Hur tänker man egentligen som nybörjare när man väljer ras? När man tittar på alternativ och säger saker som “de nordiska bina är bättre anpassade till vårt klimat”? Vissa hävdar just det. Men hur mäts det? Vad är det som verkligen är relevant?
Rimligen borde skörd vara en parameter man åtminstone försöker väga in. Och ändå verkar många nybörjare fatta beslut baserat på påståenden, forumtips eller Youtube-filmer där någon entusiast pratar om vad som är “bäst”. Här pratar vi inte om inspiration – vi pratar om de som nöjer sig med att titta på Youtube innan de skaffar bin, och sedan tror sig veta hur saker fungerar. I praktiken handlar det inte om någon abstrakt “anpassning”, utan om vad som redan finns på plats – det är den verkliga referenspunkten.
Ta nordiska bin som exempel. De beskrivs ofta som “bättre anpassade” än andra linjer. Men jämför man deras produktion med till exempel Carnica eller Buckfast, är skörden allt som oftast betydligt lägre. Hur ska en nybörjare då bedöma vad som är optimalt? Övervintring?Krainer, Nordiska eller Buckfast. Här beror det nog i huvudsak på biodlaren själv. Att lägga värdet där på rasen är enligt min mening att göra det enkelt för sig själv.Kan man rimligen påstå att något är bättre innan man faktiskt sett hur det fungerar i verkligheten?
Det finns nästan en religiös fanatism kring vissa påståenden om rasers överlägsenhet. Folk argumenterar som om det vore dogmer, istället för att titta på fakta och observerbara resultat. Youtube-biodlare i denna mening – de som aldrig har egna erfarenheter utan bara tittar på filmer – är ofta de som först tar ställning, köper och byter linjer baserat på ytliga jämförelser.
Sedan har vi SBR och deras iver. Vi ska vara så hiskeligt många biodlare, helst flera hundratusen kan man tro. Men varför? Eftersom fokus verkar vara antal, antar man att man hoppas på fler betalande medlemmar. Varför? Bättre förmåner på kansliet? Om vi nu ska vara så många som möjligt borde mer krut läggas på att skapa förutsättningar för samförstånd och sämja, istället för att jaga siffror.
Jag har själv lagt snart två decennier på att få till en god, stabil genetisk grund hos mina bin med både mycket god vinteröverlevnad och goda skördar. Nästan två decennier av erfarenheter. Och allt detta har raserats på försvinnande kort tid ,tack vare okunniga, egocentriska… individer som inte behöver nämnas med namn. Det är frustrerande att se hur erfarenhet och arbete kan sopas åt sidan av ytliga beslut och egenkärlek.
Det är just därför det är så viktigt att hålla fokus på det som redan finns i området. De lokala kuporna, de linjer som fungerar under lokala förhållanden – det är den faktiska basen för jämförelse. Nybörjare som ignorerar detta, och istället följer trender, ytliga argument om “bättre anpassning” eller ideologiska mål, riskerar att göra misstag som hade kunnat undvikas med enkel observation.
Så, innan man uttalar sig om vilken ras som är bäst, innan man gör inköp eller experiment: fråga dig själv – vad finns redan? Vad kan jag observera? Vad går att mäta? Allt annat är i praktiken bara spekulation, färgat av överdriven entusiasm, dogmatism, Youtube-biodlare och idéer om antal som verkar viktigare än verklig kunskap.
Och för övrigt, är inte utdöendet av dom brittiska mellifera mellifera startskottet för broder Adams gärning. Dessa inhemska dog ut på grund av dålig motståndskraft mot någon sjukdom..Kanske är jag ute på cykeln nu. Men har något sådant i bakhuvudet.
Poängen är att saklighet och lite relevans i argumenten men framförallt hänsyn och respekt för andras gärning borde väga lite tyngre än något inbillat ideologiskt trams.
