Varmvattenberedare fylld med kalk

[Kalle Turesson]

Hej ny här! Verkar vara ett schysst forum. Jag har en fundering. Har installerat en ny varmvattenberedare, rostfri variant. Jag har hårt vatten, kalk i vattnet och efter bara två veckor började den låt gräsligt och när jag öppnade den för att kontrollera elpatron var den redan full med kalk. Hur är det möjligt?
Den förra tickade ju på i säkert 20 år utan några problem..../Kalle

[torbjorn]

Rostfria varmvattenberedare har ett rykte om sig att vara mer känsliga för kalk än de billigare emaljerade. Så man får nog helt enkelt så lov att välja beredare efter vattenkvalitet.

Andra tips är att ställa in beredarens termostat så man inte håller högre temperatur än nödvändigt i den, samt att se till att värmepatronens yta är stor i förhållande till effektutvecklingen.  Om man har möjlighet att koppla om den för högre eller lägre effekt (t ex välja mellan Y- och D-koppling för en trefaspatron, eller välja om en enfaspatron ska köras på 230 eller 400 V), så bör man välja den koppling som ger den lägsta effekt som räcker för ens varmvattenbehov.

Och om vattnet är riktigt odrägligt hårt kanske man ska fundera på att kosta på sig någon form av avhärdningsfilter, t ex jonbytare. Dock bör man inte göra filteraffärer "på känn" utan att ha kostat på en provtagning och riktig analys av vattnet först.

[mulen]

Går det koppla enfas på 400v? Trodde det behövdes minst två faser då? Om en maskin som kan gå på både 230/400 men som går på enfas- hur vet jag då vilken spänning den har?

[torbjorn]

Om man har en 400 V enfaslast så får man koppla den mellan två ytterledare (två faser) i ett 230/400 V trefasnät som det vanliga är här i Sverige.
Jämför med t ex vissa trakter i Norge och Spanien, där man har trefas 3 x 230 V utan nolla och där alla enfasförbrukare, vanliga vägguttag osv  ligger anslutna mellan två faser, men likväl är det frågan om enfasapparater.
Inom industrin förekommer 400/690 V-nät, och där ska såklart en 400 V-apparat anslutas mellan en fas och nollan.
En annan avart, som dock är långt borta härifrån, är vissa områden i USA där elnätet är 120/208 V trefas med nolla.

Man får mäta, eller följa ledningarna för att se hur de är inkopplade i gruppcentralen, för att avgöra vad det är för spänning i tveksamma fall. Om man har att göra med en gammal installation som man inte känner till sedan tidigare, så ska man inte ta för givet att det är fas och nolla (alltså 230 V) i vilken gruppledning som helst. Det kan mycket väl vara två faser som är framdragna och därmed 400 V, om det har behövts för t ex en elradiator. Man ska inte heller ta för givet att blå ledare alltid betyder nolla.

[mulen]

Men om man har en maskin som är kopplad till en fas som kam gå på 230/400v så är den ju 230v som den puttrar på. Det går ju inte koppla en enfas på 400v då blir det två fas? Eller? Vad menar du med att man inte kan vara säker attblå kabel är nolla?

[torbjorn]

Värmepatronen är då en enfasvärmepatron, den bryr sig inte om de 400 V den får kommer från två faser i ett 400/230 V-nät eller från någon annan slags matning.

Apparater för tvåfas är sådana som kräver både nolla och två ytterledare där växelströmmen inte ligger i samma fasläge. Sådana (och tvåfasnät) förekom då förra seklet var ungt, det var en lösning som kom till för att slippa betala dyra licensavgifter för trefassystemet som var patenterat på den tiden. En viktig skillnad är att fasläget mellan de två faserna i ett tvåfasnät är 90° , inte 120° som mellan två faser i ett trefasnät.
Den främsta nackdelen med tvåfas jämfört med trefas är att t ex en motor eller generator för tvåfas blir större och tyngre än en trefasmaskin med samma effekt. Det går åt mer aktivt material (både järn och koppar) för tvåfasmaskinen. En fördel är dock att lindningen blir något enklare att tillverka, så om materialet är billigt men arbetslönerna höga kanske det inte gör så stort utslag på maskinens pris ändå.
Man kan överföra elenergi enkelt och nästan förlustfritt mellan tvåfas- och trefasnät med s k scott-kopplade transformatorer.
Tvåfas blev aldrig vanligt i Sverige, har dock förekommit bl a inom Sandvikens järnverk och en del av SJ:s centralverkstäder. Uddeholmsbolaget elektrifierade en gång i tiden sin egen järnväg med 25 Hz tvåfas.
I bl a Belgien och vissa delar av Frankrike och USA, var tvåfassystemet mycket mer utbrett.

Vanligtvis ska ju nollan vara blå i elinstallationer gjorda från tidigt 70-tal och fram till idag. Om man drar fram en grupp med två fasledare och gör installationen med enledare (FK) i rör, så väljer man om möjligt andra färger.  Men om man däremot gör installationen med utanpåliggande kabel (EKK, kuhlo eller liknande), så har sådana kablar alltid en blå ledare, som man då blir så illa tvungen att använda som en av faserna. Samma sak om man gör installationen med VP-slang med fördragna kablar från fabrik, där är det alltid brun, blå och gul/grön.

[Kalle Turesson]

 Fast den förra varmvattenberedaren som jag hade i säkert 20 år var även den rostfri men den fungerade ju mer eller mindre felfritt. Så därför är der så konstigt att denna nya fylls med kalk efter bara någon vecka och ger oljud. Någon som har någon förklaring? Den gamla var visserligen fylld med kalk när den tömdes för byte men aldrig fört något oljud.

[torbjorn]

Oljudet kan ju bero på att elpatronen har mindre yta i förhållande till effekten än på den gamla beredaren.

[Kalle Turesson]

Fast den var fylld med kalk när jag tömde och kikade i den och den smäller och har sig. Jag bytte elpatron och då gick den ljudlös i ett par dagar tills ljudet kom tillbaka igen. Om det är kalken som är orsaken förstår jag som sagt inte hur den gamla apparaten fungerade så bra....

[torbjorn]

Om den gamla beredaren har lägre effekt i förhållande till ytan på elpatronen, så bränner inte kalken fast så lätt på den. Och förmodligen blir det också mindre oljud när den väl har fått en kalkbeläggning. Det kan också spela in om det är olika material i elpatronerna (t ex olika kvaliteter av rostfritt).

[Kalle Turesson]

Intressant där med att det förmodligen kan bli mindre oljud när elpatron fått en kalkbeläggning... hur lång tid kan det ta?  I mitt fall låg det ett tjockt lager kalkflagnar i botten på den nya varmvattenberedaren- bara efter 2-3 månaders drift. Jag tänker att oljud måste ju ske av att kalkflagnarna rörs runt och kokas upp också- fräts de sedan sönder allt eftersom eller om det väl kommit in flagnar av kalk blir de kvar då i vattnet tills jag tömmer den igen?

Den gamla kördes på 230/ 1 fas. Det görs även den nya. . Så effekten är ju densamma. Sen som du säger förhållande till ytan på elpatron- hur menar du där?

/ Kalle

Om den gamla beredaren har lägre effekt i förhållande till ytan på elpatronen, så bränner inte kalken fast så lätt på den. Och förmodligen blir det också mindre oljud när den väl har fått en kalkbeläggning. Det kan också spela in om det är olika material i elpatronerna (t ex olika kvaliteter av rostfritt).

[Själv är bäste dräng]

Elpatronerna kan vara olika stora/långa även om de har samma effekt, då kokar det lättare om du har en liten. Sedan kan de se lite olika ut, vilket kan ge olika snabb vattenströmning (vattnet hinner bli olika varmt vid patronen).

Kalken blir oftast kvar när den väl fällts ut. Ljudet kommer av gasbubblorna vid patronen.

[Kalle Turesson]

Så kalken har egentligen ingen betydelse? Det är inte kalken som orsakar ljud utan elpatron isåfall?

[torbjorn]

Det som orsakar ljudet är att vattnet sjuder. Och hur lätt det har att sjuda beror bl a på hur mycket gaser som är lösta i vattnet, vilket tryck som råder i varmvattenberedaren, hur stor effekt per ytenhet värmepatronen har, och inte minst om  det finns någon mer eller mindre porös beläggning av t ex kalk eller  pannsten på värmepatronen.
Vattnet skulle sjuda lika mycket om du tillförde samma värmeeffekt via samma uppvärmda yta men värmde med något helt annat än el, det  har ingenting att göra med att det är just en elpatron som värmer beredaren.

Bara för att båda värmepatronerna matas med 230 V behöver de inte ha samma effekt.  Kolla den saken på respektive beredares eller  värmepatrons  typskylt, eller ohmmät värmeelementet och räkna ut vilken effekt det motsvarar vid aktuell nätspänning.

[Själv är bäste dräng]

Kalken kan påverka åt två håll. Om elpatronen blir helt inbakad i kalk så får den en större yta som dessutom blir kallare, då sjuder det mindre. Men om kalken inte sluter tätt så kommer vattnet in till patronen, som då är varmare än om den vore naken, och då sjuder det mer.

Kalken förkortar patronens livslängd.

[Kalle Turesson]

Skulle ju kunna förklara varför den gamla lät mindre. Den var så igenkalkad att elpatron inte gick att ta loss
När det gäller effekten så är det densamma 2kw på gamla och nya. Däremot är den nya nästan 50 liter större.