Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  rädda väran urskog! förbjud hyggen!  (läst 23551 gånger)

skogaliten

  • Inlägg: 1295
    • -
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #80 skrivet: 28 maj-19 kl 11:31 »
Nej, självklart är det så. Vi måste ju jobba brett. I slutändan så kommer man ju ändå ner till att ska vi kunna få hållbara skogar och en hållbar miljö så måste vi (alla människor, främst vi i rika delen av världen) minska vår konsumtion och mängden pengar vi använder.

Bara en radda med buzzwords här.

Vad är en hållbar skog? Beskriv den.

Att dra ner på vissa former av konsumtion, för miljön och klimatets skull, är antagligen helt nödvändigt, men ur skogen kan vi få en bra, förnyelsebar och klimatneutral, råvara, för att göra sådant som vi ändå behöver, som t.ex. byggnadsmaterial och bränsle, så hur ser då den hållbara skogen ut?

kretslopp

  • Inlägg: 2254
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #81 skrivet: 28 maj-19 kl 14:02 »
Som jag ser det, hugg var tredje träd var femte år. Det blir ändå ett ganska stort uttag, plus att skogen finns kvar.
kretslopp

Rassemouse

  • Inlägg: 261
    • -
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #82 skrivet: 28 maj-19 kl 15:12 »
Varför svarar du inte på min fråga, om vilka urskogar det är du vill skydda?

Jag tror att du inte vet så mycket om den svenska skogen i praktiken.

Det finns väldigt få orörda urskogar (utom i vissa delar av fjällen), och jag skulle vara intresserad av att få reda på vilka de urskogar som du oroar dig mest för är.

Varenda skog/skogsmark längs Sveriges kuster, och förutom fjällkedjan, har varit regelbundet nerhuggen/borthuggen de senaste ca 1000 åren. Endera för att få fram träkol eller byggnadsvirke, eller så har marken använts för jordbruksändamål.

När gruvnäringen metallbruken var beroende av skog - bl.a. träkol, så bristen på skog/virke att kola med ett påtagligt problem, och träkol kördes långt, mycket långt, för att förse den näringen med energi.

Jag kan ta mina egna ca 70 hektar stora fastighet som exempel:

Redan på 1600-talets kartor över fastigheten, så ser man att drygt hälften av marken är betesmark/hagmark, eller åker. Det finns en del sammanhängande skogsmark (kanske 15 hektar) på fastighetens norr del, som är en torr, bergbunden talldominerad mark, annars så är "skogen" utritad som "dungar" i kulturlandskap.

Nästa möjlighet till god inblick, är vid storskiftet, som på den fastigheten genomfördes 1828. Det har i stort inte blivit mera skog, utan istället så har jordbrukandet knaprat in mer på skogen. Tallskogen i norr finns kvar, men en del av de andra "dungarna" har försvunnit, och blivit betesmark, medan en del av hagmarkerna istället blivit åker.

Nästa tillfälle till inblick, är början av 1960-talet, då har i stort sett alla skogsdungar försvunnit, till förmån för betesmark, och än mer av betesmarken har omvandlats till åker. Tallskogen finns kvar på kartan, men den avverkades till största delen under 2:a världskriget, för att göra kol. Under den här tiden så har skogen sin minsta utbredning på fastigheten. Då var ca 50 hektar av 70 hektar jordbruksmark.

1985 så lades jordbruket ner, när den farbrorn som då brukade gården hastigt avled. Arvingarna planterade skog på det mesta av jordbruksmarken, mest gran.

När vi köpte gården 2010, med avsikten att bedriva jordbruk, så fanns var 6 hektar av 70 hektar klassat som jordbruksmark. Idag har vi återtagit en hel del jordbruksmark, så idag är 22 hektar av 70 hektar jordbruksmark.

Så här ser det ut runt om i Sverige, där det idag växer skog, brukades marken endera för jordbruksändamål, eller så höggs skogen regelbundet och inte sällan rätt hårt, för att förse gruvnäringen med kol, och för att ta fram byggnadsvirke.
Små områden, ofta i svår terräng av olika slag (bergbranter, fuktigt, m.m.), eller på annat sätt otillgängliga och svårhuggna marker, kanske låg mer eller mindre orörda.

Det finns egentligen inga urskogar (utom i längst bort mot fjällkedjan)!

Här kan du hitta lite om några skogar som är skyddsvärda och hotade http://skyddaskogen.se/sv/arkiv/228-svenska-kategori/aktuellt/hotade-skogar
På skydda skogen kan du hitta mer info om skog och klimat också.

 

kretslopp

  • Inlägg: 2254
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #83 skrivet: 28 maj-19 kl 15:24 »
Jag undrar om du som har skog, om du kan avsätta ett par hundra kvadratmeter och prova metoden att hugga var tredje träd var femte år. Också att du är noga med att inte köra in mellan träden utan bara använda samma utforslingsståk hela tiden. Att du dessutom bara hugger under vintersäsong, (oktober -mars) Att du provar under tio femton år så ska du se va bra det blir. Sen när du provat kan du ta med hela din areal.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 2254
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #84 skrivet: 28 maj-19 kl 15:46 »
Den skyddsvärda skogen finns över hela landet, länsstyrelserna måste få resurser från staten för att inventera och skydda det som är skyddsvärt. Jag har skogsinventerat åt skogshögskolan vid flera tillfällen. Nu har jag en systerson som inventerat skogsskador över hela landet i fyra år. Jag känner mej välinformerad om i vilken rasande takt skyddsvärda skogar försvinner.  Definitionen på urskog är skog som inte varit helt eller delvis avverkad de senaste hundra åren och som har stora naturvärden.
kretslopp

Skogsvilde

  • Inlägg: 17004
  • Om det inte dödar dig muterar och försöker på nytt
    • -
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #85 skrivet: 28 maj-19 kl 16:28 »
Den skyddsvärda skogen finns över hela landet, länsstyrelserna måste få resurser från staten för att inventera och skydda det som är skyddsvärt. Jag har skogsinventerat åt skogshögskolan vid flera tillfällen. Nu har jag en systerson som inventerat skogsskador över hela landet i fyra år. Jag känner mej välinformerad om i vilken rasande takt skyddsvärda skogar försvinner.  Definitionen på urskog är skog som inte varit helt eller delvis avverkad de senaste hundra åren och som har stora naturvärden.

Hundra år är ingenting. 
Det är fortfarande en förhållandevis ung skog.
E-nr är inte det minsta lilla farliga.
Det kan vara produkten som döljer sig bakom som ställer till det.
Men inte nödvändigtvis.

Rassemouse

  • Inlägg: 261
    • -
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #86 skrivet: 28 maj-19 kl 16:41 »
Nej, så varför hugger vi ner "ung"skog och börjar om med ännu yngre skog när vi skulle kunna låta den växa längre och lagra kol längre.

skogaliten

  • Inlägg: 1295
    • -
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #87 skrivet: 28 maj-19 kl 17:15 »
Här kan du hitta lite om några skogar som är skyddsvärda och hotade http://skyddaskogen.se/sv/arkiv/228-svenska-kategori/aktuellt/hotade-skogar
På skydda skogen kan du hitta mer info om skog och klimat också.


Jag bad DIG att räkna upp några urskogar söder om fjällkedjan, som behöver skyddas och som inte redan är skyddade., inte att du ska länka till en hemsida, för att jag ska sitta i timmar och leta.

Leta rätt på de där skyddsvärda, ännu inte skyddade urskogarna, och berätta för mig.

En nyckelbiotop, är långt ifrån samma sak som en urskog. En nyckelbiotop innehåller en eller flera rödlistade arter, som behöver utökat skydd. En nyckelbiotop kan "bli till", på bara några decennier, om förhållandena är det rätta.

Beskriv med egna ord, det gör jag.

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 14508
    • Östergötland
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #88 skrivet: 28 maj-19 kl 17:23 »
Nej, så varför hugger vi ner "ung"skog och börjar om med ännu yngre skog när vi skulle kunna låta den växa längre och lagra kol längre.

Ungefär av samma anledning som att vi slaktar vid en viss tidpunkt i djurens liv, då tillväxtkurvan börjar sakta av. Det är inte gamla djur vi vill ha, och det är inte primärt att lagra kol vi vill ha skogen till.

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 14508
    • Östergötland
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #89 skrivet: 28 maj-19 kl 17:28 »
Jag undrar om du som har skog, om du kan avsätta ett par hundra kvadratmeter och prova metoden att hugga var tredje träd var femte år. Också att du är noga med att inte köra in mellan träden utan bara använda samma utforslingsståk hela tiden. Att du dessutom bara hugger under vintersäsong, (oktober -mars) Att du provar under tio femton år så ska du se va bra det blir. Sen när du provat kan du ta med hela din areal.

Säg det till Sveaskog ;D

Fungerar för den självverksamme som har 20 ha, men inte för den stora volymen av skogsägare.

skogaliten

  • Inlägg: 1295
    • -
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #90 skrivet: 28 maj-19 kl 17:31 »
Jag undrar om du som har skog, om du kan avsätta ett par hundra kvadratmeter och prova metoden att hugga var tredje träd var femte år. Också att du är noga med att inte köra in mellan träden utan bara använda samma utforslingsståk hela tiden. Att du dessutom bara hugger under vintersäsong, (oktober -mars) Att du provar under tio femton år så ska du se va bra det blir. Sen när du provat kan du ta med hela din areal.

Du har ingen aning om hur jag sköter min skog, eller hur?

Jag har områden, som sköts enligt en kontinuitetsprincip, grandominerad blandskog. Jag har områden, där jag tar fram ädellövskog, dominerad, av lind och lönn, men också med ekinslag, dessa områden huggs heller aldrig aldrig ner till kala ytor.

Och så har björkdominerade områden, med visst inslag av bärande träd (asp, rönn), och ädelöv (lite ek bl.a.), som är avsedda att "skördas" allt eftersom björken växer, och så kommer det ny av sig själv. Ibland, vissa områden, hugger vi det som brunnar, ibland mer som plockhuggning.

Jag har tallskogsområden, som föryngras naturligt med en modifierad skärmmetod, alltså, med relativt tätt kvarstående fröträd (ger både ljus och skogskänsla), och där skärmen avvecklas (=avverkas) när småtallarna börja bli 10-15 år, eftersom tall är ljuskrävande, och samtidigt kan man avverka huvuddelen av björkarna  som kommit naturligt. Om ytterligare 10-15 år, så står där en naturligt växt tallskog, som behöver växa 20 år till innan man kan avverka.
Tall behöver ljus, mycket ljus, för att inte, bokstavligen överskuggas av gran och björk, och därför tyna bort. Naturliga tallskogar är resultatet av endera skogsbrand, eller massiva stormar, som rakat rent.

Det mesta av den planterade granen, ska egentligen bort, och så ska vissa delar bli jordbruksmark igen, medan andra delar ska få vara skog, eller kanske skogsbete/hagmark med mycket lövträd. .
På några ytor, som är bra granmark, så kommer det antagligen att få bli ny gran istället för den gamla, men eftersom jag strävar efter naturlig föryngring, så lär det bli mer åt blandskogshållet även där.

kretslopp

  • Inlägg: 2254
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #91 skrivet: 29 maj-19 kl 09:19 »
Va glad jag blir, vilket föredöme du är Skogaliten. Du vet vad du gör och varför. Jag har nog mer att lära av dej än du av mej.
kretslopp

bo_i_dala

  • Inlägg: 1042
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #92 skrivet: 03 jul-19 kl 23:31 »
Jag undrar om du som har skog, om du kan avsätta ett par hundra kvadratmeter och prova metoden att hugga var tredje träd var femte år. Också att du är noga med att inte köra in mellan träden utan bara använda samma utforslingsståk hela tiden. Att du dessutom bara hugger under vintersäsong, (oktober -mars) Att du provar under tio femton år så ska du se va bra det blir. Sen när du provat kan du ta med hela din areal.

Hej!
Det innebär att år ett hugger du ner träd 1,4,7,10 osv, År sex hugger du träd 2,5,8,11 osv, År elva hugger du träd 3, 6, 9 osv. År år sexton finns bara träd med maxålder 16år.... eller hur menar du??

MVH/ Bo

kretslopp

  • Inlägg: 2254
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #93 skrivet: 04 jul-19 kl 07:54 »
Om du hugger var tredje träd första året! När du sen hugger var tredje träd efter fem år så är det var tredje av dom träd som finns vid det här tillfället. Det gör att träden inte tar slut! Det är därför du ska prova istället för att räkna på fel utgångspunkt. Det blir ju en ny utgångspunkt efter var huggning.
kretslopp

Tjalve

  • Inlägg: 3214
    • Blekinge
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #94 skrivet: 04 jul-19 kl 08:45 »
Så om man har 100 träd hugger man 33 stycken fösta året, 22 st år 6, 15 st år 11, 10 st år 16, 7 st år 21, 5 st år 26. Visst det tar inte riktigt slut men ganska fort blir det för få träd för att vara lönsamt att ge sig ut sågen om man inte har enorma arealer. För tillväxt från frö till huggningsbart träd tar ju längre tid än dessa 26 åren jag ställde upp.
Socialism is a philosophy of failure, the creed of ignorance, and the gospel of envy, its inherent virtue is the equal sharing of misery.

Klasb

  • Inlägg: 536
    • Gotland
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #95 skrivet: 04 jul-19 kl 09:29 »
Ni glömmer självföryngringen. Om du tar bort så det bara är 66 träd kvar så kommer självföryngringen igång. När det är dags med nästa avverkning så kanske det finns tusen småplantor eller två hundra  om det är svårföryngrad mark. säg att det är två hundra för att ha något att räkna på, då ska du hugga 30% av 200 plus 66. Nä det går inte det är för tidigt att gallra bland småplanten.
Andra huggningen stämmer inte tekniken på.
Tredje huggningen det har nu gått tio år sedan första huggningen det finns nu 44 "gamla" träd kvar plus 200 10 år gammal ungskog och 200 st upp till 5 år.

Vi hugger 13 gamla träd och ska nu hugga 30% av den 10 år gamla ungskogen de under 5 år struntar vi i.  När jag har gallrat självföryngrad ungskog har vi tagit minst hälften av ungskogen, men det beror helt på föryngringen. Att lämna 66% av en självföryngring vid 10 års ålder, så dålig självföryngringar jag aldrig haft.


Nej 30% modellen fungerar inte.


Jag förordar LAGOM modellen

Skogskunnig

  • Inlägg: 144
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #96 skrivet: 04 jul-19 kl 23:29 »
Nej, en trejedel vart femte pr fungerar inte. Det blir glest som en fröträdsställning på nolltid. Och plantor som föryngras inne i skogen hinner inte bli träd som kan avverkas på 20 år.

År   Antal före   Gallras   Antal kvar
0   1200            396           804
5   804            265           539
10   539            178           361
15   361            119           242
20   242              80           162
25   162              53           109
30   109              36             73

Skogsvilde

  • Inlägg: 17004
  • Om det inte dödar dig muterar och försöker på nytt
    • -
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #97 skrivet: 04 jul-19 kl 23:31 »
Föryngringen. 
Den lever väll rätt farligt när man är in och hugger stup i kvarten?
E-nr är inte det minsta lilla farliga.
Det kan vara produkten som döljer sig bakom som ställer till det.
Men inte nödvändigtvis.

kretslopp

  • Inlägg: 2254
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #98 skrivet: 05 jul-19 kl 07:54 »
Om du är noggrann med att inte köra kors och tvärs igenom beståndet, utan hålla dej till dina utforslingsstråk. Ja då får du en större och jämnare tillväxt och mindre med snö och vindskador vid den här brukningsmetoden. Vist du glesar ut startbeståndet det är klart, men om du är rädd om ditt underbestånd, så har du en god återväxt. Totalt över tid har du ett virkesuttag minst lika stort som vid hyggesbruk. Du orsakar inte hyggen som försvårar för växter och djur. Du har en skog som hela tiden minskar koloxidutsläppen utan avbrott. 
kretslopp

Skogsvilde

  • Inlägg: 17004
  • Om det inte dödar dig muterar och försöker på nytt
    • -
SV: rädda väran urskog! förbjud hyggen!
« Svar #99 skrivet: 05 jul-19 kl 11:27 »
Om du är noggrann med att inte köra kors och tvärs igenom beståndet, utan hålla dej till dina utforslingsstråk. Ja då får du en större och jämnare tillväxt och mindre med snö och vindskador vid den här brukningsmetoden. Vist du glesar ut startbeståndet det är klart, men om du är rädd om ditt underbestånd, så har du en god återväxt. Totalt över tid har du ett virkesuttag minst lika stort som vid hyggesbruk. Du orsakar inte hyggen som försvårar för växter och djur. Du har en skog som hela tiden minskar koloxidutsläppen utan avbrott.

Försvårar?
Tänker du på speciella växter och djur då?
E-nr är inte det minsta lilla farliga.
Det kan vara produkten som döljer sig bakom som ställer till det.
Men inte nödvändigtvis.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

434 gäster, 2 användare (1 dolda)
uzie

* Forum

* Om tidningen Åter



- Genuin och läsvärd! Bra tips och idéer för att stå på egna ben.
/Camilla W

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser