pärlspont. på vägg

[Lars-Göran]

skall sätta ny tapet i kök .Men vet inte om jag måste ta bort min gamla släta gula tapet 
vilket kanske är svårt.Så en tanke jag fick är om man ex kunde sätta 1.2 m högt  vit pärlspåntsskivor på vägg och sedan måla ovanför .eller är det en dum ide.
jag hade för länge sedan någon typ av spåntbräda på ca halva väggen tyckte det var rätt fint men det är ju 25 år sedan .
Tips ......

[mattias_33]

Så har jag i mitt kök. Bröstlist ovanför brandén skivorna. Och väv ovanför.

[MickeMård]

Det låter inte som en dum ide, men jag hade satt riktig pärlspånt. Kostar inte mycket och ser så mycket bättre ut + att du får rent trä och inte någon hoplimmad skiva, men det är ytterst subjektivt

[malarmaster]

Har likadant i mitt hus från 1878. pärlspont,bröstningslist och en blå tapet med mönster från tiden. pärlsponten målad vit med svag grå brytning.
håller med micke mård. satsa på en riktig pärlspont,blir både snyggare och ser gedignare ut.
den släta tapeten bör gå att måla på om den är rätt limmad. Du märker snabbt om det inte går då den lär bubbla sig.

[ärt]

 Sätter du upp ny pärlspont så grunda den före uppsättning Och se till att den är torr. Det kan du kolla med att såga av en bit mäta bredden och låta den ligga varmt mät igen o du ser hur mycke den skulle krymt.

[Thomas_]

Jag vill tipsa om att man inte behöver förstöra pärlsponten med täckande färg det första man gör. Pärlspont i furu med olja, tex halvolja 50% linolja/50 % balsamterpentin är helt klart underskattat! Trä vill man visa - inte dölja. 

[malarmaster]

Jag vill tipsa om att man inte behöver förstöra pärlsponten med täckande färg det första man gör. Pärlspont i furu med olja, tex halvolja 50% linolja/50 % balsamterpentin är helt klart underskattat! Trä vill man visa - inte dölja. 

det beror på vilket intryck man vill göra samt hur gammal interiören är som man sätter pärlsponten i. rent trä har alltid varit ett fattigdomsbevis och har alltid behandlats för att efterlikna något annat. själv skulle jag aldrig ha vare sig furu eller gran i ett äldre hus då det aldrig förekom annat än i en fattig backstuga eller torp. dessutom åldras furu otroligt fult och som målare (troligen partisk  ) avskyr jag det. målar idag friskt över alla fula furutak från 70-talet ,likaså spegeldörrar i furu och gran. folk vill inte ha det. däremot en snygg ådringsmålning i ask eller ek om man nu inte föredrar en snygg linoljemålning eller temperamålning.pärlsponten går ju att lasera eller göra en enkel ådringsmålning  tidstypiskt för husets stil. men givetvis är det upp till husägaren hur denne vill inreda.....

[mattias_33]

Det låter inte som en dum ide, men jag hade satt riktig pärlspånt. Kostar inte mycket och ser så mycket bättre ut + att du får rent trä och inte någon hoplimmad skiva, men det är ytterst subjektivt

För mig var det tidsåtgången. Skivor gick mycket snabbare. Renoverade köket mitt i vintern. Sen var det en fråga om utrymme. Ville spara listen efter golvet. Då passade skivan bra som en mellan storlek.

[Thomas_]

rent trä har alltid varit ett fattigdomsbevis och har alltid behandlats för att efterlikna något annat.

Jag hoppas att du bara simulerar en stor okunskap i ämnet? Har man varit med och varsamt renoverat i herrgårdar, slott eller andra bostäder där man begriper värdet av synligt trä, så förstår man att du med påståendet är alldeles ute och cyklar. 

[Skogsvilde]

Hade man råd så kletade man färg på grejerna.

Med stor och tung pung så kunde man kosta på sig att göra som man kände för.
Eller så levde man efter devisen att pengar gör man inte av med.

[malarmaster]

Jag hoppas att du bara simulerar en stor okunskap i ämnet? Har man varit med och varsamt renoverat i herrgårdar, slott eller andra bostäder där man begriper värdet av synligt trä, så förstår man att du med påståendet är alldeles ute och cyklar. 

du får gärna referera till miljöer äldre än 50-talet där man har haft furu synligt. Jag håller på med byggnadsvård och kulturhus och har aldrig stött på detta annat än i utrymmen som var förråd eller tjänstefolksmiljöer. det mesta målades och i de fall trä var synligt handlar det om ek,mahogny eller valnöt. samtliga dessa träslag imiterades ju också genom ådringsmålning,oftast med just furu som botten. senare tiders imitationsmålning bestod ofta av alm,björk  . senaste boomen på området var 30-40-talets flammig björk. efter andra världskriget försvann imitationsmålning i stort och efterträddes av faner och slätmålning. fram till 70-talets furu i möbler o inredning. först då i svenskarnas gillestugor blev det accepterat. men nu målas även detta decennium över då den dystra bruna åldrande furun inte faller folk på läppen. Jag har inget emot synligt trä bara det inte är furu. något fulare än detta gulbruna finns inte. jämför med en snygg vit björk eller en snygg ek som dessutom finns i många naturliga toner.
Jag brukar ha roliga samtal med kolleger till dig som resonerar som du. visst är trä vackert men vissa träslag är det inte och dessutom var det aldrig status att ha furu. just därför har imitationsmåleriet varit aktuellt ända sedan medeltiden för att förvandla detta träslag till något mer exklusivt som ädelträ och marmor. målning pga att dessa material var dyra och oftast svåranskaffade. Om furu varit exklusivt hade man förstår visat det men i stilhistorien är det bara just 1970-talet som utmärker sig.

[ärt]

Hade man råd så kletade man färg på grejerna.

Med stor och tung pung så kunde man kosta på sig att göra som man kände för.
Eller så levde man efter devisen att pengar gör man inte av med.

Jo nog ligger det något i detta.
Men det där med färg har ju många egenskaper. Både fysiskt o psykiskt. Den påverkar oss och miljön. Natur, kultur, välbefinnande.
Här handlar det mycket om kunskap. Alla har vi nog behov av färg av en eller annan anledning. Har man nu kunskap om färg så kan man själv blanda o greja för ganska små pengar. Det tar dock tid (om man verkligen vill få ner priset) att samla på sej det man behöver. Att gå till butik o inhandla blir kostsamt. Men om du finner färghandlare som säljer ut, loppisar, blocket o liknande så blir där skilnad.
 Sen är det ju det där att få kunskapen om varornas möjlighet. Men jag lovar dej att det ger lust, glädje o intresse. Håller man väl på så har man ju mindre tid att konsumera annat, att få pungen mindre lätt. För tid tar det om man själv vill riva färg.

[Thomas_]

du får gärna referera till miljöer äldre än 50-talet där man har haft furu synligt. Jag håller på med byggnadsvård och kulturhus och har aldrig stött på detta annat än i utrymmen som var förråd eller tjänstefolksmiljöer.

Furu som är synlig i herrgårdar eller slott är mycket sällsynt i bostadsrummen. Nu skrev jag ju synligt trä i de miljöerna - det är möjligt i fattigare landskap att det är ovanligt. Men här nere i Sveriges kornbod är det snarare regel än undantag med synligt trä i de miljöerna. Både inhemska och importerade ädelträ av en mängd olika slag. Jag tolkade dig som att allt trä bör målas med täckande färg, vilket jag vill belysa är ganska bristfälligt rent fantasimässigt.

Det är möjligt att du även i vanliga Svensson-bostäder anser att omålad furu är fult - jag gör det inte. Målarfärg är ett nödvändigt ont som man behöver på fasader och i miljöer där något behöver vara avtorkningsbart, exempelvis skåpsluckor eller vindskivor. Som väl är finns det en uppfinning som heter klarlack där det levande träet kommer till sin rätt! 

[Skogsvilde]

Furu som är synlig i herrgårdar eller slott är mycket sällsynt i bostadsrummen. Nu skrev jag ju synligt trä i de miljöerna - det är möjligt i fattigare landskap att det är ovanligt. Men här nere i Sveriges kornbod är det snarare regel än undantag med synligt trä i de miljöerna. Både inhemska och importerade ädelträ av en mängd olika slag. Jag tolkade dig som att allt trä bör målas med täckande färg, vilket jag vill belysa är ganska bristfälligt rent fantasimässigt.

Det är möjligt att du även i vanliga Svensson-bostäder anser att omålad furu är fult - jag gör det inte. Målarfärg är ett nödvändigt ont som man behöver på fasader och i miljöer där något behöver vara avtorkningsbart, exempelvis skåpsluckor eller vindskivor. Som väl är finns det en uppfinning som heter klarlack där det levande träet kommer till sin rätt! 

Finns ingen som helst nödvändighet med färg eller ens klarlack på fasader.
Eller jo, om man är rädd för den vackra silvergrånad som uppstår med tiden.
Alternativt att man använder sig av undermåligt virke som inte överlever solens strålar mer än något årtionde.

[javill]

Håller med om att ska du ha pärlspont sätt riktig. Vi håller på att renovera köket och har satt en smalare pärlspont som målats med kittvit (går åt gult) linoljefärg. Blev riktigt bra. 

[malarmaster]

Finns ingen som helst nödvändighet med färg eller ens klarlack på fasader.
Eller jo, om man är rädd för den vackra silvergrånad som uppstår med tiden.
Alternativt att man använder sig av undermåligt virke som inte överlever solens strålar mer än något årtionde.

klarlack skyddar sällan mot UV-strålning. ett tag var det ju populärt med färglös lasyr utanpå fasaden men det blev problem med både flagning (lasyren var inte heller UV-tålig utan pigment ) och att virket ändrade färg.
men visst har färg berättigande på en fasad.  just för uv skyddet men också för att skydda mot påväxt som är betydligt vanligare idag än för 50 år sedan. fuktigare klimat ger bra underlag för mossor o alger. En obehandlad bräda dukar snabbt under ifall det finns en beläggning på den. Så någon form av behandling är oftast av godo för livslängden. sedan handlar det om estetik. en nog så viktig faktor. Jag ser inget skönhetsvärde i en räcka fasader som är gråa o svarta omvartannat med gröna inslag av alger o mossor och där man har ständiga fuktproblem i väggarna. sådana samhällen finns i östra europa,byar där tiden fastnat. inte särskilt vackert.

[Skogsvilde]

klarlack skyddar sällan mot UV-strålning. ett tag var det ju populärt med färglös lasyr utanpå fasaden men det blev problem med både flagning (lasyren var inte heller UV-tålig utan pigment ) och att virket ändrade färg.
men visst har färg berättigande på en fasad.  just för uv skyddet men också för att skydda mot påväxt som är betydligt vanligare idag än för 50 år sedan. fuktigare klimat ger bra underlag för mossor o alger. En obehandlad bräda dukar snabbt under ifall det finns en beläggning på den. Så någon form av behandling är oftast av godo för livslängden. sedan handlar det om estetik. en nog så viktig faktor. Jag ser inget skönhetsvärde i en räcka fasader som är gråa o svarta omvartannat med gröna inslag av alger o mossor och där man har ständiga fuktproblem i väggarna. sådana samhällen finns i östra europa,byar där tiden fastnat. inte särskilt vackert.

Nu pratar du om smak.....     och där försvann möjligheten att diskutera.

[ärt]

 Ja du Lars Göran där kom mycket på tapeten.
 Varför?
 Upplever att det handlar om vårt kulturarv. Något som vi känner igen och hör till tradition. Något vi har en historia till.
 Kollade Wikipedia pärlspont. Där menas att det kom med början då maskiner bearbetade träet mitten 1800. Men då jag en gång var på vikinga museet i Oslo har jag ett starkt minne av att utsidan på borden var bearbetade som pärlspont. Så att smycka o göra fint på det sättet är gammalt.
 Likaså med att ge sitt arbete en kulör. Fick du välja färg på en helt ny bil du vunnit blir du inte helt likgiltig i färgvalet. Du väljer nått du vill ha. nått du tycker om nått du står för. Eller är du typen som vill få den o målad och själv målar den med falurödfärg (hade varit mitt val) ? Att färga något är en process. En annan yrkesgrupp som utför. En tradition som är gammal. Ett förfarande som bygger på generationers erfarenheter. Mode, industri, miljö tänk, ekonomi... bygger vidare i traditionen.
 Så är det ju också med framställandet av pärlsponten. Att göra en hyvel som får dej att hyvla fram pärlspont är inte så svårt. Men klart behöver du kunskap och utrustning för att ro det iland. Likaså att göra ett frässtål för att fräsa fram pärlan. Men att göra en pärlsponts platta/skiva kräver en hel del.
 I dessa tankar blir jag nyfiken på vad pris skillnaden / m2 är.
Rev ett hus utanför Knäred. Huset var flyttat. Skiftesverk. I ett av taken under masoniten var där bred pärlspont , bara utsidan var hyvlad med tydliga spår från handhyvel.
 Frågan blir i det valet som görs. Vad får det för konsekvenser om vi alla köper massiv / skiv pärlspont? Vad händer om vi alla ytbehandlr / obehandlar pärlsponten?
 Vad får oss att göra just det valet?
 Vad sätter det för spår?

[Skogsvilde]

Ja du Lars Göran där kom mycket på tapeten.
 Varför?
 Upplever att det handlar om vårt kulturarv. Något som vi känner igen och hör till tradition. Något vi har en historia till.
 Kollade Wikipedia pärlspont. Där menas att det kom med början då maskiner bearbetade träet mitten 1800. Men då jag en gång var på vikinga museet i Oslo har jag ett starkt minne av att utsidan på borden var bearbetade som pärlspont. Så att smycka o göra fint på det sättet är gammalt.
 Likaså med att ge sitt arbete en kulör. Fick du välja färg på en helt ny bil du vunnit blir du inte helt likgiltig i färgvalet. Du väljer nått du vill ha. nått du tycker om nått du står för. Eller är du typen som vill få den o målad och själv målar den med falurödfärg (hade varit mitt val) ? Att färga något är en process. En annan yrkesgrupp som utför. En tradition som är gammal. Ett förfarande som bygger på generationers erfarenheter. Mode, industri, miljö tänk, ekonomi... bygger vidare i traditionen.
 Så är det ju också med framställandet av pärlsponten. Att göra en hyvel som får dej att hyvla fram pärlspont är inte så svårt. Men klart behöver du kunskap och utrustning för att ro det iland. Likaså att göra ett frässtål för att fräsa fram pärlan. Men att göra en pärlsponts platta/skiva kräver en hel del.
 I dessa tankar blir jag nyfiken på vad pris skillnaden / m2 är.
Rev ett hus utanför Knäred. Huset var flyttat. Skiftesverk. I ett av taken under masoniten var där bred pärlspont , bara utsidan var hyvlad med tydliga spår från handhyvel.
 Frågan blir i det valet som görs. Vad får det för konsekvenser om vi alla köper massiv / skiv pärlspont? Vad händer om vi alla ytbehandlr / obehandlar pärlsponten?
 Vad får oss att göra just det valet?
 Vad sätter det för spår?

Jag misstänker att de som använt riktig pärlspont ansetts vara slösaktiga och de sommanvänt skivmatrialet som snåla.

[torbjorn]

När man diskuterar vilka material som var rimliga att använda i vilket sammanhang, så bör man ju också bestämma sig för vilken tidsperiod man avser och tala om det i sina inlägg.

Skivmaterial (masonit, plywood, treetex mm) fanns ju t ex knappast före 1920-talet. Och jag kan tänka mig att det tog tid innan de blev populära i mer avlägsna delar av Sverige. Även om materialet i sig var billigt och det var lätt och snabbt att sätta upp, så blev ju transporterna dyra och besvärliga förr i tiden. I all synnerhet under kristider med bränslebrist och inkallelser.