Kalkning och ekologisk grönsaksodling.

[borsdorfer]

Kalka eller inte kalka.

Dagstidningen Hörby Posten skrev den 8 juli 1899. "Kändt är äfven, huru kalkningen har en underbara förmåga att åt allehanda grönsaker gifva finare arom och smak."

På senare år har Margareta Magnusson vid SLU(Sveriges Lantbruksuniversitet) gått ut med budskapet "att hålla pH-värdet i marken vid ekologisk grönsaksodling vid 5,5-6,5."

Det är sedan många år tillbaka väl känt att både för högt och för lågt pH-värde kan ge upphov till brist på olika mikronäringämnen i marken.

Vad är ER erfarenhet både när det gäller kvantiteten och kvalitén på grönsakerna ?

[kretslopp]

Det var ett lågt ph som rekommenderas. Jag lärde mej en gång att det inte fick gå under 6,3.

[torbjorn]

Man ska nog vara försiktig att peka med hela handen och påstå att alla odlare alltid ska eftersträva samma pH. Man måste också ta hänsyn till mer specifikt vilken gröda som ska odlas, och om det finns några andra speciella egenheter med jord- eller vattenkemin på platsen.

[Skogsvilde]

Man ska nog vara försiktig att peka med hela handen och påstå att alla odlare alltid ska eftersträva samma pH. Man måste också ta hänsyn till mer specifikt vilken gröda som ska odlas, och om det finns några andra speciella egenheter med jord- eller vattenkemin på platsen.

Jag vill nog gärna gå så långt att säga något att folk som pekar med hela handen i odlingsammanhang ska hålla spaden rakt ut i minst två timmar för att åsikten ska bli gill.

Man måste verkligen undersöka förutsättningar och ta in aspekten avseende grödor.

[kretslopp]

Rekommendationer förändras, det brukar vara senaste som gäller. Vårt grönsaksland har inte fått kalk på många år men brukar få askan från köksspisen. Den har ju också en del kol. När jag flyttade hit för 30 år sen gjorde jag en rejäl kalkning här och fick upp ph till 6,5.

Både den gången och nu när jag sprider aska tycker jag det blir mörkare grön gröda där det askats eller kalkats. Nackdelen är om jag höjt ph där potatisarna ska odlas , så blir det skorv. Men det ser jag mest som ett skönhetsfel utan betydelse.

[Skogsvilde]

Rekommendationer förändras, det brukar vara senaste som gäller. Vårt grönsaksland har inte fått kalk på många år men brukar få askan från köksspisen. Den har ju också en del kol. När jag flyttade hit för 30 år sen gjorde jag en rejäl kalkning här och fick upp ph till 6,5.

Både den gången och nu när jag sprider aska tycker jag det blir mörkare grön gröda där det askats eller kalkats. Nackdelen är om jag höjt ph där potatisarna ska odlas , så blir det skorv. Men det ser jag mest som ett skönhetsfel utan betydelse.

Nackdelen med aska är att man berikar med tungmetaller.
Du nämner kol och det är besöken det krävs att du kommer upp i ca 20 % av jordvolymen för att kunna ta upp tillräckligt med tungmetaller.

[kretslopp]

Jag har sett flera analyser av aska. Men då har det inte varit från egen ved i köksspis. Har du det?

[Skogsvilde]

Jag har sett flera analyser av aska. Men då har det inte varit från egen ved i köksspis. Har du det?

Så du menar att egen ved är mindre förorenad än skogsbolagsved tagen fån grannskiftet?
Samt att en köksspis har en förbränning och rening som gör att eventuella föroreningar helt magiskt förvinner... 

Jag bara undrar. 

[torbjorn]

Halterna av tungmetaller och annat i askan beror mycket på vilket trädslag man har eldat, var i landet det har vuxit (typ av jord, naturligt förekommande tungmetaller i marken eller mark förorenad av andra skäl), osv osv.

[Skogsvilde]

Halterna av tungmetaller och annat i askan beror mycket på vilket trädslag man har eldat, var i landet det har vuxit (typ av jord, naturligt förekommande tungmetaller i marken eller mark förorenad av andra skäl), osv osv.

Så man kan inte direkt hänvisa till undersökningar utan man måste göra en beräkning på den specifika veden och spisen för att vara säker på att man inte gör det i det blå skåpet?

Fint att det blev klargjort...   

Har kretslopp koll på det?

[kretslopp]

Den ved jag eldar blir en del i det kretslopp jag har här. Den är huggen här. Det tillförs inte något utifrån.

[Skogsvilde]

Den ved jag eldar blir en del i det kretslopp jag har här. Den är huggen här. Det tillförs inte något utifrån.

Och sånt som trillar ner från ovan?  Det tillkommer ju utifrån eller har du parasoll över din fastighet som förhindrar sånt?

[Carolus]

Och sånt som trillar ner från ovan?  Det tillkommer ju utifrån eller har du parasoll över din fastighet som förhindrar sånt?

Nu är ju frågan om det trillar det ned så mycket huförtiden från ovan som det gjorde på den gamla goda dåliga tiden fram till 1990 när oljeeldning var kanske den vanligaste uppvärmningssättet i Sverige och kontinenten och engelsmännen fläskade på med koleldade värmekraftverk? Och sopsorteringen var liten men däremot sopeldningen stor.

Det har hänt en del de senaste 30 åren. Det ramlar inte alls ner tungmetaller i samma utsträckning som förr.

Det kan vara värt att begrunda :  www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Metaller-nedfall-regional-bakgrund-arsdeposition/

Däremot kan det ta tid för de sedan förr nedramlade tungmetallerna  att späs ut och s a s "försvinna".

För att återkoppla till en annan tråd med diskussion i höst inom området : www.alternativ.nu/index.php?topic=194148.0   och inläggen i senare delen av tråden, så är det skillnad på trä och trä när det blir ved. Vissa trädsorter tar upp mycket tungmetaller, andra betydligt mindre.

Vilket också kan omsättas i praktiken: om man har konstaterat eller är orolig för tungmetaller i sin odlingsjord, så kan man odla salix i ett par säsonger, fläta korgar av dem (med varningstexter att inte elda upp korgarna i öppna spisen)    eller lämna salixen till värmekraftverk som har rening för tungmetaller i sin eldning. Efter denna procedur återigen göra jordanalys för att kolla att metallnivån blivit tillräckligt låg som förhoppningen var innan!

[Carolus]

Kalka eller inte kalka.

Dagstidningen Hörby Posten skrev den 8 juli 1899. "Kändt är äfven, huru kalkningen har en underbara förmåga att åt allehanda grönsaker gifva finare arom och smak."

På senare år har Margareta Magnusson vid SLU(Sveriges Lantbruksuniversitet) gått ut med budskapet "att hålla pH-värdet i marken vid ekologisk grönsaksodling vid 5,5-6,5."

Det är sedan många år tillbaka väl känt att både för högt och för lågt pH-värde kan ge upphov till brist på olika mikronäringämnen i marken.

Vad är ER erfarenhet både när det gäller kvantiteten och kvalitén på grönsakerna ?

Jag skulle vilja vända på frågan och formulera den:  vilka av ER har gjort jordanalys och hur mycket kostade det ER?

Jag läser : www.sarabackmo.se/jordanalys-del-1-jag-har-skickat-in-jordprover/  och citerar därifrån :

Varje analys (och jag har alltså beställt två analyser per växtplats) kostar 2 400 kronor per växtplats. Analysen av metaller i jorden kostar 950 kronor per växtplats. Totalt för mina prover ligger alltså priset på 17 250 kronor.

Nu skulle det inte förvåna mig  om Sara Bäckmo har influencer-firma os v så hon kan nog dra av det för kostnader i sitt uppehälle.

Men en vanlig hobbyodlare eller självhushållare?   Icke, tror jag.

Jag vill återigen vända på frågan: måste man, när man börjar odla, utgå från att ph halten är fel och att den behöver åtgärdas?

Jag kan förstå att frågan kan vara viktig för en yrkesodlare som behöver få ut max av sin yta för att klara sitt uppehälle. Men för för hobbyodlaren/självhushållaren?  Själv skulle jag börja med jordanalyser först vid överlag dåliga skörderesultat elller skador på grönsakerna som skulle kunna härledas till kalkbrist eller annan mineralbrist.

Många hobbyodlare eller självhushållare gissar jag använder antingen egen djurgödsel eller från någon granne. Andra köper den processad i säckar med beteckningen 'Kogödsel'. Och min egen erfarenhet är att detta räcker långt!

[Skogsvilde]

Du borde fundera på vart det blåser i från.

Nu är ju frågan om det trillar det ned så mycket huförtiden från ovan som det gjorde på den gamla goda dåliga tiden fram till 1990 när oljeeldning var kanske den vanligaste uppvärmningssättet i Sverige och kontinenten och engelsmännen fläskade på med koleldade värmekraftverk? Och sopsorteringen var liten men däremot sopeldningen stor.

Det har hänt en del de senaste 30 åren. Det ramlar inte alls ner tungmetaller i samma utsträckning som förr.

Det kan vara värt att begrunda :  www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Metaller-nedfall-regional-bakgrund-arsdeposition/

Däremot kan det ta tid för de sedan förr nedramlade tungmetallerna  att späs ut och s a s "försvinna".

För att återkoppla till en annan tråd med diskussion i höst inom området : www.alternativ.nu/index.php?topic=194148.0   och inläggen i senare delen av tråden, så är det skillnad på trä och trä när det blir ved. Vissa trädsorter tar upp mycket tungmetaller, andra betydligt mindre.

Vilket också kan omsättas i praktiken: om man har konstaterat eller är orolig för tungmetaller i sin odlingsjord, så kan man odla salix i ett par säsonger, fläta korgar av dem (med varningstexter att inte elda upp korgarna i öppna spisen)    eller lämna salixen till värmekraftverk som har rening för tungmetaller i sin eldning. Efter denna procedur återigen göra jordanalys för att kolla att metallnivån blivit tillräckligt låg som förhoppningen var innan!

[Skogsvilde]

När det gäller analyser så är det mest intressant gör den som vill maximera från första början.
Har man inte bråttom så lär man sig hur jorden fungerar genom att studera växterna och har dom reagerar på olika åtgärder.

Tex har man stor förekomst av våtarv så har man gott om kväve och bra fukta.

Mycket blast och små potäter tyder på samma sak.

Jag skulle vilja vända på frågan och formulera den:  vilka av ER har gjort jordanalys och hur mycket kostade det ER?

Jag läser : www.sarabackmo.se/jordanalys-del-1-jag-har-skickat-in-jordprover/  och citerar därifrån :

Varje analys (och jag har alltså beställt två analyser per växtplats) kostar 2 400 kronor per växtplats. Analysen av metaller i jorden kostar 950 kronor per växtplats. Totalt för mina prover ligger alltså priset på 17 250 kronor.

Nu skulle det inte förvåna mig  om Sara Bäckmo har influencer-firma os v så hon kan nog dra av det för kostnader i sitt uppehälle.

Men en vanlig hobbyodlare eller självhushållare?   Icke, tror jag.

Jag vill återigen vända på frågan: måste man, när man börjar odla, utgå från att ph halten är fel och att den behöver åtgärdas?

Jag kan förstå att frågan kan vara viktig för en yrkesodlare som behöver få ut max av sin yta för att klara sitt uppehälle. Men för för hobbyodlaren/självhushållaren?  Själv skulle jag börja med jordanalyser först vid överlag dåliga skörderesultat elller skador på grönsakerna som skulle kunna härledas till kalkbrist eller annan mineralbrist.

Många hobbyodlare eller självhushållare gissar jag använder antingen egen djurgödsel eller från någon granne. Andra köper den processad i säckar med beteckningen 'Kogödsel'. Och min egen erfarenhet är att detta räcker långt!

[Carolus]

Du borde fundera på vart det blåser i från.

Om jag funderar över länken i mitt tidigare inlägg  www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Metaller-nedfall-regional-bakgrund-arsdeposition/

så blåser det söderifrån, då nedfallet i södra Sverige är större än i norra. Södra Sverige har närmare till t e x Polen där det fortfarande är kolkraftverk i gång.

Annars här i södraste Sverige tycker jag det blåser mest från väster. Kan det vara eldningen av Trumps oljefracking som här skulle ge mera nedfall?

[torbjorn]

När det gäller vad det finns för tungmetaller mm i jorden så är det ju inte bara dagens utsläppssituation man har att förhålla sig till, utan man bör också tänka på vad som har fallit ner förr i tiden, sedan flera tiotal eller kanske hundratal år tillbaka.

[borsdorfer]

EN FRÅGA.
Har Ni en växtföljd för de grönsaker/rotfrukter som trivs vid högt pH, och en annan växtföljd för de som trivs vid lågt pH.

[Skogsvilde]

EN FRÅGA.
Har Ni en växtföljd för de grönsaker/rotfrukter som trivs vid högt pH, och en annan växtföljd för de som trivs vid lågt pH.

Nä.... 
det är för invasivt och innebär för mycket jobb.
Det är bättre och ryggbesparande att anpassa sig och odla sådant som fungerar istället för att bygga om världen.