Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  En fråga om just baggar.  (läst 1507 gånger)

Minicool

  • Inlägg: 86
  • En ung tjej med drömmen om en egen lantgård.
    • Västergötland
En fråga om just baggar.
« skrivet: 14 jun-16 kl 12:51 »
Hej.
Tänkte kolla om någon kan förklara detta med baggar för mig (och bockar med kanske?).

För några år sen var jag intresserad av att börja med får och när jag har några höga hästboxar med galler tänkte jag att en liten grupp kunde gå i där över vintern medans jag fixade bättre nätstaket för betet till våren kom.

Jag hittade en vacker bägge av skogsfår hos en liten besättning som betäckt en gång och gett fina lamm, han gick just då med några islandshästar som sällskap som jag tyckte var lite udda men förutom att baggen höll lite avstånd verkade han snäll och rätt nöjd.

Först dagen vi hämtade honom fick vi se en annan sida av baggen, han stångade väldigt på grinden från hagen och ägar paret fångade honom i rep och fullständigt drog honom in i hästtransporter. De påstod att han var snäll och aldrig gjort något men från tidigare besök började nu något inom mig tveka om det var så bra med denna bagge.

Väl hemma i en hage på tre trådar fick han gå själv först när jag skulle leta efter några skogsfår. Men från transporten till hagen var nära att han stångade flera av oss och vi fick köra honom i en vagn, så stark och motsträviga var han. Vi slog bort det som stress när han var snäll i hagen och efter tips på vitaminpellets som skulle ge tama djur var han riktigt snäll. Jag provade att släppa in en hushållsko som sällskap men där gick allt snett.
Han jagade henne och ställde sig bakom på bakbenen som om han skulle lista ut att betäcka henne. När jag tog ut henne igen hoppade han igenom staketet så det smattrande till och efter det rymde han så mkt att vi tvingades binda honom.

En dag gick min mamma ut med lite gottis pellets och helt utan förvarning stod han och tittade men sen stångade han henne på låret så hon föll omkull.
Han försökte på mig med men jag var snabbast och sparkade till honom först, efter det försökte han springa ifrån oss istället.

Så jag var inne på att hitta några får så han fick en flock, betäcka och sen gå vidare eller en kastrerad bägge som kompis så länge. Men de andra hade fått nog. Ingen ville köpa honom när vi sa vad han gjort, fast han hade fin stam med papper och allt.
Jag tyckte han hade långa klövar, lång ull och var osäker vid köpet men blev helt som förbytt sen. Stämmer det att 2års baggar är värst opålitliga? Kan få en knäpp?

Jag har jobbat bland får och lett bagg grupper till bete med bara en godishink utan problem så denna bagges beteende var helt nytt för mig, visst var han själv men kändes som att lynnet inte var ok. Var på hösten på augusti så det är väl beteckningstiden? Kan varit en orsak med.

Slutade med slakt på baggen och efter allt rymmande, stångade och vägrade från ägaren att ta tillbaka honom utan särskild förvåning till hans beteende, fast jag sagt hur vi tänkt innan. Så blev det inga får. Vi hade fått nog av det.
En granne har några mysiga får jag sköter istället men de är nästan för hoppiga och buttiga istället enligt mig av kel och gos, lagom verkar inte finnas och mkt jobb verkar det vara.
Jag håller mig till bara kor ett tag till.
Även i de tuffaste motgångarna och mörkret, finns det alltid ett hopp, en väg och ett ljus. =)

Bösahusarn

  • Inlägg: 1193
  • Lagom kan också vara för mycket.
    • Skåne
SV: En fråga om just baggar.
« Svar #1 skrivet: 14 jun-16 kl 13:25 »
Han var väl ensam...och hormonerna snurrade runt.

Har själv en bagge som är snäll. Men när det luktade gott vid årets lammting så blev han dum. Men nu är han snäll igen, annars hade han varit stoppad i fjälster..

Börja inte läsa kvällstidningarna, ensamma individer av hankön skapar en massa oreda ut i världen...
Det är aldrig för sent att ge upp.

skogaliten

  • Inlägg: 993
    • -
SV: En fråga om just baggar.
« Svar #2 skrivet: 15 jun-16 kl 00:59 »
Jag gissar att du menar Värmlandsfår när du skriver "Skogsfår"?

Vissa baggar är/blir stångiga. Många de flesta baggar är "snälla" (=stångar sällan människor) .

Den baggen du berättar om, låter som en helt normal bagge av det stångiga slaget, som jag väljer bort ur avel om det inte finns andra viktiga genetiska skäl att behålla den...

Baggar är i regel snälla första året, det är senare de eventuellt blir jobbiga/stångas. Det är olämpligt att försöka hålla en bagge ensam de blir väldigt frustrerade, och baggar/bagglamm som man gosar mycket med blir oftare stångiga, än baggar som man bara gör "lagom" tama. Får gillar att bli kliade och vissa får är så förtjusta i det, så att de vill få människan att fortsätta klia. Tackor skrapar på en med klöven, men eftersom baggar löser alla problem med utsidan av huvudet, så kan han få för sig att stångas för att få kontakt (ja, det är lite bakvänt...). Baggar ska ALDRIG klias i pannan, utan exempelvis under hakan eller på halsen, det finns en stångningsreflex som kan utlösas av kli i pannan.

Ska man ha en bagge i avel flera säsonger, så behöver den ha sällskap av en annan bagge, eller av en kastrerad bagge.

Att låta en bagge gå kvar i flocken, kan fungera ibland, i så fall oftast med en årsbagge, men senare kan den börja vakta flocken, och då gör den "rätt" (ur fårperspektiv) när den stångar mot skötaren. Den kan också vakta mot djur i flocken så att lammen skiljs från tackan.

Det är endast i raser med extremt tydlig höstbrunst (Gotlandsfår och Gutefår) där man kan våga låta baggen gå med tackorna under hela/större delen av året, annars riskerar man överraskningslamm vid vilken tid som helst på året, är man inte förberedd så är det inte så kul med lamm till jul eller i augusti. Det är heller inte så kul om ett alldeles för ungt tacklamm lammar...

Minicool

  • Inlägg: 86
  • En ung tjej med drömmen om en egen lantgård.
    • Västergötland
SV: En fråga om just baggar.
« Svar #3 skrivet: 22 jun-16 kl 19:50 »
Jag gissar att du menar Värmlandsfår när du skriver "Skogsfår"?

Vissa baggar är/blir stångiga. Många de flesta baggar är "snälla" (=stångar sällan människor) .

Den baggen du berättar om, låter som en helt normal bagge av det stångiga slaget, som jag väljer bort ur avel om det inte finns andra viktiga genetiska skäl att behålla den...

Baggar är i regel snälla första året, det är senare de eventuellt blir jobbiga/stångas. Det är olämpligt att försöka hålla en bagge ensam de blir väldigt frustrerade, och baggar/bagglamm som man gosar mycket med blir oftare stångiga, än baggar som man bara gör "lagom" tama. Får gillar att bli kliade och vissa får är så förtjusta i det, så att de vill få människan att fortsätta klia. Tackor skrapar på en med klöven, men eftersom baggar löser alla problem med utsidan av huvudet, så kan han få för sig att stångas för att få kontakt (ja, det är lite bakvänt...). Baggar ska ALDRIG klias i pannan, utan exempelvis under hakan eller på halsen, det finns en stångningsreflex som kan utlösas av kli i pannan.

Ska man ha en bagge i avel flera säsonger, så behöver den ha sällskap av en annan bagge, eller av en kastrerad bagge.

Att låta en bagge gå kvar i flocken, kan fungera ibland, i så fall oftast med en årsbagge, men senare kan den börja vakta flocken, och då gör den "rätt" (ur fårperspektiv) när den stångar mot skötaren. Den kan också vakta mot djur i flocken så att lammen skiljs från tackan.

Det är endast i raser med extremt tydlig höstbrunst (Gotlandsfår och Gutefår) där man kan våga låta baggen gå med tackorna under hela/större delen av året, annars riskerar man överraskningslamm vid vilken tid som helst på året, är man inte förberedd så är det inte så kul med lamm till jul eller i augusti. Det är heller inte så kul om ett alldeles för ungt tacklamm lammar...

Jo jag menade såklart värmlandsfår, men blev lite otydligt. Tycker de är väldigt vackra.
Tack för all information i ditt svar, inser att jag kan väldigt lite om just får.
Skulle jag i framtiden starta upp en fårflock kommer jag läsa på mkt mer och planera än det blev sist.
Men som jag känner nu är det för mycket jobb och även fast det är härliga djur känner jag inte riktigt att det passar mig på något sätt. Antingen är de för rädda eller så är de för tama, påminner lite om höns egentligen.
Men tack för svar, det jag ångrar mest var att försöka med den där baggen när han var en sån fin avelsbagge men erfarenheten var bra för mig och jag lärde mig hur en bagge på 2år kan vara, väldigt opålitlig.
Sen var det sämsta förstås att han fick gå själv så där var väldigt dåligt tänkt.
Även i de tuffaste motgångarna och mörkret, finns det alltid ett hopp, en väg och ett ljus. =)


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

612 gäster, 8 användare (1 dolda)
Lorentzo, DennisCA, lillmolle1, Ek, lassejohansson22, peter qvist, MickeMård

* Forum

* Om tidningen Åter



- Superbra tidning, väldigt intressanta artiklar.
/ Jimmy

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser