Tipsa på plocksidan i nästa Åter!
Goda nyheter, smarta självhushållarknep och roliga händelser.
Maila petter@alternativ.nu Gärna med bild.
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Grönfoder till får  (läst 2274 gånger)

Danarp

  • Inlägg: 154
    • Skåne
Grönfoder till får
« skrivet: 13 feb-17 kl 11:15 »
Jag tänkte höra vad ni har för erfarenhet av att korn samt havre som helfoder till får. Jag har inte testat, men våra får är väldigt selektiva vid grovt ensilage och det blir mycket rater. Jag är rädd att det blir något liknande om vi rundbalar korn eller havre. Det funkar kanske bättre med insådd i vall så det blir lite blandat.

Bianca Castafiore

  • Inlägg: 3009
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Grönfoder till får
« Svar #1 skrivet: 13 feb-17 kl 11:31 »
Vi brukar blanda med vall och se till att det inte är för mycket spannmålsfoder eller annat energirikt foder på en och samma gång som de kan bli sjuka av för stora mängder av.
Man bör också balansera med hö (de plockar som sagt själva i det det de kan äta), det är inte nyttigt för får att enbart äta ensilage under långa perioder.

Annars är det rätt tänkt då ensilage innehåller nyttiga vitaminer och mineraler.
Men det är bra att kunna varva med hödfoder emellanåt.


Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.
Led and fists are ment to fly...
Support the Yellow Vests, Sweden shall burn until we got equal rights for the people!

skogaliten

  • Inlägg: 870
    • -
SV: Grönfoder till får
« Svar #2 skrivet: 13 feb-17 kl 18:15 »
Det finns en hel del lammproducenter, som regelmässigt gör helsädesensilage (vall + insådd) för att ge till högdräktiga och digivande tackor. Spannmålen/proteinfodret brukar vara någon blandning av ärta, fodervicker, korn eller havre.

Skörden behöver ske väldigt tidigt i spannmålets utveckling, tidig mjölkmognad, sedan blir det för grovt, om man inte har fullfodervagn.

Men, de jag känner personligen som gör helsäd regelmässigt, har också fullfodervagn, så fodret serveras finhackat.
Näringsvärdena blir utmärkta, och de kan i stort sett avstå från alla kraftfodertillägg.

Jag har provat en gång, då hade jag vårkorn och fodervicker i min nysådda vall.
Tyvärr behagade det regna något kopiöst under den "rätta" mognadstidpunkten för helsäden som fårfoder (blev för grovt), vi balade för sent, så jag tvingades byta bort balarna till bra ensilage med en nötbonde i närheten.
Detta är blandning som bekanta provat med, och fått fram balar som haft kanonvärden, men som inte haft alltför mycket grovt som ratas.

Annars så kan man få upp proteinnivån i vallfodret väldigt bra genom att välja mycket baljväxter, t.ex. vitklöver och kärringtand i vallen.
De senaste åren har mitt vallfoder täckt proteinbehovet även för dräktig och digivande tacka, men det har saknats energi.

Hade jag inte varit KRAV, så hade det enkelt åtgärdats med en lagom giva Betfor, men det finns tyvärr inget lättillgängligt energifoder till mindre fårbesättningar, så jag tvingas överdosera proteinet, för att få upp energivärdet. Använder i år korn.

Jag har svårt att komma upp över 11,5 -12,0 Mj i fårfodret. 155 i smb är plättlätt i jämförelse.

Bianca Castafiore

  • Inlägg: 3009
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Grönfoder till får
« Svar #3 skrivet: 13 feb-17 kl 22:35 »
Klöver och ärtor brukar vi också så in (utöver korn och/eller havre), de har dessutom den fördelen att de tillför kväve till jorden (antar att fodervicker också gör det eftersom det tillhör samma familj).

Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.
Led and fists are ment to fly...
Support the Yellow Vests, Sweden shall burn until we got equal rights for the people!

skogaliten

  • Inlägg: 870
    • -
SV: Grönfoder till får
« Svar #4 skrivet: 13 feb-17 kl 23:32 »
Klöver och ärtor brukar vi också så in (utöver korn och/eller havre), de har dessutom den fördelen att de tillför kväve till jorden (antar att fodervicker också gör det eftersom det tillhör samma familj).

Ja, den tillför kväve, fast fodervicker är ettårigt.

Vallen blir väldigt vacker när fodervickret blommar, det blir fullt med blåa blomkvastar i det ljusgröna.

Danarp

  • Inlägg: 154
    • Skåne
SV: Grönfoder till får
« Svar #5 skrivet: 14 feb-17 kl 08:32 »
Tack för svaren. Fodervicker är nytt för mig så det får jag läsa på om!
Att skörda tidigt är klart en fördel för att få ett finare foder. Kan det vara idé att försöka så in en vall med spannmål på hösten för tidigare skörd?

Som ekologisk har jag en del bry kring hur jag bäst får bukt med ogräsen när vallarna skall läggas om. Det jag främst fått till mig är att det är plöjning två år i rad som gäller. Att som brukligt bara så in spannmål första året känns bortkastat för mig, då jag inte tror det passar så bra (inget för fåren och det är inte lönt att tröska). Har funderat på om man kan ersätta första året med att så in en ren fånggröda som bara skall gödsla och skugga bort det mesta av ogräset och året efter så in ny vall med korn/havre som skyddsgröda.

skogaliten

  • Inlägg: 870
    • -
SV: Grönfoder till får
« Svar #6 skrivet: 14 feb-17 kl 13:10 »
Det är ju naturligtvis väldigt olika, i olika delar av Sverige, med både jordmån, nederbörd och antal växtdagar, så hur man ska få fram bra vallfoder till sina får är så olika.

Och att odla enligt KRAV:s regler gör det ju lite mer komplicerat.
Man har inte tillgång till så mycket mer än stallgödsel till vallarna, och det vi producerar själva räcker inte riktigt till att gödsla samtliga vallar varje år, så baljväxterna blir väldigt viktiga, både för vallens skull och för att få upp värdena i fodret.

Jag var också orolig för ogräset i vallen, men nu är jag betydligt mindre orolig.
 Vi flyttade till vår nuvarande gård för6 år sedan. Vallarna hade vare sig vänts eller gödslats sedan 1985. De var alltså fulla med allehanda ogräs snarare än önskade sorter. Vildsvinen hade också gått hårt åt vissa områden, där ogräsen hade smakliga rötter.

Vi började lägga om vallarna en i taget, det är flertalet små ytor, den största är drygt 3 hektar, den minsta något mindre än en hektar, stenrikt är det också.
Eftersom vi valt att inte ha fullständig maskinell utrustning (dyrt att köpa nytt, jobbigt att underhålla äldre järnskrot), så vill vi att vallarna ska ligga minst 4-5 år, helst längre.

Vi har, förutom på en yta (plöjt på våren, sådd samma vår), höstplöjt, och harvat, plockat sten och sått på våren. Men det gäller att så i tid på våren, så att ogräsen inte hinner börja få fart. Vi har något mer ogräs i de vallar som såtts "lite sent", men fortfarande väldigt acceptabla mängder.

Det finns idag, även på den äldsta vallen, bara ringa mängder ogräs. Nästan ingen skräppa, mycket litet maskros, och fortfarande höga näringsvärden, men vikande avkastning på den äldsta vallen. Äldsta vallen ska vi plöja i höst har vi tänkt.

Vi har skapat egna vallblandningar baserade på förslagen för får hos Olssons frö, där vi försökt hitta mixar som ska trivas på jordar och med måttlig gödsling, ger OK i mängd, finbladigt foder ger lite färre balar, men nästan allt äts upp, och höga näringsvärden.

Sorterna är valda för att ge finbladig ensilage, och att det ska finnas några extra dagar att spela med när det dags för skörd. Vi tar två skördar per säsong, och sprider stallgödsel vartannat år. Det tar oss två år att få ihop tillräckligt med bäddar för att det ska kännas vettigt att hyra in fastgödselspridaren från grannbyn, en sådan där som kostar närmare en miljon, men som finfördelar även det som inte hunnit brinna ordentligt.

Några sorter som förvånat oss positivt är Svartkämpar, de ger bladmassa även under torka, och Kärringtanden, som fortsatt att växa bra i vallarna. Vitköver blir basen som baljväxt i vallarna, och så

Värdena i första skörden de senaste åren ligger mellan 125-155 smb RP, och  9,5-11,5 Mj. Vi vill ha en TS på 45-55 helst, fungerar bra i balupprullaren, och fryser inte så fort om det är kallt.

Vi fodrar alltså inte tackorna med hel bal, utan från foderbord, vi har Veno diagonala fodergrindar med rörligt rör. Eventuellt kan lamm som slaktas framåt jul fodras med hel bal. Alla balar snittas så fint som möjligt vid balningen.

Vi manipulerar med skördetidpunkten för andra skörden, för att få lagom antal balar med så önskade värden som möjligt, vädret kan man ju inte styra över. Andra skörden blir till en del balar till får, och en del balar till hästar. Gödslingen görs efter andra skörden. Del av vallåterväxten betas av slaktlammen.


Danarp

  • Inlägg: 154
    • Skåne
SV: Grönfoder till får
« Svar #7 skrivet: 15 feb-17 kl 07:38 »
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter.

Vad brukar ni så in oftast så in för blandning på vårarna? Tror personligen att jag nog borde lagt större vikt vid att så in rätt vallblandning vid mina sådder.
Hörde sen tidigare att kärringtanden och svartkämparna var känsliga och svårodlade, men det är nog värt att testa för att få ett smakligt ensilage...

Gillar tanken på att göra klart större delen av jordbearbetningen på hösten för att kunna så i tid. Som vanligt är det ju alltid jäktigt på våren.
Det är bland annat därför jag funderat kring höstsådd också. Jag är dock lite osäker kring nackdelarna med det. Nån med erfarenhet får gärna upplysa mig. :-)

Bianca Castafiore

  • Inlägg: 3009
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Grönfoder till får
« Svar #8 skrivet: 15 feb-17 kl 10:47 »
En bra grundregel om man vill odla spannmål ekologiskt (utan konstgödning eller bekämpningsmedel) är (åtminstone här) markyteförhållande ungefär 1:4 om man odlar in baljväxter med jämna mellanrum.
Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.
Led and fists are ment to fly...
Support the Yellow Vests, Sweden shall burn until we got equal rights for the people!

skogaliten

  • Inlägg: 870
    • -
SV: Grönfoder till får
« Svar #9 skrivet: 15 feb-17 kl 12:39 »
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter.

Vad brukar ni så in oftast så in för blandning på vårarna? Tror personligen att jag nog borde lagt större vikt vid att så in rätt vallblandning vid mina sådder.
Hörde sen tidigare att kärringtanden och svartkämparna var känsliga och svårodlade, men det är nog värt att testa för att få ett smakligt ensilage...

Gillar tanken på att göra klart större delen av jordbearbetningen på hösten för att kunna så i tid. Som vanligt är det ju alltid jäktigt på våren.
Det är bland annat därför jag funderat kring höstsådd också. Jag är dock lite osäker kring nackdelarna med det. Nån med erfarenhet får gärna upplysa mig. :-)

Jag tror att en hel del ogräsrötter fryser sönder under vintern, när det omväxlande fryser, tinar, snöar och smälter. Dessutom blir ogräset stört, och har jobbigare att komma igång på våren, när det "ryckts upp med rötterna".

Höstsådd har jag inte vågat prova, i våra trakter har vi ofta en väldigt torr period under sena augusti, och sedan kommer frosten under september, så jag är rädd att vallgrödan inte hinner ta sig, medan de tåliga ogräsen istället lyckas ta fart.

På våra jordar har svartkämparna fungerat mycket bra. Vi har haft ett par torrår, och då har svartkämparna, som har en djup pålrot, fortsatt att växa, när andra sorter stått stilla.
Kärringtanden fick jag också höra att den skulle vara "svår", och gå ut sig ganska snart, och visst har den minskat märkbart (men den finns definitivt kvar) på den äldsta vallen, men jag får ju ändå lysande värden där, kanske för att vitklövern tagit över istället.

Jag har haft vårkorn och fodervicker som skyddsgröda, vid ett tillfälle havre för tröskning.

Jag har ett par vallar där jag helt tagit bort timotej, eftersom timotejaxen sätter sig i ullen, och eftersom timotej för lätt blir förväxt.

Annars har jag:
Grässorter: Rödsvingel, Ängssvingel, Ängsgröe, Foderlosta, timotej av finbladig sort. Hundäxing finns med i blandningen på den vall som vi optimerat för häst.
Baljväxter: Vitklöver, käringtand och lusern. Humlelusern vid sådd, men den går ut sig efter några år, lusern finns på ett par vallar bl.a. den optimerad till häst.
Örter: Svartkämpar, kummin, pimpernell. Svartkämparna ger bra avkastning, kummin och pimpernell finns med för att göra fodret mer smakrikt.

De flesta av dessa sorter finns inte i Lantmännens eller Svenska foders blandningar för får.
Ibland finns olika varianter på en sort, jag har huvudsakligen valt tåliga, finbladiga sorter stort skördefönster, för att kunna lägga om vallarna så sällan som möjligt.

Jag har köpt från Olssons frö.

Vi har en förhållandevis lerig och samtidigt sandig och stenig jord. Flera av vallarna har ett sydvästläge, som gör att de kommer igång bra på våren, och så är torkförhållandena goda om man vill torrare ensilage, alternativt om man vill ta en del av skörden som hö.
Vi gör en del hö, för att ha under senvåren när det kan vara för varmt för ensilage.

Bianca Castafiore

  • Inlägg: 3009
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Grönfoder till får
« Svar #10 skrivet: 15 feb-17 kl 13:46 »
Ett tips om det gäller just fårfoder, om man gör våtensilage så kan man öka mängden maskrosor i fodret, tyvärr torkar de sönder till pulver i hö och motsvarande om de torkar därför är de inte så vanliga som egentlig beståndsel.
Det är i allafall en grej jag funderat över efter att ha stúderat djurens naturliga foderval.

Har även sått in rödklöver ibland, denna verkar fåren klara till skillnad mot rajgräs, timotej, mm.
(gräsen suger ut jorden så man bör vara restriktiv med dessa typer av gräs då de ofta är jämförbara med spannmålsodling, omän inte lika extremt energikrävande som dessa, de tär dock mest i kofoder man har någon egentlig nytta av dem annars.).







Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.
Led and fists are ment to fly...
Support the Yellow Vests, Sweden shall burn until we got equal rights for the people!

skogaliten

  • Inlägg: 870
    • -
SV: Grönfoder till får
« Svar #11 skrivet: 15 feb-17 kl 14:30 »
Ett tips om det gäller just fårfoder, om man gör våtensilage så kan man öka mängden maskrosor i fodret, tyvärr torkar de sönder till pulver i hö och motsvarande om de torkar därför är de inte så vanliga som egentlig beståndsel.
Det är i allafall en grej jag funderat över efter att ha stúderat djurens naturliga foderval.

Har även sått in rödklöver ibland, denna verkar fåren klara till skillnad mot rajgräs, timotej, mm.
(gräsen suger ut jorden så man bör vara restriktiv med dessa typer av gräs då de ofta är jämförbara med spannmålsodling, omän inte lika extremt energikrävande som dessa, de tär dock mest i kofoder man har någon egentlig nytta av dem annars.).

Andra klöverarter samt kärringtand är också kvävefixerande, och just rödklöver är problematiskt till får.
Alsikeklöver är ett absolut no-no eftersom det orsakar fotosensibilitet.

Rödklöver (till skillnad från vitklöver och de flesta andra baljväxter) innehåller en hel del växtöstrogen (tycks variera under året), och att fodra, eller beta mycket rödklöver riskerar att minska antalet ägg som släpps vid betäckning, samt ge ökad risk för framfall och (mindre välbelagt) andra lamningskomplikationer.

Så vill man få många lamm, och minska risken för lamningskomplikationer, så bör man inte fodra tackor strax före betäckning, eller under dräktigheten med foder med nämnvärd ande rödklöver.

Enklast är att helt utesluta rödklövern i det odlade fodret, då blir det inga misstag i hanteringen, det går så bra att få upp näringsvärdena med andra baljväxter.
Dessutom blir rödklöver lätt tämligen "grovt", så det är endast bladet äts. Av vitklöverplantan äts det mesta.

Det finns naturligtvis inget som hindrar att slaktlamm, tackor med lamm på bete eller sintackor äter rödklöver.

Visst äter fåren gärna maskros, jag tor t.o.m. att de tycker att det är jättegott, men det finns två problem med maskros. Det allvarligaste är att vildsvinen älskar maskrosrötter, så en vall med mycket maskros i blir helt enkelt förstörd. Det andra är att maskros, jämfört med svartkämpar, ger dålig avkastning i volym.

Jag vill slippa stängsla all mark, men vildsvins- och dovhjortsmängden i mina trakter gör att jag alltmer fundera på att stängsla all mark...

Bianca Castafiore

  • Inlägg: 3009
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Grönfoder till får
« Svar #12 skrivet: 15 feb-17 kl 15:44 »
Ok, nej, brukar också använda vitklöver till tackorna dessa perioder.
Anledningen var att försöka effektivisera genom att samodla foder till kvigorna då, men har gått över till vitklöver efter det.
Men det var väldigt liten andel i den färdiga fodermassan.
Men då kanske detta inte går öht till vanliga tamfår. (har inte haft så intensiv drift med tamfårtackor, mest enstaka baggar av tamfår för att blanda upp, men om du säger detta så skall blandrastackorna således ha ännu mer rent foder, bra att notera då skall således kofoder helt separeras i dessa batcher hädanefter.)

Vildsvin finns inte här ännu, men kommer kanske, jag ser hursomhelst fram mot det i så fall om de blir jaktbara...
Skulle nog inte heller specifikt så in maskros i fodret annars heller, men jag funderade kring möjligheter att utnyttja där den frodas naturligt.






Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.
Led and fists are ment to fly...
Support the Yellow Vests, Sweden shall burn until we got equal rights for the people!

skogaliten

  • Inlägg: 870
    • -
SV: Grönfoder till får
« Svar #13 skrivet: 15 feb-17 kl 17:14 »
Vad avser vildsvin, lovar jag dig, att det är inget att ha!

Visst kan det vara gott med vildsvinskött någon gång ibland, men de är svårjagade (nattetid vid åtel helst och väldigt smarta), och förökar sig som kaniner.

Det de förstör (vallar, nyplanterad skog, trädgårdar, idrottsplatser, badplatser samt fler viltolyckor), motsvarar långt ifrån "nöjet" med vildsvinskött.

Det liksom kostar mer än det smakar.

Bianca Castafiore

  • Inlägg: 3009
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Grönfoder till får
« Svar #14 skrivet: 15 feb-17 kl 19:55 »
Jo, jan kan förstå det, men de är ju annars i mitt personliga tycke godast av allt vilt, betydligt godare än tamgris.  :)

Har insett att man kommit till detdär berömda stadiet då man tycker att man borde kunna allt, men inser att man stundom dyker på saker av vikt man inte vet så mycket om som man borde, i verkstaden är det oftast en spännande och intressant utmaning, men i jordbruket är det frustrerande!  :)
Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.
Led and fists are ment to fly...
Support the Yellow Vests, Sweden shall burn until we got equal rights for the people!

Danarp

  • Inlägg: 154
    • Skåne
SV: Grönfoder till får
« Svar #15 skrivet: 29 maj-17 kl 10:55 »
Jag öppnar upp tråden igen då jag har lite nya funderingar och fick så bra svar senast.

Hur gör ni under skörd med vändning alternativt strängning (om vi tänker hyggligt väder)? Innan har jag alltid kört 1-2 gånger med vändare för att sen stränga. Då vi numera satsar på betydligt större andel klöver så riskerar man kanske att förstöra mycket efterhand som det torkar? Om vädret tillåter är min tanke att låta det torka i strängarna efter huggning i år och sen stränga innan pressning. Hur gör ni?
Samma tillvägagångssätt vid grönfoder?

skogaliten

  • Inlägg: 870
    • -
SV: Grönfoder till får
« Svar #16 skrivet: 29 maj-17 kl 15:36 »
Vi låter det oftast det blivande ensilaget torka i strängarna efter huggning, men eftersom vi tar tidig förstaskörd,  så att det oftast blir ganska "tunna" strängar, och dessutom blir strängarnaganska "odistinkta",  så strängar vi ihop till färre strängar innan pressning.

Vi undviker att vända, eftersom man riskerar att tappa klöverblad, och annat finbladigt material, som innehåller viktigt protein.

I princip blir det samma förfarande vid grönfoder (helsäd), men någon gång har det varit så tjockt, så vi valt att vända för att få det lite torrare.


Strängningen fungerar ju som en vändning också, åtminstone för oss, den typiska arbetsgången är: huggning ena dagen, torkning hela andra dagen, strängning tredje dagen, pressning fjärde dagen. Men om regn hotar, så drar vi in på tiden, t.ex. strängning andra dagens kväll, och pressning nästa dag, eller strängning på fm och pressning samma eftermiddag...


Danarp

  • Inlägg: 154
    • Skåne
SV: Grönfoder till får
« Svar #17 skrivet: 30 maj-17 kl 12:33 »
Tack för svaret, det stärker mig i min planer.
Fick trista värden på vår förstaskörd förra året (lågt smp och högt NDF) så jag håller tummarna för vädret i år så vi kan skörda i tid samt behålla större del av klövern, så den inte blir kvar på åkern.

javill

  • Inlägg: 9366
    • Blekinge
    • Glirnashopen
SV: Grönfoder till får
« Svar #18 skrivet: 31 maj-17 kl 00:51 »
Tack för svaret, det stärker mig i min planer.
Fick trista värden på vår förstaskörd förra året (lågt smp och högt NDF) så jag håller tummarna för vädret i år så vi kan skörda i tid samt behålla större del av klövern, så den inte blir kvar på åkern.
Här verkar flera redan har tagit en förstaskörd. Är det sent hos er?
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

Danarp

  • Inlägg: 154
    • Skåne
SV: Grönfoder till får
« Svar #19 skrivet: 01 jun-17 kl 11:52 »
En del har dragit i gång här, en del har hunnit få in det också. Hugg mitt i tisdags och det hann gå 5 minuter sen  började det regna... I dag ser vi solen och jag håller tummarna för uppehåll till och med lördag.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

228 gäster, 14 användare (2 dolda)
ärt, Nine H, Johaniskogen, Vispen74, huke, Lini, bohembohem, karsan, skräptanten, eribi, NilsBirger, mattias_33

* Forum

* Om tidningen Åter



- Å vilken härlig tidning
/Susanne

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser