Vi har haft får under tre års tid och frå samma probelm varje sommar. Varför återkommer det hela tiden.
Bakteriologi och riskfaktorer
Fusobacterium necrophorum är den bakterie som vanligen sätts i samband med
klövspalteksem. Bakterien är väl spridd i miljön och finns naturligt i tarmfloran hos idisslare.
Under vissa förhållanden kan F. necrophorum ge upphov till eksem, ofta i samband med att
djuren vistas på ett fuktigt och ohygieniskt underlag.
Huden försvagas av den blöta och smutsiga miljön, så att bakterien lättare kan infektera och orsaka eksem.
Lamm drabbas i hög omfattning under vår och försommar medan vuxna djur har en lägre, förekomst av klövspalteksem.
Eftersom F. necrophorum växer under syrefattiga förhållanden gynnas dess tillväxt och spridning av
upptrampade, våta områden med god näringstillförsel runt foderhäckar och i grindhål. Dessa utgör allvarliga riskfaktorer för spridning inom besättningen.
Även stickigt och vasst underlag, som skadar huden och därmed sänker dess naturliga motståndskraft, ger bakterien möjlighet att infektera huden.
Klövspalteksem
Eksem (dermatit) i klövspalten är en ytlig hudinflammation, som vanligen inte orsaker feber eller nedsatt allmäntillstånd hos djuret.
Orsaken är oftast bakteriell.
Klövspalteksem kan ge upphov till
hälta hos djuren, men eventuell svullnad begränsas till klövspaltens hud. Allvarlighetsgraden varierar från milt eksem till nekroser och ulcerationer av huden (West, 1989).
Serumutsvettning ger huden ett fuktigt intryck med rodnad alternativt
blekhet. Ofta finns det en
illaluktande beläggning av döda celler och smuts ovanpå hudskadorna.