Det finns inget system som är säkert.
Sant. Det finns dock säkrare och osäkrare system. Allt är relativt.
Om jag skottar snö åt folk i kris så kan jag få många timmar för det, som jag sedan utnyttjar till att betala äpplen med när det är låg efterfrågan på dem. Eller helt enkelt byter till mig reda pengar, fram och tillbaka i takt med att tidsvalutan står högt/lågt i förhållande till vald valuta. Så nog går det att spekulera.
Det är inte tillåtet att köpa tid för pengar och vice versa. Det ska vara två helt separata system. Det kommer inte fungera om folk blandar in det nuvarande, dysfunktionella ekonomiska systemet i detta.
Ja, vad händer om ingen intressant finns kvar som kan ge mig av sin tid när jag stoppat in en massa timmar?
Då får du övertyga nära och kära att gå in i tidsbanken och börja använda systemet.
Om man ligger minus så är man väl skyldig?
Skall man endast kunna vara själv om sitt konto? I så fall är det ju helt värdelöst om man är en familj där den ene jobbar för fullt i ett sådant system, all tid brinner inne. Som att ha Bitcoin och ingen nedskriven kod. Med det lösare systemet vi har häromkring (och säkert på många platser i hela världen) så kommer det att räknas som ett plus för den make/maka som haft en hjälpsam partner.
Nej, minus betyder inte att du är skyldig någon i detta system. Bara att du har nyttjat systemet mer än du har utfört tjänster.
Ja när du dör så har du ingen tid kvar. Därför nollställs också ditt tidskonto. Ett av målen med detta system är att förhindra kapitalackumulation över generationer. Det ska inte gå att ärva tid.
En möjlig väg kan vara att de dödas tid tillfaller en slags fond. En gemensam pott som kan fördelas till krisstöd eller gemensamma projekt som ingen vill bekosta själva.