Ja, det går säkert bra att göra som far gjorde. Och även som farfar gjorde. Men de hade ju inte varroa, så vad skall vi då göra? Likadant?
Eller skall vi försöka ta till oss att det finns ny forskning som har lett oss framåt i de flesta områden.
På fars och farfars tid var det mycket som var totalt annorlunda jämfört med idag. Åkrarna gav bara cirka 20% av dagens skördar. Vi äter trots allt mat, och alltihop kommer upp från marken.
I Sverige har befolkningen vuxit från cirka en miljon för drygt 100 år sedan, till dagens nästan 9 miljoner.
Då går det inte att fortsätta göra som far och farfar gjorde. Maten räckte inte förr, idag räcker den och blir över...
Ibland får jag en känsla av att allt går framåt - förutom biodling. En jordbrukare som levde för 100 år sedan skulle inte känna igen mycket om han fick återvända idag. Men en biodlare skulle direkt känna igen allt. Varför?
Jag tror att detta beror på att vi i Sverige och svensk biodling plaskar runt i ankdammen. Asien har jag varit i och tittat på biodling. Snacka om mycket nyttiga nyheter. Östeuropa likaså, vilken forskning och vilka framsteg. Varför lär vi inte av detta, eller vill vi inte lära? Är vi i Sverige bara så BÄST? Och om denna regel inte gäller, så gäller den nog i alla fall ändå...??
Dock vill jag ge Holmén en eloge för receptet, det verkar vettigt. Men öppna Bifor-hinken och häll i ättika, salt som du skriver. Häll i en tesked Atamonpulver också, ny forskning! Och vispa om lite, sedan kan du fodra in bina för vintern. Den enda tanken jag har är att det skadar definitivt inte att hälla i mer ättika. Å andra sidan så är det inte vetenskapligt bevisat att det är nyttigt. Att Atamonpulver är nyttigt är bevisat.
Holmén, lycka till! Sverige behöver fler biodlare, men för att det skall bli fler som verkligen fortsätter - år efter år - och inte bara provar på nåt enstaka år, så måste alla ta till sig av all ny kunskap som presenteras.
Den som VERKLIGEN behöver skärpa sig är ju husorganet SBR, som med sin tidskrift skulle kunna delge oss enormt mycket ny kunskap.
Grisfarmarna läser inte böcker från 1800-talet, deras representanter presenterar i sina skrifter det allra nyaste, och det finns ständigt tillgång till avelsmaterial i form av gyltor och sperma.
Nötbönderna likaså, oavsett detta gäller mjölk eller kött.
Spannmålsodlarna har fått otroligt fina sorter att odla, även alla andra odlare inom vitt skilda områden som potatis, morötter, lök, sallad och så vidare...
Varför finns inte detta vad gäller bin?
SBR-s representanter har lön, vi betalar deras lön. Vad gör de för pengarna? Kliar varandra på ryggen?