Bakterier parasiter

[Mark N]

Vad säger ni om bakterier/parasiter som kan drabba får som går på samma bete år efter år, utan rotation.
Jag läser att det ska vara utdömt att ha det på det sättet, men på platser där det finns överdimensionerade hagar och naturbeten, t ex som folket hade förr där jag bor, frigående djur i på stora områden med både lägdor och skog, jag vet inte vad dom säger om bakterier och parasiter men vad tror ni...

[DanDemo]

En tanke är väl att på stors ytor förr var inte djuren instängda så andra djur passerade rimligen och betade så det blir en typ av naturligt sambete vilket håller mer parasiter. Vi har mer växelbete mellan får o hästar (o kor i perioder) med tanke på att uppnå detta.
Men sen bör väl parasitetrycket bli lägre m få djur över stora ytor också bara av ökad areal

[Själv är bäste dräng]

Vi slarvar med det där, men det kan slå tillbaks med diarré hos vissa av tackorna och lammen. Oftast går det bra eftersom vi trots allt roterar dem mellan rätt stora beten, men det betet som är vid vinterhagen används lite för ofta.

Så försök avdela. Får äter också det de gillar först, och har de ett stort bete ryker det goda först och det tråkiga blir ju inte godare när det då får bli storväxt. Så då kan de skrika efter mat fastän de står i den.

[Tiomilaskogen]

Får som går på skogsbete har aldrig parasiter.
När vi fick hit varg på slutet av 80-talet och blev tvingade att börja med hagar så började problemen.

[skräptanten]

Men, varför ställer du frågan?
Eftersom du använder ordet "lägda" utgår jag från att du bor i norra Sverige. (Sorgligt nog gäller det här jag kommer skriva för större delen av landet, utom några jordbrukstäta slättbygder i Svealand och Götaland.)
Det bör finnas oanvänd betesmark i närheten av där du bor*. Hagar som står med slackande taggtråd och små dungar av lövsly som kryper in från kanterna. Fråga de av grannarna som äger dessa övergivna betesmarker om du kan få stängsla och släppa dina kommande får där. De blir glada över erbjudandet, jag lovar!
I större delen av Sverige är det brist på betesdjur, och alltför många byar räddas från total igenväxning av enbart några bövla ridhästar.

*om du inte bor i en stad, då får du förstås börja med att flytta till landsbygden.

[Mark N]

Men, varför ställer du frågan?
Eftersom du använder ordet "lägda" utgår jag från att du bor i norra Sverige. (Sorgligt nog gäller det här jag kommer skriva för större delen av landet, utom några jordbrukstäta slättbygder i Svealand och Götaland.)
Det bör finnas oanvänd betesmark i närheten av där du bor*. Hagar som står med slackande taggtråd och små dungar av lövsly som kryper in från kanterna. Fråga de av grannarna som äger dessa övergivna betesmarker om du kan få stängsla och släppa dina kommande får där. De blir glada över erbjudandet, jag lovar!
I större delen av Sverige är det brist på betesdjur, och alltför många byar räddas från total igenväxning av enbart några bövla ridhästar.

*om du inte bor i en stad, då får du förstås börja med att flytta till landsbygden.

Jodå det är norrland.
Det finns flera hektar här att gå på och fåren ska bara vara en max 10 stycken. Så att göra flera små hagar kan man göra och skulle räcka gott och väl till dom. Men det tar bort tjusningen med platsen jag bor på, här är det blandat lägda skog och dalar och toppar, så förr har det gått kor och får på dessa platser och betat fritt utan stängsel. Och tanken är att det ska bli så åter igen. Man undrar ju bara om djuren själva rör sig fritt över de flesta ytorna eller om dom kommer hålla sig närmast huset dom bor i och omkring där så länge maten räcker. Isåfall måste man stängsla lite för att få dom att gå på andra ställen.

[skogaliten]

Jodå det är norrland.
Det finns flera hektar här att gå på och fåren ska bara vara en max 10 stycken. Så att göra flera små hagar kan man göra och skulle räcka gott och väl till dom. Men det tar bort tjusningen med platsen jag bor på, här är det blandat lägda skog och dalar och toppar, så förr har det gått kor och får på dessa platser och betat fritt utan stängsel. Och tanken är att det ska bli så åter igen. Man undrar ju bara om djuren själva rör sig fritt över de flesta ytorna eller om dom kommer hålla sig närmast huset dom bor i och omkring där så länge maten räcker. Isåfall måste man stängsla lite för att få dom att gå på andra ställen.

Den här kursen som ges på distans kanske skulle passa dig?

Du ställer många relevanta frågor, men det blir svårt att besvara dessa utan att sätta dem i sitt sammanhang.

https://www.sv.se/avdelningar/sv-ostergotland/kurser/farhallning-och-lammproduktion-digital-kurs-mandag-37054/

Det kan ju kännas trevligt att försöka hålla djur på stora ytor istället för att skapa flera fållor, men det måste vara väldigt stora ytor (tiotals hektar), om man inte ska råka "föröka upp" parasiter, coccidier, och annat oönskat, eller för delen få problem med könsmogna bagglamm som betäcker sina mödrar och systrar med överraskningslamm som följd.

Tänk så här:  10 tackor föder ca två lamm per tacka, efter tre månader så har du 30 får som ska beta.

Små lamm är oerhört parasitkänsliga (de kan bokstavligen dö snabbt av koccidier t.ex.), och bör (egentligen "ska") ges ett första s.k. "välkomstbete" som håll parasitfritt genom att inga får använt det betet föregående betessäsong, och gärna växelbetats med t.ex. hästar (som har helt andra parasiter än idisslare)

Bagglamm blir könsmogna vid tre-fyra månaders ålder, när tackorna börjar brunsta, så kommer bagglammen att försöka betäcka, så bagglammen behöver få en egen fålla efter den åldern.
Det finns två fårraser i Sverige som har årstidsbunden brunst, men då måste man ha garanterat renrasiga djur, många djur har inkorsningar någon generation bakåt av andra raser, och då kan tackorna brunsta när som helst på året.

Så för att få en långsiktigt fungerande fårhållning med friska djur, så behövs en fållindelning, och sortering av fåren.

Man får även bättre avbetning av betesmarken, och ger ett bättre foder till fåren, om fåren kan beta "lagom stora ytor" i taget.
Går en grupp på en relativt stor yta, kommer de att rata vissa områden, och beta hårt på andra områden.

[Mark N]

Den här kursen som ges på distans kanske skulle passa dig?

Du ställer många relevanta frågor, men det blir svårt att besvara dessa utan att sätta dem i sitt sammanhang.

https://www.sv.se/avdelningar/sv-ostergotland/kurser/farhallning-och-lammproduktion-digital-kurs-mandag-37054/

Det kan ju kännas trevligt att försöka hålla djur på stora ytor istället för att skapa flera fållor, men det måste vara väldigt stora ytor (tiotals hektar), om man inte ska råka "föröka upp" parasiter, coccidier, och annat oönskat, eller för delen få problem med könsmogna bagglamm som betäcker sina mödrar och systrar med överraskningslamm som följd.

Tänk så här:  10 tackor föder ca två lamm per tacka, efter tre månader så har du 30 får som ska beta.

Små lamm är oerhört parasitkänsliga (de kan bokstavligen dö snabbt av koccidier t.ex.), och bör (egentligen "ska") ges ett första s.k. "välkomstbete" som håll parasitfritt genom att inga får använt det betet föregående betessäsong, och gärna växelbetats med t.ex. hästar (som har helt andra parasiter än idisslare)

Bagglamm blir könsmogna vid tre-fyra månaders ålder, när tackorna börjar brunsta, så kommer bagglammen att försöka betäcka, så bagglammen behöver få en egen fålla efter den åldern.
Det finns två fårraser i Sverige som har årstidsbunden brunst, men då måste man ha garanterat renrasiga djur, många djur har inkorsningar någon generation bakåt av andra raser, och då kan tackorna brunsta när som helst på året.

Så för att få en långsiktigt fungerande fårhållning med friska djur, så behövs en fållindelning, och sortering av fåren.

Man får även bättre avbetning av betesmarken, och ger ett bättre foder till fåren, om fåren kan beta "lagom stora ytor" i taget.
Går en grupp på en relativt stor yta, kommer de att rata vissa områden, och beta hårt på andra områden.

'

Tack för info!

[Mark N]

Hej igen, följdfråga på denna tråd:

Hur är det med parasiter och annat i stallet där lammen kommer att födas och spendera en viss tid innan sommarbetet?
Som jag planerar djupströbädd, kommer det finnas risk för parasiter där också om djuren har gått där hela vintern innan lammen föds?

Tack!

[kretslopp]

Genom att det först betade kor sen får och sist hästar på alla betesmarker. Så hölls parasit och sjukdomstrycket nere. Man vann också ett bättre utnyttjande för det blev inga rator. Det som korna lämnade runt sina komockor åt fåren upp. Det som var kvar finputsades av hästarna. Parasiterna dog när dom hamnade i fel djurslag. Du får dessutom ett bete som räcker till fler djur. När man gjorde så här behövdes inga avmaskningar.

[skogaliten]

Hej igen, följdfråga på denna tråd:

Hur är det med parasiter och annat i stallet där lammen kommer att födas och spendera en viss tid innan sommarbetet?
Som jag planerar djupströbädd, kommer det finnas risk för parasiter där också om djuren har gått där hela vintern innan lammen föds?

Tack!

De vanliga mag tarm parasiterna ligger i vintervila, och sprids i princip inte på stall (djupströbädd).

Men, så enkelt och lätt är det förstås inte...

Koccidier, en encellig organism, kan  spridas på stall, om bädden är illa skött (fuktig och dåligt ströad), eller om det finns fuktiga områden vid vattenkoppar t.ex.

Risken för koccidieangrepp på lamm är mycket stor, om man låter lammen vara i en rasthage som tackorna använt under vintern. Därför ska man aldrig låta de små lammen vara i samma hage som tackorna använt. Låt dom vara inne tills de kan få gå ut i en "välkomsthage" som fått vila från får en sommar och en vinter, och som helst betats av annat djurslag under tiden.

Lammen blir så småningom immuna mot koccidier, men om de blir sjuka leder det till svåra diarréer, och tillväxtstörningar p.g.a. skadat tarmludd, och i värsta fall dödsfall .

En annan sak att se upp med är jordinblandning i fodret (ensilage) som kan ge Listeria, eller sjukdomar av ohygieniskt foder, från mögel i fodret.

Att INTE fodra ensilage på ströbädden, och att ha bra foderbord/foderhäckar förebygger dessa problem. Om man fodrar ute, så behöver man regelbundet ta bort foderspill, så att djuren inte lockas att äta av kontaminerat spill från marken.

[Mark N]

"Att INTE fodra ensilage på ströbädden", gäller det all ensilage eller enbart om det är dåligt ensilage dvs jordinblandat.

Hur länge kan man säga att lammen är känsliga för parasiterna, hur länge innan dom kan gå i hage där det finns risk för parasiter?

[Skogsvilde]

"Att INTE fodra ensilage på ströbädden", gäller det all ensilage eller enbart om det är dåligt ensilage dvs jordinblandat.

Hur länge kan man säga att lammen är känsliga för parasiterna, hur länge innan dom kan gå i hage där det finns risk för parasiter?

Om man fodrar på ströbädd en och inte i en foderbinge ökar risken att dom får i sig parasiter.
Man ska även undvika "dåligt" foder då ingen mår bra av dålig mat.

Alla är känsliga för parasiter men kroppen blir bättre och bättre på att hantera dom med åldern.
Eller så använder du medikamenter för att "hjälpa" djuren.

[skogaliten]

"Att INTE fodra ensilage på ströbädden", gäller det all ensilage eller enbart om det är dåligt ensilage dvs jordinblandat.

Hur länge kan man säga att lammen är känsliga för parasiterna, hur länge innan dom kan gå i hage där det finns risk för parasiter?

Jordinblandat ensilage ska man inte fodra med alls! Det ger stor risk för Listeria. Likaså ger "småmögligt" ensilage risk för sjukdomar och vomstörningar.

Rejält mögligt ensilage förutsätter jag att man kasserar.

Att ställa in hel bal ensilage direkt på ströbädden är en katastrof som bara väntar på att hända!

Fåren ska fodras på foderbord som minimerar spill om man fodrar med ensilage, så att de inte lockas att äta foder som det trampats, på, kissat och bajsats på och som ligger och jäser och möglar.
Listeria ger kastningar hos dräktiga tackor, eller hjärninflammation som ofta leder till döden.

Parasiter är fåren alltid känsliga för, hela livet. Vissa parasiter är elakare än andra. Haemonchus och Stora Leverflundran är de allra värsta, därefter kommer lungmask. Dessa sorter kan ta död på vuxna individer.

Alla vuxna får har ett "bakgrundsbrus" med de mer harmlösa parasiterna, inklusive Koccidier. Så länge det handlar om låga nivåer så ger parasiterna inga symtom. Med högre nivåer, så uppstår tillväxtstörningar och en allmänt försämrad motståndskraft och hälsa, vilket gör att fåren kan drabbas hårt av andra sjukdomar än parasiterna i sig.

Det tar flertalet månader, uppåt sex månader eller mer, innan lammen byggt upp den motståndskraft som behövs för att klara av det normala "bakgrundsbruset" av flertalet parasiter.

Koccidier brukar ta 8-10 veckor tills de blir rimligt immuna mot normal förekomst av koccidier i normala beteshagar.

Motståndskraften handlar om att immunförsvaret i kroppen ska bygga upp immunitet genom att träffa på låga doser av smittämnet, det är som med små barn på förskolan, de första åren är de sjuka "stup i kvarten", sedan så har de träffat på de flesta sjukdomarna, och håller sig friska trots att smitta finns runt dem...

Det finns tyvärr inga genvägar:

Lamm som släpps ut på bete för första gången saknar helt motståndskraft mot parasiter och koccidier. Deras mödrar har dock smittorna.
Om de går ut på ett "rent" bete, så kommer lammen att nås av mödrarnas parasiter men i en långsam takt, och lammen hinner anpassa sig.
Efter en månad kan man släppa ut lammen på ett bete där det gick får förra årets försommar, och där smittan är relativt låg.

Släpper man ut nya lamm i en hage där det gått får sommar, höst och vinter, så är det betet nerlusat med massor av parasiter och koccidier, och lammen får en jättedos bums. Flera, kanske i värsta fall alla lammen blir då sjuka med diarré eller i bästa fall, så växer de mycket långsamt och får en försämrad total hälsa.

[Mark N]

Tack för superinfo!

Jo det är klart det ska vara foderbinge för höet, men det som hamnar på ströbädden kan det ligga kvar eller ska man ta bort det?

Är det någon vits att ta träckprov på besättningen, och om det visar sig vara fritt från parasiter kan man andas ut eller kan dom få nya parasiter eftersom dom går på bete? Jag syftar på att besättningen skulle vara på en plats där inga djur gått på 10 tals år så jag vet inte om parasiter ligger latent i jorden eller om det måste tillföras.

[skogaliten]

Tack för superinfo!

Jo det är klart det ska vara foderbinge för höet, men det som hamnar på ströbädden kan det ligga kvar eller ska man ta bort det?

Är det någon vits att ta träckprov på besättningen, och om det visar sig vara fritt från parasiter kan man andas ut eller kan dom få nya parasiter eftersom dom går på bete? Jag syftar på att besättningen skulle vara på en plats där inga djur gått på 10 tals år så jag vet inte om parasiter ligger latent i jorden eller om det måste tillföras.

Fodrar du med hö, så är risken för Listeria minimal. Hö kan ligga kvar, och vara en del av ströet.

Ensilage ska inte ligga kvar utom små mängder. Ensilage ger en blöt och "mosig" ströbädd, och då går det åt massor med halm att ströa med för att hålla ströbädden "torr" och hygienisk. Det ska vara så spillfritt som möjligt.

Jag rekommenderar att använda foderbord med nackbom (exempel: https://knarrhult.se/produkt/hojbart_foderbord/) eller rörliga rör (exempel: https://fårinredning.se/produkt-kategori/fodergrindar-far/diagonal-fodergrind/).
Med dessa lösningar så står fåren kvar och äter eftersom de måste "krångla in huvudet" och dessutom så är det svårt för lamm att ta sig in till fodret och kissa och bajsa.
Givetvis kan man bygga själv också, om man är händig och har tillgång till billigt virke.

Att göra en häck där fodret "ramlar ner mellan spjälor" är ofta inte värt ansträngningen. Googla runt lite efter spillfria lösningar som går att bygga, eller köp, det lönar sig.

Som sagt, alla får har alltid litet parasiter. Börja med så rena får som möjligt!
Se till att den du köper av har nytagna träckprov att visa upp, för de får nya parasiter hela tiden, men dessa hålls på en låg nivå om man sköter betena på ett bra sätt.

Det är rätt många som "köpt på sig" vandrande parasithärdar de senaste åren, och dessutom fått resistenta parasiter, och behövt ta bort alla djur och sanera!

Studera den här checklistan, och följ länkarna: https://faravelsforbundet.se/kom-ihag-lista-vid-forflyttning-av-far/

Köp endast djur från säljare som verkligen tar träckprov regelbundet (och avmaskar om det behövs), och som håller koll på klövhälsan! Det blir dyrt och besvärligt om man köper ej friska djur.


Man brukar ta träckprov på fåren varje år INNAN man släpper ut några djur på bete, för att kunna avmaska om det finns behov.
Sedan så tar man träckprov på lammen när de varit ute på betena sex-åtta veckor, och så avmaskar man vid behöv.

Och så brukar man göra en plan för hur man "flyttar runt" djuren under betessäsongen. Det är viktigt med många mindre fållor, om man inte har tillgång till extremt stora marker. Med extremt stort menar jag en fårtäthet på 1-2 djur per hektar.

[Mark N]

Tack för super info