Bi avel

[hofboss]

Hur skall man tänka när det gäller biavel?
Vilka egenskaper ärvs från drottningen och vilka från drönarna?
Det är en fråga om vilka samhällen man skall ha närmst drottning odlingen och vilka man skall larva från.
Vet att drönare från snälla samhälen ger snäll avkomma, men övriga egenskaper var ärvs dom ifrån?

[Thomas_]

Bästa rådet för att få inblick i ärftlighetsläran hos honungsbin  torde vara att läsa https://bibutiken.biodlarna.se/bocker-och-broschyrer/boken-om-biavel-och-insemination

Boken av Bert är det vettigaste som finns på svenska. Eftersom ärftlighetsläran hos bina skiljer sig markant från andra djurslag eller människa på framförallt en punkt, så är det bra att läsa kapitlen om och om igen, öva på att skriva antavlor etc, för att få in tankesättet där drönarens påverkan på avkomman är korrekt.

Att en drönare inte har någon fader, och halva kromosomantalet gentemot honorna i kupan kräver förståelse för att kunna göra en avelsplan.

[Små]

Det beror mycket på hur många samhällen man har tycker jag. Som mindre biodlare tycker jag att man kan odla från sitt bästa samhälle, och sätta drönarramar i de näst bästa. Vad gäller egenskaperna förstår jag inte riktigt, menar du att det finns egenskaper som bara ärvs från tex drönare? Men drönarens spermier (som ju alla är lika) är ett resultat av egenskaper från både mors- och farssidan?....även om det mesta kommer från drottningen direkt

[Thomas_]

Men drönarens spermier (som ju alla är lika) är ett resultat av egenskaper från både mors- och farssidan?....även om det mesta kommer från drottningen direkt

Nej, drönarens spermier är inte ett resultat av en moder och en fader. Drönaren har mor, mormor och morfar, men ingen fader.

[Små]

Med farssidan menade jag att morfar var väl en drönare?

[Thomas_]

Med farssidan menade jag att morfar var väl en drönare?

Korrekt.

[Små]

Men då kan det inte vara så enkelt som att vissa egenskaper bara ärvs från drottningen, och vissa andra bara från drönaren? Trådstarten var ju bl a

Vilka egenskaper ärvs från drottningen och vilka från drönarna?

Alltså, en bra egenskap som tex produktivitet och täta yngelramar kan ärvas från både den drottning man parar och från drönarnas samhällen?

[Thomas_]

Alltså, en bra egenskap som tex produktivitet och täta yngelramar kan ärvas från både den drottning man parar och från drönarnas samhällen?

Egenskaper ärvs från både drottning och drönare när det gäller nya drottningar och arbetsbin ja. Men det ärvs inga egenskaper ifrån drönarsamhället, utan arvet från drönarsamhällets moders samhälle.
När vi sätter ut en drönarlinje på en parningsstation sätter vi ju inte ut en testad avelsdrottning, utan F1-samhällen efter en sådan. Annars får vi arvet efter en avelsdrottnings moders samhälle.....

[Thomas_]

Fast när det gäller just täta yngelramar, dvs hur få så kallade skotthål det blir i täckta yngelramar beror detta inte på en nedärvd egenskap, utan på variationen i antalet könsalleler i drottningens parning. Detta är väldigt tydligt förklarat tex i den bok jag tipsade om.

[Små]

Jo, men lyckad parning, och därmed bra yngelramar, kan det inte också vara resultatet av goda egenskaper? Det är ju inte bara tur att drottningen lyckas para sig med många bra drönare.

[Thomas_]

Jo, men lyckad parning, och därmed bra yngelramar, kan det inte också vara resultatet av goda egenskaper? Det är ju inte bara tur att drottningen lyckas para sig med många bra drönare.

Drottningens genomsnittliga äggläggning per dygn och samhällets bistyrka är genetisk. Antalet skotthål på en täckt yngelram beror däremot på könsallelernas sammansättning - inte på antalet drönare i hennes parning.

En parad drottning med maximalt antal heterozygota könsalleler i spermierna innebär nära 0 % uppätna homozygota larver - biodlaren ser en helt täckt yngelram. I andra änden av skalan hittar vi en drottning som har så få könsalleler i parningen att 50% av äggen hon lagt är homozygota för könsallelerna, och larverna blir alltså en hane lagd i en arbetarcell avsedd för honliga larver. Arbetsbina i ett normalt bisamhälle äter alltid upp de larverna - biodlaren ser 50% skotthål. (Ovanligt förekommande förutom vid endrönar-insemination, normalt är det med 0-15 % skotthål)

[hofboss]

Boken är beställd, nu skall man bara få tid, lung och ro att läsa och klura.

[hofboss]

Man hittar mycket när man gogglar nya ord, inte helt lätt att förstå vid en första genomläsning
https://kupan.se/bin-biodling/artiklar/genetik-halsa-mm/genetik/

[Små]

En parad drottning med maximalt antal heterozygota könsalleler i spermierna innebär nära 0 % uppätna homozygota larver - biodlaren ser en helt täckt yngelram. I andra änden av skalan hittar vi en drottning som har så få könsalleler i parningen att 50% av äggen hon lagt är homozygota för könsallelerna, och larverna blir alltså en hane lagd i en arbetarcell avsedd för honliga larver. Arbetsbina i ett normalt bisamhälle äter alltid upp de larverna - biodlaren ser 50% skotthål. (Ovanligt förekommande förutom vid endrönar-insemination, normalt är det med 0-15 % skotthål)

Minskar inte risken för skjutet yngel om fler drönare med obesläktat anlag har parat sig med drottningen?

Olof skriver på sin blogg att "Bin har en speciell gen (den kallas också könsallel) som förekommer i minst ett 30-tal varianter och om biet blir homozygot (dvs får samma variant från båda föräldrarna) så kommer bilarven att plockas bort av arbetsbina och det blir ett hål.....Detta betyder att även en riktigt bra drottning med de bästa föräldrarna och den bästa uppfödningen inte kommer till sin fulla rätt om drönarna där hon blir parad är för nära släkt med henne själv." https://hastvedabf.blogspot.com/2012/08/inavel.html

[Thomas_]

Minskar inte risken för skjutet yngel om fler drönare med obesläktat anlag har parat sig med drottningen?

Både ja och nej. Obesläktade drönare kan ha exakt samma könsallel, så antalet drönare som drottningen parar sig med är inte det viktiga i just denna aspekt. Däremot är det riktigt att ju fler olika mödrar drönarna i en parning har ger ökade chanser till större mängd olika könsalleler.

Om man som exempel har endast 2 samhällen med drottningar efter samma moder på platsen där man parar drottningar, och man har preparerat dessa så att de har runt 5 000 mogna drönare vardera, så kan ungdrottningarna para sig väldigt väl i tjänlig väderlek, men ändå få skotthål i mängder i yngelkakorna resten av sina liv.

Med anledning av detta brukar jag ofta påpeka att de som åker med ett par drottningar till en parningsstation för att de vill ha "bra" drottningar i sina produktionssamhällen misstar sig rätt ordentligt. På Buckfast parningsstationer tex är det brukligt med endast 6 drönarsamhällen. Jag har alltid minst 24 samhällen vid parningsbigårdarna där jag låter para F1...

[Thomas_]

Boken är beställd, nu skall man bara få tid, lung och ro att läsa och klura.

En klok investering.

Jag vet att du även har en liten kupa som lämpar sig för endrönarinseminerade drottningar, så du är redan halvvägs till förverkligade drömmar.  En endrönarinseminerad drottning klarar nämligen aldrig att ge bimassa till att fylla en normalstor kupa enär hon lägger dubbelt så många ägg gentemot antalet arbetsbin som kläcks. Resten käkas upp som späda larver - 50% skotthål.

[hofboss]

Den lilla kupan har gått i pension ( men den finns kvar) och har blivit ersatt av en standardiserad kupa, mini plus.
Det där med endrönar inseminering av drottningar, där får du gärna förklara, varför larverna äts, vad fördelen är och varför man gör den typen av avel, och hur man utnyttjar det.
Du har slängt ut kaksmulor och jag är hungrig, mer mat NU

En klok investering.

Jag vet att du även har en liten kupa som lämpar sig för endrönarinseminerade drottningar, så du är redan halvvägs till förverkligade drömmar.  En endrönarinseminerad drottning klarar nämligen aldrig att ge bimassa till att fylla en normalstor kupa enär hon lägger dubbelt så många ägg gentemot antalet arbetsbin som kläcks. Resten käkas upp som späda larver - 50% skotthål.

[Thomas_]

Den lilla kupan har gått i pension ( men den finns kvar) och har blivit ersatt av en standardiserad kupa, mini plus.
Det där med endrönar inseminering av drottningar, där får du gärna förklara, varför larverna äts, vad fördelen är och varför man gör den typen av avel, och hur man utnyttjar det.
Du har slängt ut kaksmulor och jag är hungrig, mer mat NU

Lugn, bara lugn! Min smiley antydde att jag skämtade.... Endrönarinsemination använder vi i yttersta nödfall, tex om en gammal värdefull avelsdrottning gått hädan så kan vi inseminera hennes dotter med hennes egen drönare, en systers drönare etc. Likaså om man vill inavla maximalt på en egenskap kan man påskynda framstegskoefficienten genom att inseminera en drottning med hennes egen drönare. OBS! Måste ske under kontrollerade former i många led efter detta för att korsa ut anlagen igen! För att hålla ett samhälle med endrönarinseminerad drottning är Miniplus en ypperlig kupstorlek.

En larv med homozygot könsallel (moder och fader råkar ha samma allel för könsbestämning) blir en hanlig individ. När drottningen lägger sådana ägg i arbetarceller (avsedda för honor - arbetsbin) så äter de vuxna arbetsbina upp dessa larver då de har kläckts - du ser hål i den täckta yngelkakan.

[hofboss]

Går i funderingarna att skaffa två avelsdrottninga, om vi nämner dom som A och B så är det lättare att resonera.
Ett så gör man drottning A som moder till friparade avläggare som drönarsamhällena och drottning B larvar man från.
År två så vänder man på det hela, avläggara från drottning B levererar drönare och A larvar man ifrån.
Nu är frågan om hur stor ringen runt drottningodlingen behöver vara  och hur många drönarsamhällen som det begöver vara för att vara hyffsat säker på hur parningen blir.
Nästa fråga är, var och vilka drottningar skall man ha/ leta efter?
Tänker jag rätt? om inte var tänker jag fel?

[Små]

Har du inte ibland en egen drottning som verkar ovanligt bra, så räcker det att köpa in bara en?