Ljunghonung

[ason]

Fick lite ljunghonung och...att sila den, det tog ju sin tid.
Finns det några tips o tricks om detta??? dvs ngn med egen erfarenhet...
/lena

[Suresh]

Jag fick också ljunghonung, men här var det inget problem med silningen, det flöt på bra. Olika kvalitet kann jag tänka.

[ason]

Intressant ...här fick vi röra hela tiden i silen för att få det att rinna på...hade  grov o finsil....och bara dropp...........dropp....mao timmar....

[wictor]

Ren ljunghonung är nästan omöjlig först att slunga, sen att sila.
Den är tixotrop till sin konsistens, alltså lite "geléeig..."

Har man fått "ljunghonung" som var lättsilad så var det inte ren ljunghonung, säkerligen uppblandad med annat, troligen om det är ren höstskörd stora mängder "rallarros".

Ren ljunghonung är nästan omöjlig att slunga, honungen kommer ur cellerna som små "hagel" och smattrar mot slungans vägg. Full fart gäller, och vaxet är nog bara att skicka till omsmältning sen. Å andra sidan anser jag att skattlådor alltid skall sättas på med enbart mellanväggar, så det gör ju inget...

Min ljunghonung (bara några hundra kilo per år) slungar jag hårt.
Silar enbart i grovsilen, rör i kärlen med maskin och tappar utan ymp på burk. Ljunghonung håller sig flytande väldigt lång tid, så varför förstöra den med ympning?
Mina kunder blir informerad om att den endast är grovsilad, men de köper glatt ändå. Åtskilliga burkar går till Norge som älskar honung med rejäl smak.

Spara några ramar ljunghonung och ge vart samhälle en ram till våren. De kommer att få en explosiv vårutveckling, ljunghonung innehåller så mycket mer näringsämnen än vad strösocker ens kommer i närheten av. Så får man starka samhällen, och det kan ju ge en 20-30 kilo extra skörd, vem tackar nej till det?
I skottland finns det åtskilliga biodlare som övervintrar sina samhällen på enbart ljunghonung och ger inte socker. De lämnar 10-15 kilo honung per samhälle från det sista draget. De har otroliga samhällen och otroliga skördar.

[anette i bugared]

Men vi har fått lära oss att ljunghonungen sitter så hårt att t.o.m. bina har svårt att få ur den ur ramarna, och att den därför är olämplig att ge som tillskott, eller ha somvinterfoder.

Men du säger alltså att det går bra att spara den, och ge till bina till våren ?(Vilket vi tänkt, i o med att vi inte fick ur den rena ljunghonungen ur ramarna utan tvingades lämna den.)

Skall den i så fall doppas i vatten före den ges till bina,eller förberedas på något annat sätt för att underlätta urtagningen?

[wictor]

Honung är ju egentligen binas naturliga föda. Strösocker är en totalt onaturlig föda för bin. Strösocker betstår av sackaros, som först måste spjälkas till fruktos och dextros för att bina skall kunna tillgodogöra sig energin.
Observera att detta endast ger energi, socker innehåller ingen näring alls - alltså proteiner.
Honung innehåller såväl fruktos som dextros och dessutom stora mängder pollen, alltså protein, dessutom vitaminer och övriga nyttigheter.

En gammal sägen påstår att man inte skall övervintra bin på honung utan på socker. Men enbart en liten smula eftertanke ger vid handen att detta endast är en skröna, ej baserat på binas miljonåriga levnad där honung varit det enda förhandenvarande fodret.
Man ser att man inte okritiskt skall svälja all så kallad "kunskap".
En stor del i skrönans fortlevande är säkert att socker är billigare än honung, så därför finns det odlare som tar av bina varje uns honung på hösten, även de yttre kakorna i yngelrummet.
Kanske snålheten som bedrar visheten?

Min erfarenhet är att bin som övervintras i varma kupor på honung lätt drabbas av utsot.
Aha - tänker någon nu, det är honung som leder till utsot. Men ack så fel det kan bli när man låter tanken ila iväg för snabbt, och den bättre EFTERtanken kom på efterkälken.

Mina egna försök ger vid handen att bin i varma kupor börjar yngla för tidigt på vårvintern, speciellt om de har gott om honung vilket som näringsämne är kraftigt yngelbefrämjande, drottningen stimuleras till för kraftig yngelsättning för tidigt.
Och då, mina vänner, då blir resultatet utsot.
Det var alltså inte honungen i sig som gav utsotet, det var yngelsättningen.

Genom att övervintra i kupor med nätbotten fördröjs yngelsättningen till dess att vädret är mer gynnsamt. Kalla fötter och varmt om huvudet, så sitter klotet still till dess att våren gör sitt rejäla intåg.
Och DÅ gör en mängd honung gott för yngelsättningen, och bina har så varmt väder ute att de kan flyga ut för sina toalettbestyr.

Att vid denna tidpunkt - krokusblom och tussilago - hänga in en ram ljunghonung är som att tacka ja till extra kilo honung från vårdraget. Jag täcker av ramen, så fattar bina vinken.

Enligt min erfarenhet. Som kan vara fel, men fungerar för mig.
Jag förlitar mig dock mindre och mindre på gamla skrönor som fortlever i huvudet på gamla bigubbar. Mycket roligare att arbeta med yngre förmågor som ställer frågor av typen "varför det" och kräver ärliga svar, inte svar av typen "morfar gjorde så här..."

Vatten ger jag inte inuti bisamhället, dock har de god tillgång på lättsaltat vatten i mina fågelbad i trädgården, samt vanligt sötvatten i omkringliggande dammar och vattendrag. I fågelbaden lägger jag lite halm och lekakulor att klättra på för bina. Vackert att se när de hämtar vatten.

[wictor]

En tanke till som slog mig:
När jag hänger in ramarna på våren ser jag till att de är varma, gärna 30-35 grader.
Samhället blir inte utkylt som det annars blir av en 2-3 kilos "kall" ram från svalt förråd, som tar lång tid för bina att få upp värmen på.
Och så börjar bina äta den varma honungen snabbt.
Jag värmer några skattlådor i ett vanligt torkskåp och förvarar ramarna i skattlådorna av frigolit hela vägen ut till samhällena.

[Eulalia]

....8<....



Mina egna försök ger vid handen att bin i varma kupor börjar yngla för tidigt på vårvintern, speciellt om de har gott om honung vilket som näringsämne är kraftigt yngelbefrämjande, drottningen stimuleras till för kraftig yngelsättning för tidigt.
Och då, mina vänner, då blir resultatet utsot.
Det var alltså inte honungen i sig som gav utsotet, det var yngelsättningen.

Genom att övervintra i kupor med nätbotten fördröjs yngelsättningen till dess att vädret är mer gynnsamt. Kalla fötter och varmt om huvudet, så sitter klotet still till dess att våren gör sitt rejäla intåg.
Och DÅ gör en mängd honung gott för yngelsättningen, och bina har så varmt väder ute att de kan flyga ut för sina toalettbestyr.
...8<.....

men varför ger tidig yngelsättningen utsot? Menar du att det är så stort antal nödiga damer samtidigt, att det blir för mycket för samhället? att en o annan skitkorv inte gör nåt, men så fort det blir för många så blir de sjuka?

Det du säger är intressant, för min mamma som odlat bin i sydamerika vill till varje pris undvika att ge dem socker, hon vill köra med sina egna (dvs binas) metoder.
Jag har bannat henne och försökt få henne att förstå "detta är ett annat klimat, du känner inte till hur biodling går till här, du måste väl försöka sätta dig in i hur biodling enligt nordiska metoder går till" men hon är styvnackad, och kommer förmodligen att låta dem behålla alla sin honung detta första år...
blir intressant att se hur de klarar sig, och hur fort de kommer igång i vår..

[wictor]

Intressant ämne tydligen.

Jag vill påstå att utsot inte är en sjukdom. Långt därifrån.
Men det är ett misslyckande, dels från biets sida som säkert inte ville bajsa inne, dels från biodlarens sida som måhända framtvingade denna "nödighet".
Utsot är "skit" inne i kupan. Trist och kladdigt. Men ingen sjukdom.

Min egen tanke är att en drottning som går en vinter och bara äter socker överlever. Varken mer eller mindre. Hon får ingen produktiv start på säsongen, starten kommer först när naturen utanför börjar ge näring med pollen och nektar, något helt annat än en trist och tråkig sockerdiet. Men denna start blev fördröjd några veckor, tänk om hon redan hade producerat en kull bin när krokus och tussilago börjar blomma?

Men en drottning som äter honung, alltså ett fullvärdigt näringsämne för bin, och som samtidigt sitter i en väldigt varm kupa, får lätt för sig att börja lägga ägg alltför tidigt.
Dessa ägg, som kläcks, frambringar en mängd hungriga larver. Hur reagerar nu arbetsbina? Jo, de är tvingade att äta en hel massa honung, ner i deras små magar, omvandla detta till fodersaft till dessa tusentals larver.
Inte allt omvandlas, en del blir kvar i tarmen och vill "ut". Samma sak händer mig - dagligen. Och då går jag på toaletten...

Om nu yngelsättningen startat tidigt (jag har haft samhällen med kraftig yngelsättning i janurari) så måste naturbehoven tvinga biet att bajsa. Är det för kallt ute så vad göra? Inomhus, det kan nog jämföras med att vi med akut diarré "misslyckas" och något hamnar i underbyxorna.
Det är inget som biet vill, men tvingas därtill.

Därför anser jag personligen att bin skall sitta kallt. Då fördröjs yngelsättningen till dess att det omgivande vädret tillåter utflykter för "toalettbesök".

Du säger att du vill se hur fort din mammas bin kommer igång i vår.
Jag vill säga att "komma igång" fort inte är något självändamål. Bin som "kommer igång" i januari är inget att sträva efter, även fast detta kanske upplevs som "fort".
Nej, tvärtom skall bina sitta lugnt och fint i klot, och "komma igång" får gärna vänta ett bra tag in i mars. Men då, när det börjar bli lite varmare väder, DÅ skall klotet börja röra sig, drottningen börja lägga ägg - och i rask takt. Bina skall mata yngel, och så kommer då den fina dagen då de nu mycket "nödiga" damerna kan flyga ut på toalettbesök. Men när denna rensning sker så skall det finnas rejält med yngel på gång.
Bin äter inte mycket på vintern, jag har noterat 3-4 kilo, så det är inte denna foderförbrukning som leder till bajsnödighet. Men med yngel, ja då äts det mycket.

En parentes är att det också är väldigt viktigt att kontrollera tillgången på foder när yngelsättningen kommit igång. Vinterförluster inträffar ytterst sällan på vintern. Nej, långt därifrån. Vinterförluster inträffar för det mesta pga svält på våren. Och samtidigt så enkelt att åtgärda.

En del biodlare tror att vi "alltid" gett socker till bina när vi tagit deras honung.
Detta vittnar om en mycket stor brist på historisk kunskap. För inte alltför lång tid sedan, i början av förra seklet, var socker en mycket dyr produkt.
Bina hölls för att erhålla honung, som då egentligen var billigare än sockret, ja i självhushållets dagar räknades som "gratis" sötningsmedel.
Den 4 september slaktades bina, alltså bina i kuporna dödades, vaxet skars ut och pressades.
Några samhällen lät man dock leva till nästa år, men dessa var ju av naturnödvändigheten hänvisad till att äta honung. Från dessa togs ej honungen, det var deras vinterfoder.
De levde i enkla boningar, vilket ledde till att de satt kallt under vintern. Sen yngelsättning pga kylan, och duktiga biodlare satte gärna dessa enkla halmkupor på svalt och skuggigt ställe under vintern för att inte lura bina att starta för tidigt.
Eftersom de levde på honung så var utvecklingen explosiv under våren när solen och värmen kom på allvar. En biodlare då önskade verkligen av hela sitt hjärta några svärmar. Det var av dessa som höstens skörd stod att erhålla.
Något socker gavs aldrig som vinterfoder.

Och ändå fanns det "nordiska" bin, såväl viltlevande som "tama", alltså hanterade av människorna och erbjudna bostäder av halm. Utan socker. De vilda i håligheter i träd, murar, husväggar.

Varför skall vi inte kunna hålla bin idag utan socker?

Självklart fodrar jag mina bin på hösten, men det är inte fel att sätta sig in i hur bin fungerar i "verkligheten".

Jag har som rent experiment för ett antal år sedan låtit några samhällen sitta på 3LN under flera år, och gjorde ej ingrepp överhuvudtaget. De levde i högönsklig välmåga. Detta var i Ångermanland, och där fanns (finns?) ej varroa.
Så visst kan bin leva på honung, skam vore det annars efter några miljoner års utveckling.

Men allt jag här skrivit är bara mina egna tankar. Dock verkar de fungera, och är nog inte alllt för omöjliga.

[Eulalia]

Jo det visste jag, att utsot är akut nödighet o ingen sjukdom.... men eftersom hygienen i kupan blir lidande, så blir de lätt sjuka, har jag uppfattat det som  

Ja, du har helt säkert rätt där, att det är inte bra att få igång dem för tidigt. MEn att få igång dem fort när tiden är mogen då? När ska man tillsätta honungsramarna på våren? början på mars?

Kan berätta att min starkaste samhälle är ett gäng vildbin (nån förlupen svärm) som flyttade in i övergivna men fräscha kupor.
De klarade sig galant igenom förra vintern, och möjligen genom förrförra också   hon som äger kuporna var inte helt säker..
De är friska o fina, snälla och produktiva.
Så visst klarar sig bina rätt bra utan oss, det är vi som inte klarar oss utan dem  

[wictor]

Jag brukar tillsätta nån honungsram när krokus och tussilago blommar...

[anette i bugared]

När vi ändå är inne på ämnet "vårfodertillsättning" så undrar jag om man automatiskt skall ge sockerlösning på våren,i samband med att man tillsätter honungsram och pollenväxterna slår ut? För att vara på den säkra sidan, och för att slippa gå ner i yngelrummet i onödan?
Kan det finnas nackdelar med ett sådant förfarande?

[wictor]

Nej man skall inte ge bina socker överhuvudtaget tidigt på våren.

Äldre biodlare påstår detta, men de har egentligen bara vidarebefordrat en skröna - återigen. Och aldrig studerat vad som händer - och varför...

Att ge bina socker tidigt på våren kan däremot bädda för nosemautbrott, en dödlig sjukdom som förkortar deras livslängd avsevärt. Då blir det ju mindre honung till sommaren, och det ville vi ju inte ha.

Vi skall granska varför.

Strösocker består som bekant av sackaros, och detta kan bin inte leva av, de måste omvandla detta till enklare sockerarter, fruktos och dextros. Detta sker normalt genom att bina använder ett inverterande enzym. Att producera och aktivera detta enzym kräver att bina tar protein från sina kroppsreserver, men kroppsreserverna av protein är på våren mycket låga. Att då ytterligare sänka binas reserv av protein bäddar för nosemautbrott.

Resultatet av vårfodring med strösocker leder alltså till att bisamhället försvagas, färre yngel kan födas upp, mindre bin finns tillgängliga när fina drag sätter in. Den stora samhällsuppbyggnaden kan bina alltså börja med först när det finns tillgång till nektar och pollen "utifrån", och det är flera veckor senare. Man tappar lätt 4-5 veckors drag.

Och så bet vi oss i svansen, den goda intentionen motverkade totalt sitt syfte. Istället för mer bin fick vi färre, istället för mer honung blev det mindre.

Och de gamla bigubbarna går och muttrar om "dåligt väder".
Ett faktum är att skördefluktuationerna hos välskötta bin som slipper "gamla huskurer" inte är så stora mellan olika år. Men när "huskurerna" tillgrips, då svänger det kraftigt än hit och än dit, som en båt utan roder som drivs av vind och vågor över öppet hav. Kommer man då i hamn är det mer ett ödets nyck och tillfälligheternas spel.
I fallet med bin beror nog en eventuell skörd mer på att bina trots allt försöker överleva fast vi behandlar dem illa.
Istället för att motarbeta bin, så är det bättre att samarbeta, att dra åt samma håll istället för motsatsen.

Vad då göra om bin behöver foder på våren?
Det självklara är honung. Lika delar honung och ljummet vatten, ges i foderballong. Och  då, mina vänner, skall ni få se.
Och givetvis som jag tidigare sagt, en eller annan varm honungsram, det är rena explosionen på yngelsättningen då.
Honung är färdiginverterad och klar, bina behöver inte göra mer än att äta och föda upp yngel, hur enkelt som helst. Honung innehåller pollen, som är högvärdigt protein för bina och deras yngel.
Dessa få kilo på våren betalar sig mångfalt under säsongen.

Socker var alltså nästan ett gift tidigt på våren, när binas kroppsreserver är låga.
Skall man då aldrig använda socker?
Jodå, att fodra på hösten är inga problem, då har bina stora reserver och producerar lätt invertas.
Och att ge avläggare och svärmar en ballong eller två med sockerlösning under sommaren är helt OK. Sommartid används inte sockret som yngelfoder så länge naturen ger nektar. Men för vaxbyggande bin krävs mycket energi, och detta får de från sockret. Och avläggare och svärmar skall sättas på mellanväggar, de bygger lätt ut 10 ramar på några dagar om de får ett par ballonger socker.

[Åsbokadorra]

Det du säger wictor låter sunt att tro på tycker jag. Jag hör av mig när jag känner tiden är kommen! Jag måste lite veta vad jag ger mig in på innan jag drar igång! Nu vet jag även vad slungning innebär Var bor du i detta avlånga land? Kan man kanske göra studiebesök!

[anette i bugared]

Du är välkommen till oss, vi bor ju "nästan grannar". Är visserligen nybörjare, men känner ändå att vi nog kan förmedla en hel del.

Välkommen