Häst som motorredskap och traktorn på tomgång i garaget

[JohnA]

Inledning:
Det är inte lätt att få totalgrepp om saker här i världen. Att de som bestämmer i landet tycks tro det vara bättre för miljön att skrota bort äldre bilar fort och ersätta dem med eldrift, hybridteknik och allmänt effektivare motortekniker är ett bra exempel på detta. Den energi och miljöbelastning det innebär att smälta ner en gammal bil och pressa fram en ny sägs vara större än bilen själv omsätter under sin livslängd. (har tyvärr ingen källa för detta påstående, men har hört det då och då under ganska många år)

Samma sak med människofödan. -Det tycks onekligen vara oerhört mycket bättre för miljön att vara vegan än att proppa i sig de kopiösa (och inte helt hälsosamma) mängder kött vi gör i västvärlden. Jag har snappat upp en faktor 10x på den mängd åkermark och vatten som skiljer en ko-burgare från en vegansk motsvarighet. Kusliga siffror! Men vad händer om man jämför närproducerat kött med veganprodukter som hämtats från andra sidan jorden, kanske med flyg i värsta fall? Frågan är rent retorisk och mest avsedd att bygga upp stämningen inför det denna tråd är tänkt att handla om. :-)

Till saken:
Är hästen ett miljövänligt alternativ till traktor och motorcykel? Hur skulle miljön och tillgången på resurser påverkas om dagens bilar, lastbilar, bussar och motorcyklar drevs med hästar i stället? Hästen (eller annat lämpligt "motordjur") är naturnära i sitt ursprung och tillverkas liksom av sig själv från väldigt oförädlat råmaterial. Å andra sidan är tillverkningstiden flera år lång och hela tiden konsumerar den bränsle för att hålla sig igång. Ja så är det ju, hästen är i princip som att låta traktorn stå kvar ute på åkern och puttra på tomgång till nästa arbetstillfälle. Har jag blivit korrekt informerad har hästen dessutom väldigt höga tomgångsförluster, d.v.s. det är relativt liten skillnad på hur mycket den behöver äta om den slöar i hagen eller verkligen arbetar. Ska den dessutom utföra arbete under längre pass får man räkna med en klart lägre avgiven effekt. Alternativt använda fler hästar som avlöser varandra, men energiekvationen blir förmodligen ungefär lika usel.

Det jag tror hästen skulle kunna vinna över traktorn på är att den är självhushållande på tillverkning och reparationer samt kan tillgodogöra sig ett bränsle som inte processats ett enda dugg. Traktorn kan visserligen drivas av rapsolja, men ska den dra med sig en skördemaskin som pressar och renar oljan antar jag den totala verkningsgraden sjunker rejält. Fast det är ju denna verkningsgrad som är den enda sanna!

[malarmaster]

det handlar inte om att skrota bort äldre bilar utan om att förbjuda fossilbränslen. dieselmotorer är särskilt i skottgluggen då de skitar ner kopiöst.
många storstäder överväger idag att förbjuda diesel i stadskärnor m.m. Ny teknik för tyngre fordon är på g och fordonsflottan kommer om 10 år se annorlunda ut.
Sveriges första vätgasfabrik är nu också projekterad,den hamnar på Gotland.Vätgasen används i bränsleceller som kommer att driva framtidens bilar inkl. tyngre fordon.
framtida traktorer kommer troligen också att vara bränslecellsdrivna och en bonde med solceller på taken kan med fördel själv framställa vätgasen,både till fordonen och till egen elkonsumtion.det går ju också att driva en äldre traktor med biobränslen tills den är uttjänt.
Häst lär knappast ha någon framtid i framtida lantbruk mer än idag.
teknikutbytet kommer troligen att ta 20-25 år där biobränslen för äldre bilar kommer att ta över från fossilbränslen mer o mer. För Sveriges del är ju målet att fossilbränslen skall vara borta 2030.det innebär ju inte att äldre bilar blir stående,bara att man får köra på annat bränsle tills fordonet är ekonomiskt uttjänt.
ännu finns ju inte något större utbud av fordon på marknaden och för Sveriges del beror det på avsaknad av infrastruktur. rena elbilar finns men kommer bara att vara en parantes även de då konsumenten kräver samma flexibilitet som med dagens bensin/dieselbilar och där är alternativet bränslecellen.I Sverige säljs i dagsläget bara Toyota Mirai men då infrastruktur saknas har bara ett fåtal bilar satts i trafik i Sverige.

Har också läst flera artiklar om att det kostar miljön mer att skrota ut i förtid till förmån för ny teknik.medellivslängden för en bil i Sverige är 17 år och jag tror inte att man kommer att skrota bilar i förtid så länge det finns bränslen  till dessa. Det handlar ju som alltid om ekonomi. frågan är istället vad som kommer att erbjudas på marknaden de närmsta åren. Än tyvcks ingen fundera på bilvalet,nya fossilbilar säljs som aldrig förr.

[karsan]

Jag är egentligen inte särskilt insatt, men jag har sett någon siffra att  en tredjedel av åkern gick till hästfoder innan traktorerna kom.  Oxar ger bättre foderutbyte men är långsammare.

Man kan också jämföra med personbilar. Om inte fler människor hade bil idag än vad förr hade häst för persontransporter (vagns-och ridhästar) skulle biltrafiken inte vara något problem.  Mycket få hade egen häst, och särskilt inte i städerna. Höll man häst hade man i princip också en hästskötare/kusk. Dyrt, arbetsintensivt och smutsigt. Trevligt för sparvarna dock som hittade mycket gott i hästbollarna.

[JohnA]

Det flöt kanske ut lite för yvigt i trådstarten, det jag är nyfiken på handlar inte så mycket om framtiden som om en rättvis jämförelse mot tiden innan motorer sparkade ut dragdjuren. Karsans uppgift om 1/3 av åkerarealen till hästfoder är absolut en bra början.
Att räkna ut var traktorn kostar att bygga, hela vägen från malmklumpar i berget, blir en tuff uppgift där mycket kan gå fel. Däremot borde det vara ganska välkänt hur mycket av energin från t.ex. ett rapsfält som går åt till att raffinera fram ett dugligt motorbränsle. Samma sak med etanol från t.ex. sockerrör, ja även för fossila bränslen antar jag det är välkänt hur stor del av råoljan som i princip går åt till att driva raffinaderiet för att få fram mer lättflyktiga bränslen.

"Finare" bränslen brukar väl ge snällare utsläpp och bättre bränsleekonomi, men det är förstås också viktigt att väga in vad som görs av spillet. En gammal tändkulemotor gick i stort sett på vilket brännbart klägg som helst, men den sotade nog duktigt och låg kompression ger inte heller något vidare verkningsgrad. Jag tror definitivt inte att det skulle vara försvarbart att köra tändkulemotorer i modern tid, annat än möjligen av ekonomiskt egoistiska skäl, men skillnaden kanske ändå är mindre än man först anar, om man väger in en större del av hela "energicirkeln" från naturresurs till avgiven energi.

Som ekonomifreak och barbar är jag lite lockad av tanken att sätta tändkulemotor av modernare slaget i någon gammal surbil och köra omkring i lusfart på begagnad frityrolja. -Mest bara för att det går och för att teknik är kul. 

[TW]

Jag har hört att de räknade med att den tidens lågproduktiva mjölkkor krävde en hektar åker per styck medan hästen krävde två hektar åker plus litet skogsbete i båda fallen. Då är det inräknat att en del av åkern var upplöjd varje år.
Med andra ord kunde bönderna skaffa 2-4 kor till då de ersatte hästen eller på en större gård hästarna med en lillvalmet eller gråferguson eller fordson.

[Håkan B]

Oman bortser fån ardenner då så äter en häst ungefär lika mycket som en ko vadet gäller grovfoder . sen till kommer i och för sig havre men så uträttar en häst mycket mera arbete än kor som att plöja kornas vallar för att sen kunna få hö där av liksom skogsarbete .Hästen föder sig skälv och andra flera gånger om vilket man bör räkna med i sammanhanget .

[Själv är bäste dräng]

Och kon står bara där och äter då? Att producera mjölk och kalv kostar foder.

Men tillbaks till grundfrågan. Nej, hästen är rökt Och tänker man på energieffektivitet och anskaffning av energi så är det nog eldriven traktor som kommer att bli modellen, kanske laddad med el producerad på gården.

[andtol]

Men tillbaks till grundfrågan. Nej, hästen är rökt Och tänker man på energieffektivitet och anskaffning av energi så är det nog eldriven traktor som kommer att bli modellen, kanske laddad med el producerad på gården.

Ja, en eldriven traktor vore häftigt. Speciellt om man kan driva den med egen el.

Samtidigt så kostar tillverkningen av dessa prylar en hel del miljöpåverkan. Det får man också räkna på, speciellt för oss som har väldigt små gårdar. Samägande med grannar är en lösning.

[Själv är bäste dräng]

Ja, samägande, hyresavtal eller liknande är ju bra för att kunna ha bättre grejer än vad en liten gård orkar med. Men det är svårt att ordna. När höet skall bärgas vill alla ha traktorn...

Tror nog att vedmaskin, skylift och andra liknande apparater som inte är så starkt tidsbundna lämpar sig bäst för samägande. Traktorn får man nog optimera efter sin egen gård, kanske leja för vissa moment som går bättre med större maskin än man normalt behöver. Här hemma är det bara elkonvertering där man tar arbetet på nöjeskontot som kan bära sig Men å andra sidan är ju en traktor som bara används på gården perfekt för experimenterande.

[Travelerhorses]

Häst håller markerna betade och producerar gödsel oxå. Det gör inte traktorn.

[Håkan B]

Häst håller markerna betade och producerar gödsel oxå. Det gör inte traktorn.

Precis dessutom är hästen mer framkomlig i skogen än en traktor .

[andtol]

En eller två hästar som är samägda och finns i byn skulle säkert vara bra. Då kan man använda dem oftare och dessutom har mer betesmark att tillgå.

[Håkan B]

En eller två hästar som är samägda och finns i byn skulle säkert vara bra. Då kan man använda dem oftare och dessutom har mer betesmark att tillgå.

Två lär det gå åt oavsett då det är lag på det .

[Davvi]

En traktor i storlek som motsvarar en häst drar så otroligt lite bränsle och kan dessutom användas till avsevärt mycket mer på en gård. Dessutom tuffar traktorerna som ersatte hästen på 50-60 talet fortfarande på utan problem och lär göra det så länge slitagedelar och dugligt bränsle finns att tillgå. Tyvärr byggs få maskiner med sådan kvalité idag..
Däremot är ju värdet i att bevara kunskapen att arbeta med häst långt överstigande det ekonomiska eller eventuella miljövinster vilket talar för hästen.

[Själv är bäste dräng]

Ja, om intresse finns är ju en häst mycket trevligare än en traktor, och kan bidra med mer än bara draghjälp.

Men de flesta använder traktorn för att mata hästen.

[Skogsvilde]

Jag tycker mig minnas att det tog 5-10 år att få fram en duglig häst för lantbruksarbete.
En oxe 3 år att skola.

Det är avsevärd tid.

[malarmaster]

Jag tycker mig minnas att det tog 5-10 år att få fram en duglig häst för lantbruksarbete.
En oxe 3 år att skola.

Det är avsevärd tid.

...och varför skall jordbruket återgå till 1800-talet? i framtiden behövs än mer högproduktiva enheter,inte tvärtom.
traktorn slog genom just för att den var mångsidigare,mer effektiv och kostnadseffektiv än äldre metoder med häst,oxe m.m  Ulf

[TW]

" De flesta använder traktorn för att mata hästen". Citat av Själv är bäste dräng.

Ja egentligen är det där en av de stora stötestenarna.
Så gott som alla hästägare som finns i dag har hästen som mariginell jordbrukshjälp i bästa fall eller som statuspryl och nöje i de allra flesta fall. Många föder hästen både vinter och sommar med foder som har producerats med traktor och ofta dessutom fraktats långa vägar på landsväg. I boxen har de kutterspån som de har köpt i plastiserade balar som kommer genom många mellanhänder runtom i landet.

Visst finns det lysande undantag från den regeln och ni som är undantag är värda ett  STORT HEDERSOMNÄMNANDE ....... men hos alla andra är det traktorn som föder hästen som inte gör någonting produktivt alls.

På den tiden då jordbruket verkligen var hästdrivet var upplägget ett helt annat. Massor av hårt arbete för både människor och djur.
En grannbonde körde till exempel 1100 hästlass lera på en eller möjligen två somrar för att fylla upp ett surhål på sitt åkerskifte. Leran tog han från vallen som kom när de rensade ån med spadar och skottkärror. 30-40 man arbetade tre sommarsäsonger med åränsningen. De hade landgångar tvärs över den torrlagda ån och så stod en nere på bottnen och lastade med skyffel medan kamraten kärrade bort jorden längs landgången.
Det var bara ett litet projekt för att förbättra två byars åkrar som utfördes av byborna själva vid sidan om det vanliga jordbruksarbetet.

Om vi bortser från plöjning som ju är ett ändlöst slavgöra med häst och dikesgrävning och stenröjning som sliter ut folk i förtid så är det inte alls orimligt att driva ett småbruk helt med häst. Så gjorde folk på 50-talet. Ett par bönder i byn hade traktor och plöjde mot betalning åt alla de övriga som annars skötte sina jordbruk med häst. Någon traktorägare bröt sten och schaktade dikesjord mot betalning. Någon entreprenör hade en Naula eller Pikku-Jussi grävmaskin och grävde större utfallsdiken. Resten sköttes med häst eller för hand.
Ett fungerande system som kräver endast en bråkdel av det bränsle som ett helt traktordrivet jordbruk kräver samtidigt som man klarar sig med betydligt färre hästar och mindre andel av byns areal till hästfoder och färre utslitna 40-åriga människor än i ett helt hästdrivet jordbruk.
Tyvärr kräver det här ett helt annorlunda samhälle än vi håller på att bygga i dag. Som samhället ser ut i dag går det inte med hästdrivet jordbruk annat än i undantagsfall där förutsättningarna är speciellt goda.

Davvi
En traktor som motsvarar två hästar det är en Valmet 15 eller Massey-Harris Pony eller Porsche Junior. En sådan orkar dra en enskärig plog i samma storlek som en hästplog eller en harv som är obetydligt större än en tvåhästars harv. Det krävs en motor på cirka 15 hästkrafter för att ge samma dragkraft över mark som två hästar. En enhästs traktor måste man spänna i par som parhästar när man skall plöja.
Jag vet inte om bränslekonsumtionen var så mycket lägre med de här småtraktorerna räknat per plöjd eller harvad hektar än med en något större traktor och större bearbetningsbredd. Det skulle vara intressant att räkna på det.

[Davvi]

TW: Stämmer nog väldigt bra, det räknades förmodligen ganska flitigt på det när traktorn gjorde sitt intåg. Bränsleförbrukningen per ha är med all säkerhet lägre med moderna effektiva maskiner, men det ska ju också sättas i relation till gårdens storlek och investeringskostnad. Däremot tror jag faktiskt en traktor i storlek med t,ex en MF 35 eller Buster 320 kräver mindre resurser under ett år än att hålla i gång och bruka samma hektar som två hästar. Inte helt orimligt?

[TW]

Det är jag helt säker på att du har rätt i!
Hästar är svindyra i drift. Enda egentliga fördelen med dem är att de inte stannar om (när) det blir oljekris eller handelsblockad.

Personligen vill jag inte ha någonting med hästar att göra just på grund av de totalt orimliga kostnaderna...... men på samma gång måste jag erkänna att det lilla fåtalet seriösa hästkörare är den enda försäkringen samhället har mot svält när oljan börjar försvinna.