Minsta krav permanenthus

[Vedklyvaren]

 Otroligt hur folk lyckas se hinder istället för möjligheter. När någon klagar på din husvagn så flyttar du den väl? Hur svårt kan det va?

[ensamhet]

Otroligt hur folk lyckas se hinder istället för möjligheter. När någon klagar på din husvagn så flyttar du den väl? Hur svårt kan det va?

Här uppe på landet, ska det mycket till för att någon ska klaga på husvagnar, bilar bodar mm.
Vet en som de hotat med vite om han inte tog bort merparten av bilarna, han fick ett år på sig att städa eftersom det var närmare 1 000 bilar på tomten efter ett dödsbo, han fick ärva.

[skogaliten]

Innebär då det där att t ex en husvagns- eller båthandlare måste söka bygglov för varje enhet som hen har uppställd vid sin affärslokal, om det inte finns något boningshus på samma tomt? Det verkar orimligt.
Och måste en campingplats söka bygglov för varje gäst som vill ställa upp en husvagn eller husbil där?

Eftersom jag läst hela sidan, så skiljer man på korttidsuppställning, och långtidsuppställning.

Det finns en lång rad diskussioner på campingforum, som berör hur regelverket påverkar campingar, och i vilken mån bygglov krävs för husvagnar som står kvar året runt. Det finns även intressanta frågeställningar, om huruvida husbilar följer samma regler som husvagnar eller ej, om de står uppställda länge på samma plats.
Som "länge" verkar det som sex veckor  eller mer gäller.

Campingen som sådan har ju diverse tillstånd, inklusive bygglov för servicebyggnader m.m., och kan antagligen söka dispens.

Husvagnsförsäljare (m.fl) förstår jag det som, skaffar sig tillstånd (dispens) att generellt ställa upp ett (odefinierat) antal objekt på sin tomt för försäljningsändamål. Den tomt de har är nog klassad som något slags industritomt eller liknande.

[skogaliten]

Här uppe på landet, ska det mycket till för att någon ska klaga på husvagnar, bilar bodar mm.
Vet en som de hotat med vite om han inte tog bort merparten av bilarna, han fick ett år på sig att städa eftersom det var närmare 1 000 bilar på tomten efter ett dödsbo, han fick ärva.

Det är inte så trevligt, att bli granne med någon som samlar på sig en massa en massa skruttiga bilar, hel- eller halvtrasiga husvagnar, gamla mer eller mindre trasiga (större) båtar, eller allmänt skrot.

Här nere på landet, söder om absoluta norrpunkten, så finns det gott om folk som klagar på sånt.

Det blir lätt farligt om barn får för sig att börja leka i "skrotet", och vad avser båtar och bilar, så kan de läcka drivmedel och olja, som kan ta sig ner i grundvattnet, eller ta sig till diverse vattendrag, och dessutom förstöra folks brunnar...

[skogaliten]

Otroligt hur folk lyckas se hinder istället för möjligheter. När någon klagar på din husvagn så flyttar du den väl? Hur svårt kan det va?

En del människor verkar ha märkvärdigt svårt att flytta på saker...Det finns t.o.m. dom som gör det till en konst att irritera sina grannar.

[Vedklyvaren]

 Så brukar myndigheter inte prioritera husvagnar och dylikt speciellt högt. De har mycket annat att roa sig med.

[Sandra89]

Känna som att min tråd börjar spåra ut lite..
Jag är inte intresserad av ett svartbygge!

Jag är intresserad av att ta reda på vad lagen säger och om olika kommuner har olika inställning till att bygga smått.

Bara för att jag vill bygga litet o billigt betyder det inte att jag ska bygga dåligt. Vill ha bra isolering, förmodligen bättre än standard för att slippa "värma luften för kråkorna".

Har letat i Boverkets pdf efter specifika mått men tycker texten ibland är svårtolkad o svår att hitta i.

Sen verkar det som att vad lagarna säger inte spelar så stor roll eftersom varje kommun kan ha egna regler?

Eftersom jag mest troligt kommer köpa mark utan tidigare bebyggelse så är det förmodligen ett "permanenthus" kommunen kommer tvinga mig att bygga. Alternativt att jag kan få igenom bygge av ett fritidshus som jag sen kan flytta in i permanent, men det är ju lite fulspel och vet inte om kommunen kan stoppa det?

Eftersom jag inte köpt mark än så vet jag inte vilken kommun jag hamnar i, men mest troligt är någonstans runt Västerås då jag har familjen där.

Postat med Alternativ.nu´s app

[Själv är bäste dräng]

Men om du bygger en välisolerad och bra vagn på ett lastbilssläp, så är det säkert ingen som bråkar med dig om du skulle bo i den väldigt länge medan du bygger ditt permanenthus på den obebyggda tomten. Och som du skriver, ett bra gästhus är inte tokigt att ha det som senare.

[skogaliten]

Känna som att min tråd börjar spåra ut lite..
Jag är inte intresserad av ett svartbygge!

Jag är intresserad av att ta reda på vad lagen säger och om olika kommuner har olika inställning till att bygga smått.

Bara för att jag vill bygga litet o billigt betyder det inte att jag ska bygga dåligt. Vill ha bra isolering, förmodligen bättre än standard för att slippa "värma luften för kråkorna".

Har letat i Boverkets pdf efter specifika mått men tycker texten ibland är svårtolkad o svår att hitta i.

Sen verkar det som att vad lagarna säger inte spelar så stor roll eftersom varje kommun kan ha egna regler?

Eftersom jag mest troligt kommer köpa mark utan tidigare bebyggelse så är det förmodligen ett "permanenthus" kommunen kommer tvinga mig att bygga. Alternativt att jag kan få igenom bygge av ett fritidshus som jag sen kan flytta in i permanent, men det är ju lite fulspel och vet inte om kommunen kan stoppa det?

Eftersom jag inte köpt mark än så vet jag inte vilken kommun jag hamnar i, men mest troligt är någonstans runt Västerås då jag har familjen där.

Postat med Alternativ.nu´s app

Det är rätt vanligt på landet, att det söks bygglov för fritidshus, just p.g.a. att regelverket inte är så komplext, och sedan så bosätter man sig i "fritidshuset".

Inom vissa områden/delområden, så vill kommuner ha fritidshus, i andra områden vill kommuner ha permanenthus.

Hur/var kommuner vill det ena eller det andra har att göra med om kommunalt vatten och avlopp finns i området eller ej, och hur mycket kommunen "riskerar" att behöva bry sig om annan infrastruktur i området.

I områden där kommunalt vatten och avlopp finns, är man tvungen att ansluta sig. I "grundvattenkänsliga" områden byggs ofta kommunalt VA ut även i områden avsatta för fritidshusbebyggelse.

Räkna med att det är minst lika kostsamt, oftast dyrare, att låta anlägga godkänt avlopp, samt anlägga (borra) brunn för vatten, som det är att ansluta sig till kommunalt VA där sådant finns.

"Lagarna" runt vatten och avlopp, är en samling regler som ska skydda både ytvatten och grundvatten, idag och i framtiden.
Det är rätt uppenbart, att problemen är olika t.ex. på tättbefolkade områden som Öland och Gotland som är vattenfattiga och nära havet, jämfört med t.ex. mer glesbefolkade, nederbördsrika och sjörika områden i t.ex. mellersta Norrland. Det är inte riktigt samma problem som ska lösas.

Byggregler finns det folk som ägnar hela sitt yrkesliv åt att förstå, tolka och tillämpa. Och de är fortfarande osäkra, trots sitt dagliga arbete med regelverken.

Dessutom varierar regelverken, t.ex. beroende på hur kommunen har klassat ett område.
För att få vederhäftiga svar, så är det lämpligaste att ha ett objekt/byggnad i åtanke.

När du hittat en tomt som någon vill sälja, så kontakta helt enkelt den aktuella kommunens byggenhet, och fråga om det objektet, på just den tomten, alls skulle vara rimligt att ens begära bygglov för. Brukar kallas för "förhandsbesked".

Och jag säger det igen: det kostar ofta både en och två skjortor, att ansluta "friliggande" tomt till elnätet. Det kan vara dyrare än inköpskostnaden för tomten i värsta fall. Ju längre tomten ligger från närmaste kopplingspunkt, desto dyrare.
Jag fick för några år sedan en offert från elnätsleverantören på 30.000kr,  för att koppla en befintlig men av tidigare ägare bortkopplad "sladd" till en ekonomibyggnad i understationen här i byn.
Några hundra meters nyanläggning av el, kan gå på flera hundratusen kronor.

Söker du en tomt, där el finns i tomtgräns/är förberett, så finns sådana oftast inom förberedda områden för endera fritidshus eller permanenthus.

[JohnA]

Ska man köpa en obebyggd tomt antar jag alternativen är näringsfastighet/industritomt/skogsfastighet, mark som kommer att styckas av eller som redan är avstyckad. För att stycka av behövs antingen bygglov eller det billigare alternativet Förhandsbesked. Båda är låsta till uppförandet av ett specifikt och väl definierat bostadshus som minimum. Förhandsbeskedet behöver inte vara lika detaljerat som bygglovet, och går därför att få snabbare. Eftersom det är billigare verkar det vara ett bra sätt att inte riskera allt för mycket pengar om man får avslag på avstyckningen. Även vid avslag åker man på att betala både förhandsbeskedet och Lantmäteriets kostnader, vilket i så fall är skitmycket pengar för grusade drömmar. Kommunerna kan som tidigare påpekats köra över det statliga Lantmäteriet och hitta på egna "regler". Inte sällan tycks det vara rena rama tjänstemannastyret av egenmäktiga småpåvar. Jag står inför något liknande själv och har fått rådet att läsa på noga och göra så mycket som möjligt av myndighetenas och kommunens arbete själv, men noga referenser till olika lagparagrafer. Syftet är dels att spara tid och kostnader, men också visa att man har koll, öka chansen att lättjan slår till så "småpåvarna" väljer den lätta vägen, d.v.s. godkänna.

Förhandsbesked och bygglov har ett "bäst före-datum". Vad som händer om dessa löpt ut vet jag inte, mer än att man måste ansöka på nytt innan man får bygga något. Antar samma sak gäller om man köper en fastighet med avstannat husbygge och förfallet bygglov från t.ex. dödsbo eller skilsmässa. 

En tomt jag sneglade lite på men tyckte var orimligt dyr har stått obebyggd länge men har ett bygglov för stor villa och fristående garage med 50 kvm lägenhet. I det fallet var jag inne på att bygga garaget med lägenheten men helt enkelt strunta i resten. Jag TROR det är lagligt, men man måste förstås hålla sig till den exakta planen vad gäller byggkonstruktion, fasadbeklädnad och exakt position, så petigt är det vad jag förstått.


När jag för något år sedan fick nys om ett misstag i lagen om attefallshus/komplementbostadshus var jag inne på att bygga ett sådant och låta det ligga till grund för en avstyckning. Det har bekräftats som lagligt/möjligt, men kommunens tjänstemannastyre ogillade idén och tycks kunna hitta på en rad skäl att neka till detta. T.ex. TYCKER de att en tomt på landsbyggden SKA vara vara på minst 2000 kvm, det ska gå att parkera två bilar, man ska få plats med en "normaaal" avloppsanläggning som funkar för en normaaal familj med två långspolande tonårsdöttrar och en jävla diskmaskin. -TILL ETT BOSTADSHUS PÅ 25 KVM! I min hemkommun Vallentuna tycks alltså inte finnas mycket intresse för att låta glada nytänkare skapa små billiga boende med miljö- och kretsloppstänkande, nej här ska det vara "normaaaalt"!

Hur som helst har jag läst att det finns en relativt ny lag som säger att ett nybyggt BOSTADSHUS ska ha en boyta på minimum 21 kvm. Vad som gällde innan denna lag vet jag inte, men bygger man nytt från grunden tycks detta vara det kristallklara som gäller idag. Boyta är den oinredda totalytan innanför det isolerande "skalet". Om bostaden är byggd i fler än ett plan antar jag takhöjden ska vara de där 2.30 eller 2.40 över hela ytan för att få räknas. Det tycks dock vara ok att ha något lägre takhöjd över ytor man inte vistas på under längre tid, som t.ex. toaletten. Ett sovloft med 1½ meters takhöjd kan alltså INTE "ge poäng" som boyta, det blir formellt på sin höjd en biyta, alltså ett förrådsutrymme. Vill man bygga minimalt och spara pengar är sannolikt det smidigaste att köpa ritningar till ett komplementbostadshus, alltså ett lagligt Attefallshus. Det finns en hel del ganska grovt fusk i den branschen. Inte ens de finaste nyckelfärdiga attefallshusen för en halv miljon kronor tycks vara helt ärliga i redovisningen av isoleringen i väggar, golv och tak. Det är rena bedrägerierna! -Med 25 kvm maximal tillåten byggnadsyta och 21 kvm minsta tillåtna boyta blir det inte mycket utrymme kvar för bra isolering. Men lagstiftarna har insett detta och löst det genom dispenser från de moderna kraven på bra isolering... Alltså, sök bygglov för ett väldokumenterat Attefallshus men rita dit 10-20 cm extra isolering i väggar och tak!

En variant för extremt eko-tänk är det jag planerade, d.v.s. bygga åttakantigt! Bygglovshandläggaren i min hemkommun kände väl till bristerna med attefallshusen och blev mycket entusiastisk när jag presenterade min idé om ett åttakantigt hus. Ett åttakantigt hus kan spara ca 20% energi jämfört med den mer traditionella lätt rektangulära formen. På en så liten boyta som 21 kvm minimerar man också "döda transportytor" man inte kan inreda. Projektet stupade som tidigare nämnts på kart- och lantmäteriavdelningens tjurskalliga inställning till det mer udda kring avlopp och tomtarea m.m.

Takhöjden ska alltså vara de där standardiserade 2.40 (2.30?) i entréplanet. På entréplanet måste finnas en toalett med 1300mm fri "vändcirkel" för rullstol och tillräckligt bred dörr (70, eller kanske t.o.m. 80 cm). Toaletten ska ha en dusch. På entréplanet ska även finnas "möjlighet till matlagning", d.v.s. minimum ett litet pentry med diskho, kylskåp och kokplatta. Slutligen ska det finnas ett rum eller en avskärmningsbar "sov- och viloyta". Markförhållandena utanför entrén ska vara sådana att man åtminstone med hjälp av ramper kan ta sig med en rullstol från sin parkeringsplats. Det finns standarder för hur mycket ramper får luta, och hur många s.k. viloplan de måste ha. Det finns inget krav på att ramperna ska byggas, bara att de ska vara möjliga att bygga i framtiden.

Det ställs även krav på ventilation, men även detta kan man nog "stjäla" från befintliga Attefallshus. Som sagt, köp en seriös ritning till ett Attefallshus/Komplementbostadshus och sök bygglov (eller förhandsbesked) på detta. Rita sedan vid behov till sådant som extra isolering, ett extra rum och annat som inte orsakar några större betänkligheter kring grundkonstruktionens lämplighet. Ju mer som finns färdigt för kommunen, desto större chans att få det beviljat. Det viktigaste för en tjänsteman är att få sin arbetsdag att gå så smidigt som möjligt, med minimal risk att få skit från chefen. ;-)

När man bygger Attefallshus, eller hus över huvud taget, ska det utses en oberoende s.k. Kontrollansvarig. Detta är en "proffsperson" från byggbranschen, eller en byggfirma, som har nödvändiga kunskaper och som funkar som mentor och kontrollant för den som bygger själv. I fallet med mitt åttakantiga Attefallshus sade bygglovshandläggaren att han inte tyckte det verkade nödvändigt med en Kontrollansvarig i mitt fall eftersom jag verkade ha bra koll och huset trots allt var så litet och enkelt. :-) Åter igen, bygg efter en redan "provkörd" ritning så ska det mycket till för att inte ge bygglov!

Det ställs höga krav på färskvattentäkter nuförtiden. Åtminstone ställer Vallentuna kommun direkt bisarra krav. De vill ha 100% marginal för vad som anses vara en normal vattenförbrukning för en genomsnittlig familj, vilket säkert landar på någon kubikmeter per dygn i slutänden! Grannar med nybyggen i närområdet har haft svårt att få till sitt vatten... Vattenförbrukningen mäts under flera dygn, så det räcker inte att kvickt pumpa upp 1000 liter vatten i en följd för att blidka småpåvarna.

Min hemkommun påstod att det måste vara ett "normaaalt" avlopp med trekammarbrunn och infiltration, alternativt ett minireningsverk, även för ett snålt ekohus med någon form av förbrännings eller komposteringstoalett. Som sagt, ett normalt hushåll SKA kunna proppa en vattentoa full av dasspapper och köra diskmaskin och tvättmaskin varje dag, oavsett hur många bostadshuset rimligen kan hysa... Septitank menade man inte var en acceptabel lösning. :-( Att det sedan finns ett helt f.d. sommarstugeområde i min kommun, där samtliga hushåll nyligen tvingades TA BORT sina trekammarbrunnar och ersätta dem med enbart infiltration för disk och dusch, samt septitank, kompost- eller förbränningstoalett, är nog en heeelt annan sak. I fallen med stugområdet (där de flesta idag är permanentboende) handlade det om att skydda en närliggande sjö från övergödning.

Jag kan bara uttala mig om min egen hemkommun, utifrån mina egna erfarenheter.

Alltså, Attefallshus SKA gå att få godkänt som absolut minimum för permanentbostadshus. Kraven på "handikapptoa", takhöjd m.m. gäller. Avlopp KANSKE man kan lyckas argumentera sig till en lösning med infiltration och komposttoa/förbränningstoa. God tillgång på färskvatten krävs sannolikt för att man ska få bygget slutbesiktat och godkänt. En vattentäkt ska inte bara flöda tillräckligt utan också vara registrerad hos myndigheterna. Jag antar även man kräver elektricitet, men om det går att krångla sig fri från ett el-abonnemang eller om saknade riskerar att hindra ett slutligt godkännande vet jag inte.

Något jag siktar in mig på nu är att hitta ett äldre fallfärdigt torp utan vare sig vatten eller el, men som ändå är ett uppenbart bostadshus som antingen är egen fastighet eller utgör grund för avstyckning. Parallellt med detta försöker jag läsa på om avstyckningar m.m. i hopp om att kunna stycka loss min egen lilla gäststuga, som är uppförd på bygglov från 1976 och har fungerat som permanentbostad (uthyrning kan bekräftas med kontrakt) oavbrutet de senaste tio åren. Jag tänker att om man kan visa att något fungerat så länge som tio år så ÄR det varaktigt, och då kommer en avstyckning enbart befästa redan gällande förhållanden.

Alltså, om platsen och huset bevisligen fungerat som bostad bör den kunna göra det igen, vilket ger trygghet åt de beslutsfattande småpåvarna. Ju mindre konstigt och riskabelt FÖR DEM, desto större chans att få sina planer beviljade!

Värt att veta också är att äldre byggnader inte kan vara svartbyggen, oavsett om de finns inritade på kartor eller ej. Hittar man t.ex. en skogsfastighet med ruinen av ett torp som uppenbarligen varit bostadshus bör man utan tillstånd få renovera detta och sedan bosätta sig i det. Man bör nog anta att bevisbördan sedan faller på fastighetsägaren om kommunen får för sig att det är ett nytt svartbygge. Det gäller att dokumentera "fyndplatsen" och renoveringen väl alltså.

[JohnA]

Har för mig jag läst att man sedan några år tillbaka inte längre skiljer på fritidshus och permanentbostadshus vid nybyggnation. Det innebär i så fall rimligen att man inte kan söka bygglov för en liten renodlad sommarstuga med låg takhöjd, tunna väggar och utan el, vatten och avlopp, med mindre än att det redan finns ett godkänt permanentbostadshus på tomten. Jag antar detta är myndigheternas trick att dämpa folkets fasoner att bosätta sig permanent i sommarstugor och sedan orsaka stora problem för kommunerna med vatten, avlopp, sophämtning, färdtjänst och skolskjutsar.

Som sagt, jag tror nyckeln till ett lagligt minimalt permanentboende är ett väldokumenterat Attefallshus. Det går att köpa sådana ritningar med detaljerade specifikationer, vilket underlättar handläggningen hos kommunen rejält. Eller köp rent av ett nyckelfärdigt Attefallshus som för 400-500 kKr kommer på en lastbil med lyftkran. Då har du en byggfirma i ryggen som är pilsk på att få sälja hus och som vet hur man trycker på rätt knappar hos kommunerna. Ofta erbjuds man en finansiering som mot en månadskostnad motsvarande en rimlig hyra betalar av stugan på tio år.

[Sandra89]

Har för mig jag läst att man sedan några år tillbaka inte längre skiljer på fritidshus och permanentbostadshus vid nybyggnation. Det innebär i så fall rimligen att man inte kan söka bygglov för en liten renodlad sommarstuga med låg takhöjd, tunna väggar och utan el, vatten och avlopp, med mindre än att det redan finns ett godkänt permanentbostadshus på tomten. Jag antar detta är myndigheternas trick att dämpa folkets fasoner att bosätta sig permanent i sommarstugor och sedan orsaka stora problem för kommunerna med vatten, avlopp, sophämtning, färdtjänst och skolskjutsar.

Som sagt, jag tror nyckeln till ett lagligt minimalt permanentboende är ett väldokumenterat Attefallshus. Det går att köpa sådana ritningar med detaljerade specifikationer, vilket underlättar handläggningen hos kommunen rejält. Eller köp rent av ett nyckelfärdigt Attefallshus som för 400-500 kKr kommer på en lastbil med lyftkran. Då har du en byggfirma i ryggen som är pilsk på att få sälja hus och som vet hur man trycker på rätt knappar hos kommunerna. Ofta erbjuds man en finansiering som mot en månadskostnad motsvarande en rimlig hyra betalar av stugan på tio år.

Tack för din input! Det finns mkt bra, intressanta tankar o idéer där!

Postat med Alternativ.nu´s app