Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Köpa ut ex-partner ur småhusfastighet - hur räknar man egentligen?  (läst 464 gånger)

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
Tjo! (inlägget är nog lite spretigt efter att jag skrivit och redigerat under en del avbrott för annat)

Hur gör man en reko bodelning, och hur räknar man ut om man har råd att lösa ut ex-partnern ur det gemensamma huset och sedan kan få en acceptabel levnadsstandard? Ska det vara 100% reko mellan parterna antar jag det enda exakta är att lägga ut huset till försäljning och sedan fastställa husets värde till det högsta budet på nivån innan två pengastarka galningar börjar bjuda över varandra gränslöst. Att låtsas sälja är ju inte helst schysst, men egentligen inte värre än det faktum att husaffärer alltid slutar med att alla utom en går miste om köpet.

Praxis är väl att låta göra en värdering, eller som vi tänkt, TVÅ oberoende värderingar och sedan bestämma värdet till en nivå mellan dessa. Värderingar är dock ingen exakt vetenskap, i praktiken blir det något slags gambling av alltihop. Om då den ena parten känner sig som en vinnare blir den andra förstås bitter, och i värsta fall snedtänder alltihop.

Jag vill efter skilsmässan i somras behålla huset och det tycker exfrun också att jag ska få göra. Hon är en vettig person och vi är sams, men saker kan förändras när det börjar handla om stora pengar och basala saker som tak över huvudet. Planen är att hon bor kvar i huset på deltid tills hon fått ett intressant erbjudande om hyreslägenhet, vilket beräknas ske 2020-2021. Vi har att välja mellan att trassla ut vårt gemensamma husägande redan idag så hon fort får sina pengar och ett t.ex. tvåårigt hyreskontrakt för inneboende i huset, eller att vänta med allt tills hon får ett intressant erbjudande om lägenhet. Senaste åren har huspriserna sakta sjunkit i området och för ett år sedan kom hotet om en gigantisk bergtäkt bara 400 meter bakom huset. Sådana ärenden kan ta många år att utreda, men det är inte helt omöjligt att ett beslut i ärendet kommer innan exfrun hittar egen bostad. Beslutet kan naturligtvis slå hårt på husets värde, men man får nog utgå från att det oavsett utfall kommer att överklagas, och sedan dröjer det ytterligare några år innan saken är slutligt avgjord och påverkan på husets värde kan komma till ro. Så ja, det är definitivt något slags gambling vi står inför, och situationen är klart knepigare än om vi skulle vara överens om att sälja huset och flytta härifrån båda två. Till saken hör att exfrun inte har något som helst intresse av huset och platsen, medan det för mig är väldigt mycket värt att kunna bo kvar.

Eftersom vi redan nu är överens om att vi ska bodela och hon ska flytta ut, och jag skulle värdesätta sinnesfriden av att ha allt utrett, skulle jag utan tvekan föredra att lösa ut henne omgående och upprätta ett generöst hyreskontrakt. Exfrun antar jag däremot föredrar att vänta tills hon flyttar ut, inte minst i förhoppningen att huspriserna ska hinna gå upp igen och att det blir ett kraftfullt avslag på grannbondens ansökan om bergtäkten. Det känns riskabelt att pressa på för hårt för att få den lösning JAG vill ha, men vi har rimligen samma rättigheter båda två. Så vad är det rätta om vi inte kan komma överens?


Bankerna har sina schabloner som utgår från "vanligt folk" med ett "vanligt liv". Ur ett sådant perspektiv ser min ekonomi inte så kul ut, och jag har fått indikationer på att banken jag varit trogen kund hos i 30 år inte är intresserade av hur just mitt liv ser ut, och varför jag trots dålig inkomst utan problem kommer klara boendet. -Jag har s.a.s. "övningskört" senaste halvåret och nu även gjort min första levnadskalkyl någonsin, och det ser faktiskt mycket bra ut. -Ja så bra att det känns som att jag måste ha gjort något allvarligt fel...

När jag räknat på huset har jag tänkt att vi som tillgångar äger var sin halva av husets aktuella marknadsvärde, men vi äger också var sin halva av skulderna. Tänker jag nu inte helt snett ska exfrun alltså ha sin halva av denna differens i handen när jag köper ut henne. Minns jag inte fel ska det göras avdrag för reavinstskatt, d.v.s. den skatt hon skulle ha betalat på sin halva av vinsten om vi hade sålt huset på vanligt sätt. Tillkommer gör också fastighetsavgiften som jag nyss läst betalas årsvis. Så beroende på när under året jag löser ut exfrun blir det olika belopp för fastighetsavgiften att räkna fram. När jag försökt bli klokare på dessa saker hos Skatteverket ökar i stället förvirringen när jag stöter på begrepp som "Återföring av uppskov" utan att begripa vad detta innebär. Varken jag eller exfrun ska riskera att summan jag betalar henne blir helt fel på grund av att vi inte förstår hur man räknar.


Jag är en utan tvekan "alternativ typ" med livsstil utanför normerna, -snålgubbe, fiffig återanvändare, klurig ingenjör med mängder av prylar och hobbies som kräver mycket utrymme. Huset såväl som läget är helt fantastiskt för mina behov. Jag är sjukpensionär med gott om tid men sämre med pengar. Pengar har aldrig intresserat mig annat än som vardagliga medel för att få det jag behöver. Min ekonomi har således alltid varit mer av ett återhållsamt kaos än någon väldokumenterad exakt vetenskap. Har ägnat de senaste 20 åren åt äktenskap och familjeliv, men nu är båda i princip till ända.

Tacksam för hjälp!
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

Skröpeltorparn

  • Inlägg: 87
    • Uppland
Hej

Som nyskild kan jag åtminstone dela hur jag gjorde. Vi anlitade tre mäklare som fick värdera huset, använde sedan medelvärdet som antaget försäljningspris. Satte mig sedan och räknade ut totalt alla tillgångar huset, bilar, pensionsförsäkring, konton allt annat så dyrt att det ekonomiska värdet var stort, möbler och sådant delade vi efter behov. Minusposter i kalkylen blir fiktivt mäklararvode övriga fiktiva försäljningsomkostnader och beräknad reavinst. Så till slut har man en totalsumma vad vi skulle haft i handen om allting förvandlats till pengar. Brytdatum att använda var för oss den dagen skilsmässoansökan registrerades hos tingsrätten, om det krävs bodelningsman är det vad han kommer att använda. Sedan delades pengahögen i två. Eftersom jag tog huset fick jag betala ut mitt ex ur det.   

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
Bra svar, tack! Har inte tänkt på att det är rimligt att även räkna in ett halvt framtida mäklararvode. När jag sålde mitt förra hus för tio år sedan vill jag minnas mäklaren tog 50.000 kr. Vad det brukar kosta idag har jag inte en aning om. -Men det är alltså en direkt praxis att räkna in detta? Varje minus för exfrun lär ju riskera att göra henne sur och girig, men detta är ju inte den största posten i katastrofen.

Jag har inte hört talas om bodelningsman. -Är det något man kan begära om det blir svårt att komma överens?)

Vad finns det för argument för/mot att göra bodelningen snarast (och ge exfrun ett schysst hyreskontrakt som inneboende) respektive att vänta tills hon får eget boende? I lagens mening är vi väl utan något skrivet att betrakta som sambos, och även om vi ser varandra som vänner och faktiskt trivs bra med att delvis ha något slags familjeliv tillsammans så är ju "kombo" det uttryck som bäst beskriver vad vi håller på med nu. Exfrun har en ny relation sedan något år tillbaka och detta är jag HELT ok med. Jag har en son som nyss fyllt 18, bor hos mig på heltid och studerar på gymnasiet. Exfrun har en vuxen dotter som bara sporadiskt hälsar på men som ändå har sitt rum kvar i huset. Dessutom har exfrun en 14-åring på halvtid, och som vi hjälps åt med så som vi gjorde innan skilsmässan. Inga sura miner någonstans, ingen som tycker något är konstigt, och ingen som vill riskera att förstöra något för den andre.

Jag vill dock få sinnesfrid så snart som möjligt. Att inte veta säkert om jag kommer få någon bank att vilja förstå att jag klarar ekonomin tär på mig. Jag hade ett ställe jag klarade av på egen hand, men jag kommer inte ha möjlighet att återgå till den typen av liv. På vår nuvarande tomt finns förhoppningsvis möjligheten att stycka av mark kring ett mindre bostadshus. Om detta lyckas har jag min framtid säkrad, eftersom en framtida försäljning av det stora huset troligen låter mig bo i det lilla huset helt utan lån. Och som sagt är läget helt fantastiskt för mina behov. Att däremot behöva packa eller sälja iväg fyra bilar, ett garage fullt av verktyg, maskiner och bildelar, en stor samling halvt antika mätinstrument, fina gamla möbler och en massa annat för att flytta till en liten lägenhet i någon småstad gud glömt känns som livets ände. Idag har jag vänner runt omkring och 45 minuter till Stockholm.
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

Klasb

  • Inlägg: 407
    • Gotland
I en bodelning tar man upp tillgångar och skulder samt latenta skatter som faller ut i samband med bodelningen (reavinst skatt som faller ut i samband med att fastigheten säljs, man tar med hela reavinst skatten även om det bara är hälften som säljs.)
Mäklararvode ska inte tas med efter som fastigheten inte säljs med mäklare.
Tänk på att vid uthyrning mot ersättning uppstår besittningsrätt.

Skröpeltorparn

  • Inlägg: 87
    • Uppland
Hej igen

Bodelningsman utses av tingsrätten om man inte kan enas om bodelningen. För ca 2000 kr/h sitter han sedan och summerar hela ekonomin och hur det som blir kvar efter hans arvode skall fördelas. Undvik om möjligt! Det går många timmar att reda ut en ekonomi.
När vi skildes, det föll inte ut vare sig reavinstskatt eller mäklararvode, eftersom huset inte såldes, utan bara skrevs över. Det är också lägre lagfartskostnad när man gör så.  Men för att få värdet rätt beräknade jag fiktiva värden på alla kostnader som skulle fallit ut om vi sålt huset på öppna marknaden. Både banken och den advokat jag använde rådde mig att räkna så. 

Legalt är det värdet på alla tillgångar den dagen skilsmässan registreras hos tingsrätten som skall delas lika. I princip skall allt räknas om till kontanter den dagen, efter skatter och avgifter. så i vårt fall där huset skrevs över på mig vart det ingen reavinstskatt nu. Men värdet på huset reducerades med fiktiv reavinstskatt, fiktivt mäklararvode och den låga lagfartsavgift som blir vid överlåtelse.
« Senast ändrad: 22 mar-19 kl 09:10 av Skröpeltorparn »


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

178 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Mycket intressanta uppslag! Blev väldigt sugen på att skaffa höns. Efter större delen av renoveringarna på huset är klara så ska jag bannemig också skaffa mig några höns!
/Dennis Bengtsson

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser