Vallträning med Lill-Puppisen

[Trollmor]

Lill-Puppisen var omöjlig att påverka "privat", (...)  Paeg är tvärt om, hon ber om ursäkt privat, men skiter fullkomligt i tillrättavisningar runt fåren...

Jag hänger inte med, är inte Paeg densamma som Lill-Puppisen?

  Jag hörde en gång en domare på ett lokalprov säga till en förare att "Jag beundrar er som orkar hålla på med en sådan här hund!"  Det kan nog sägas om dig också!  *Applåd!!*  Själv skulle jag ha letat efter en annan hund med detsamma!

[vallhunden]

Nej, jag bytte bort Lill-Puppisen mot hennes helsyster - Paeg. Lill-Puppisen hette Nikki. Jag tyckte inte att det var någon idé att starta en ny tråd bara för att jag hade en annan hund. De var ju i allafall helsyskon.
Nikki höll på att ta livet av mig i det privata - Paeg tar livet av mig i vallningen.

Appropå att leta efter en annan hund så tror jag iallafall på Paeg. Hon har go och en otrolig motor. (Det hade inte Nikki - jag kan bara spy på hundar som behöver uppmuntras hela tiden). Det brukar aldrig bli något bra av dom )
Det är "lättare" att plocka ner en hund än att uppmuntra en hund... Jag behöver en tuff hund på gården som inte ber om ursäkt när hon gör någonting.

[Trollmor]

Så var det ja!  Hade glömt helsystern ...   

  Och jag blir utmattad bara av att LÄSA om din kamp med Paeg.  Vilken tur, att både hundar och människor är olika!

[vallhunden]

Idag låg jag över Paeg och morrade. Jag bet henne hårt över näsan, så hon pep till... men gav sig Icke, då.

[christelle]

Idag låg jag över Paeg och morrade. Jag bet henne hårt över näsan, så hon pep till... men gav sig Icke, då.

det hjälper väl inte - hunden vet att du inte är en hund så varför tala hundspråk?

[Trollmor]

Jodå, det hjälper, de förstår att vi försöker uttrycka oss begripligt.

  *tänker*

  Någonstans måste ju "gränsen" finnas, där hon övergår från att vara Paeg som ber om ursäkt inne, till att vara Paeg som inte ber om ursäkt bland fåren.  Har du provat att flytta på den gränsen, genom att träna vanlig lydnad utanför fårhagen - och sakta flytta övningarna allt närmare fåren?

[christelle]

Jodå, det hjälper, de förstår att vi försöker uttrycka oss begripligt.
...

Jo det är kanske sant men om inte hunden begriper eller inte agerar som människan trott att den skulle göra (utifrån att människan försöker uttrycka hundspråk genom att lägga sig på hunden, morra och bitas) så blir kanske människans agerande bara ett låtsasspel som hunden genomskådar och inte tar notis om?

[vallhunden]

Jo, jag har nu tränat lydnad i närheten av fåren i fålla och Paeg går nu hyfsat i koppel, utan att det är spänt - då blir hon tillrättavisad. Hon tar sina ligg och inkallning bort från fållan också.

Jag kan ju bara säga till mitt försvar att när absolut ingenting fungerar och hunden skiter fullkomligt i mig, för att hon går in i en "glasbubbla" ihop med fåren, så tar man till vad som helst - även att bita i nosen. (Kanske att jag borde bita henne i örat istället )

Den övning jag gör just nu är att gå med henne i koppel inne i den lilla fållan. Hon ska gå utefter grindarna. När hon ökar farten så får hon ett ligg. Om hon vänder in näsan mot fåren får hon en tillrättavisning.

Denna övning gör hon nu bra Men varje gång jag släpper kopplet så går fanskapet rakt in med munnen öppen (en väldigt kort stund, sen är den stäng...)
Inte undra på att jag börjar bita på hunden. Det finns gränser för hur man får behandla får!!!

[SussiloII]

Hur gammal är Paeg?

[vallhunden]

16 månader.

[Trollmor]

Jag får känslan av att Paeg mycket väl vet att hon inte kan komma undan tillrättavisningen när hon är kopplad, men kan skita i tillsägelser när kopplet är av.

  Som alternativ till att bita henne föreslår jag upplyftning, ett smärtfritt sätt att visa att du är starkare.  Men problemet kanske är att hon VET att du visserligen är starkare, men att hon är snabbare?

  Och självklart ska även fåren tycka att vallning är trevligt!   

[SussiloII]

Som alternativ till att bita henne föreslår jag upplyftning, ett smärtfritt sätt att visa att du är starkare.   

Upplyftning som korrigering tror jag inte på. Mina hundar (bruks) blev överlyckliga över att få komma upp i min famn och såg det som en stor favör och belöning. Det gör nu också lillvalpen som gör allt för att få komma upp i famnen. Hon, precis som mina tidigare hundar, vet att jag är starkast och står för trygghet. Vid svårare förbrytelser är det nyp i nack/halsskinnet på valpen (17 v) som gäller här.

[SussiloII]

16 månader.

Din Paeg låter tuff och som massor av arbete men det är ju en bra ålder för träning. Jo, de kan verkligen driva en från vettet . Håll ut!

[Lena III]

Upplyftning är nog inte säkert en korrigering för hundar som är hyggligt sociala, men kan funka ändå. Jag hade en storpudel som var ovanligt styv i korken (hon hade nog inte läst så noga i rasstandarden) och att bråka med henne var som att hälla vatten på en gås. Helt meningslöst det bara tärde på vår relation. När jag ville få henne under kontroll funkade alldeles utmärkt att lyfta upp henne, då blev hon lugn och stilla och möjlig att få kontakt med (helt utan korrigering). Men man måste förståss få tag på hundskrället om man ska kunna lyfta den.

[christelle]

Hundar är väldigt olika fast de är av samma ras. Jag har haft 2 schäfrar, den ena mjuk och följsam, social och väldigt lättlärd som fostrades utan större åthävor, den andra "hård" som en sa förr, som knappt tog regi mer än när den själv ville och gick sina egna vägar dock tävlade jag lite bruks med den, vilken den gillade skarpt och då skötte den sig skapligt fast den inte gillade andra hundar. Den "hårda" hunden gjorde jag mig av med när den markerade mot min 2 månaders baby som satt i en babysitter på golvet 
Vad jag ville säga med den historien är att om det inte går att få hunden att ta instruktioner mer än när den själv vill eller tvingas till så får en se upp så den inte tar egna korkade initiativ.

[vallhunden]

Men man måste förståss få tag på hundskrället om man ska kunna lyfta den.

Det är där problemet ligger... Plus att jag nog inte orkar lyfta henne så högt som skulle behövas.

[Trollmor]

Men man måste förståss få tag på hundskrället om man ska kunna lyfta den.

  Där slog du huvet på spiken, Lena III!

  (Jag menade att lyfta i halsskinnet, inte i famnen för en kelstund.  En hand på var sida om halsen, lyfta åtminstone framkroppen, och så en rad "paragrafer".  Man måste ta fram skådisen i sig, försöka verka totalt oregerligt rasande.  )

Det är där problemet ligger... Plus att jag nog inte orkar lyfta henne så högt som skulle behövas.

Ja, nog fantiserar man om elhalsband ibland!     Men åter till verkligheten!  Koppel fungerar inte, eftersom Paeg verkar klar över hur det fungerar.  (Dessa eländiga vallhundar som är så intelligenta!)  Ibland kan det funka med "en näve grus", om man kan få hunden att tro att de små hårda sakerna som regnar ner över den samtidigt som den får en åthutning, kommer från "ingenstans".  En del skickliga förare har lyckats rätt väl med ärtrör.

  På något sätt måste du ju få stopp på dumheterna och börja träna riktig vallning!

[SussiloII]

  (Jag menade att lyfta i halsskinnet, inte i famnen för en kelstund.  En hand på var sida om halsen, lyfta åtminstone framkroppen, 

Ok Trollmor, du menade den sortens upplyftning, då är jag med! Är en kort i rocken och inte särskilt stark i armarna kan det vara lättare sagt än gjort att lyfta en bc på det viset, men framkroppen mäktar kanske de flesta med. Annars kan en lyfta hunden i nack- och ryggskinnet.

[Lena III]

Jag menade att lyfta i halsskinnet, inte i famnen för en kelstund.

Det var det som var så häftigt, med fröken pudel, funkade inte med lyfta-skaka (prövade), men att vänligt lyfta och bara hålla ett tag funkade utmärkt.

En kasse tomma ölburkar, eller skramlig kedja som landar typ på hunden kanske kan vara alternativ till ärtrör. Men det bryter bara sedan måste man få kontakt och ge hunden ett alternativ som den lätt fattar och kan göra rätt.

[christelle]

Den bc som fanns här hade inte gått att lyfta i nacken/halsen - han hade en oerhört tjock och kraftig hårman som det inte gick att få händerna igenom eller ens få nåt tag i (korthårig bc) - det är väl ett vargskydd eller dylikt? Om det hände att en var tvungen att ta i med hårdhandskarna nån enstaka gång i hans liv fick jag dra honom i örat