Vad krävs för att få ta huslån?

[syntelman]

Hej och hallå!
Kort fråga angående bank och lån för att köpa mindre hus. Är själv student så mina chanser att få ett lån är minimala, men min sambo har för närvarande "fast" anställning sedan ett par månader sedan. Hon har en inkomst på cirkus 17000 före skatt. Finns det någon möjlighet att hon skulle kunna få ta ett lån på runda slängar 500-700.000:- för husköp? Och hur villiga är bankerna på att låna ut hela beloppet, dvs utan kontantinsats och låna till lagfart osv? Måste vi vänta och spara. Börjar bli desperat, storstadslivet är fasligt trist! Tack!

[Ulric Eriksson]

För att få låna pengar måste ni övertyga banken om att ni har råd med lånet. Ett hus för en halv miljon borde ge mycket lägre boendekostnader än en lägenhet i en storstad.

Vill ni verkligen låna upp till skorstenen? Vad gör ni om huspriserna vänder neråt och banken vill ha tillbaks sina pengar? Då blir ni tvungna att sälja till förlust och har sedan kvar en restskuld men inget hus.

[larsw]

i verkligen låna upp till skorstenen? Vad gör ni om huspriserna vänder neråt och banken vill ha tillbaks sina pengar? Då blir ni tvungna att sälja till förlust och har sedan kvar en restskuld men inget hus.

Vadå "om"? Huspriser vänder *alltid* ner igen. Det är bara det att på toppen så tror tom framstående företrädare för näringsliv, banker, riksbanker och ekonomer att normala ekonomiska förhållanden inte längre gäller och allt bara är upp, upp, upp för evigt, amen. Precis som år 2000 börjar nu "viktigt folk" prata om en ekonomisk supercykel där allt bara går uppåt.

Det är då det vänder, när folk blivit fartblinda.

[Ursus]

Men banken kräver väl bara pengar enligt överenskommen amorteringsplan? Om sen marknadsvärdet sjunker spelar ju ibara roll om man tänker sälja kåken.

[larsw]

Nix, det där är en myt, som folk börjat tro på eftersom huspriserna stigit i över 10 år.

När marknadsvärdet på huset faller under lånat belopp, så saknas ju säkerhet för lånet. Då kommer banken kräva att man löser in den del av lånet som överstiger marknadsvärdet på huset. Är de snälla så kan man få konvertera den delen till ett banklån istället för hypotekslån, om man kan trolla fram t ex en borgensman eller annan säkerhet.

Och ganska få personer kan hosta upp några 100 000 för att lösa delar av lånet, så då blir det försäljning som gäller.

Detta knäcker förstås bara de som kommit in på bostadsmarknaden de sista åren innan priserna vänder ner igen, resten har så pass mycket uppgång i bagaget att de kan klara sig hyfsat, kanske en del måste sälja ena bilen för att lösa lån, men värre än så blir det kanske inte. Å andra sidan finns det gott om folk som i takt med stigande huspriser tagit ut extra lån på huset för att finansiera annan konsumtion, så de blir lika drabbade som alla andra, fast de köpte kanske på 70-talet.

Men 70- och 80-talister som nyligen köpt sin första bostad blir de som får ta smällen när (inte om) priserna går ner.

Du kan ju alltid fråga banken eller läsa det finstilta. Annars kommer givetvis banken bara floskla på med ngt om att priserna inte faller eller att det alltid är långsiktigt bra att äga sitt boende etc etc.

[Ursus]

Ok. Tur att man bor i ett område där huspriserna inte kan bli lägre än vad de redan är... Själv skulle jag inte låna mer pengar till husköp än vad som man rimligtvis har råd att betala tillbaka innan pension (eller man blir för gammal för att jobba, tveksam till att det finns kvar några pensionspengar om 35 år...) Det är orimligt att ett hus kan kosta 150.000 kr på ena ställer och 1.500.000 på det andra i långa loppet.

[jenses]

Det är orimligt att ett hus kan kosta 150.000 kr på ena ställer och 1.500.000 på det andra i långa loppet.

Efterfrågan styrer huspriserna (som alla andra priser med) och hänger oftast alldrig ihop med kostnader som uppstod när huset byggdes.

[Ursus]

Nej visst! Men jag tycker ändå att huspriserna är helt uppe i det blå på många ställen. Köper man en kåk för 1,5 miljon så får man ligga i länge innan man amorterat av det. De flesta verkar ju räkna kallt med att de kommer att få lika mycket när de säljer, men det kan man aldrig veta... Nåväl, kanske inget man behöver diskutera vidare i denna tråden som handlade om nåt annat.

[trädman]

Vadå "om"? Huspriser vänder *alltid* ner igen.

Och "alltid" upp igen. Förutsatt att man har råd att vänta länge nog. Men med med lån uppsagda till betalning pga bristfälliga säkerheter är det inte lätt att vänta. Sen finns det ju också gudsförgätna platser där fastigheter av andra mer lokala anledningar "aldrig" hämtar sig igen.

[syntelman]

Tack för tänkvärda svar, även om det konkret inte var exakt informationen jag sökte!   Men var inte medveten om risken att bank plötsligt får för sig att kräva tillbaks pengarna om husvärdet minskar drastiskt. Någon som vet hur t ex JAK-banken ställer sig till sådana situationer? Tänker de annorlunda, eller fungerar de precis som vilken annan bank som helst.

Angående lånande är det givetsvår inte speciellt roligt att vara skuldsatt upp till öronen, men att spara ihop till ett hus/stor kontantinsats är något som skulle ta en evighet för mig och jag är hellre lite skuldsatt på landet än "fri" i innerstan. :O Stadsångesten exploderar verkligen varje vår när solen börjar krypa fram så min längta-tillbaks-till-landet-period har bara börjat och jag misstänker att den inte kommer lindras den närmsta tiden.    

Men tillbaks till ämnet. Inga solskenshistorier om låginkomsttagare som fått huslån av bank? Tänkte kontakta JAK-banken och se vad de har att säga. Med min studielånsinkomst och sambos lön har vi ju trots allt rätt stora marginaler att leva på och som någon sa blir säkert ofta ett mindre hus på landet billigare än vår nuvarande lägenhet som kostar nästan 5000:- per månad.

[Ursus]

Jag skulle tro att det banken tittar på är två saker:
1. Hur mycket pengar har ni över varje månad till att betala lånet med?
2: Är huset inom överskådlig tid värt så mycket som ni betalar för det?

Är ovanstående ok, så bör det inte vara några problem. Banken VILL ju låna ut pengar, det är ju det de lever på.

[Elmi]

Hej. Jag har inte lyckats låna pga att jag inte har ett kontrakt på fast arbete MEN är sjuksköterska och det vet ju alla att arbetslös blir jag aldrig. Har just nu ett boende som kostar c:a 7000 kr/mån, och ville låna 250 000 till ett hus men fick inte det trots ivrigt argumenterande om att det ju skulle innebära en löjligt låg månadskostnad i jämförelse med vad jag betalar nu. Men det hjälptes icke.

Är ni två så följer banken en kalkyl för hur mycket var och en av er statistiskt sett spenderar, t ex tjej 25-30 år gör slut på jag tror det var 5600 kr i månaden på smink, kläder och nöjen. Det hjälper inte att argumentera att man gillar morötter, inte tingeltangel.

Vill inte göra dig deprimerad, men jag upplever det som svårt att låna.

[trädman]

Tycker det verkar märkligt att du (elmi) inte skulle få låna pga att du inte har "fast" arbete. Jag har själv lånat till boende som projektanställd och det var OK. Har du provat med flera banker? Så kallade fasta jobb kan också ta slut en dag och det tycker jag det låter som om de flesta bankmänniskor också tar hämsyn till. Det borde ur deras perspektiv vara mer intressant att bedömma risken för längre arbetslöshet, och den borde ju vara ganska liten i ditt fall

[elf]

Min erfarenhet är att banken gör en bedömning av betalningsförmågan dvs fast anställning eller inte har inte haft störst betydelse.

Jag och min man har fått lån utan problem trots att han då inte hade fast anställning utan bara diverse projekt och vikariat. Det som har hjälpt till är framförallt att vi haft regelbunden inkomst (även om den inte alltid är hög) & kontinuerligt sparande (=kontantinsats). Ett annat tips är att ta med sin egen kalkyl - många av oss lever billigare än bankens normer och kan man visa det på papper så kan det underlätta vid bankens granskning.

[Elmi]

Jag fattar faktiskt inte, för jag har haft regelbunden inkomst13-18000 kr /mån de senaste fem åren, har sparade pengar och som sagt en bra utbildning som i princip garanterar jobb. Enda argumentet från bankernas sida har varit att jag saknar tillsvidareanställning. Alla tips om hur man ska bete sig emottages tacksamt!

[Vitis]

Gå in på www.sbab.se , klicka på lånelöfte, och fyll i dina siffror så får du veta direkt hur dom bedömmer. Man kan ju "råka" klicka i rutan "fast arbete" istf. "tillfälligt".  Dom kollar inte med arbetsgivaren, dom gör bara en vanlig kreditupplysning.

[john]

När jag och min fru köpte hus/torp 2002 så var jag arbetslös och skulle starta eget företag medan min fru studerade till sjuksköterska. Huset kostade oss 250.000:- (inkl lite extrapengar för renoveringar), vi hade inga pengar själva att hosta upp.
Vi fick blankt nej från min bank (SEB) då dom bara kollade till saker som fast anställning m.m. Vi gick då till "Mats Bankmannen" på Föreningssparbanken och han pladdrade på om att vi skulle leva billigare än i vår etta i stan, sen fick vi en bunt papper att skriva på. Vi bara gapade. Mats Bankmannen bodde själv på landet och gillade väl oss som ville flytta ut. Personkemi.

Så mitt råd: HÖR MED FLERA BANKER, OCH PÅPEKA VAD DE VERKLIGA KOSTNADERNA BLIR  

[trädman]

Jag fattar faktiskt inte, för jag har haft regelbunden inkomst13-18000 kr /mån de senaste fem åren, har sparade pengar och som sagt en bra utbildning som i princip garanterar jobb. Enda argumentet från bankernas sida har varit att jag saknar tillsvidareanställning. Alla tips om hur man ska bete sig emottages tacksamt!

Kolla med fler banker! Det tycks finnas en del bankpersonal som slaviskt följer mallar och andra som försöker göra en helhetsbedömning. Att låna 250 kkr med en fastighet som säkerhet och i varje fall någon kontantinsats borde vara ganska riskfritt (förutsatt att det är ett hus, har tomt och inte ligger så till att det inte är helt osäljbart ) 250 kkr vid 4% ränta är 10 000kr/år före skatteavdrag -inte mycket att bråka om. Det borde gå att betala med inkomst av bärplockning om så skulle behövas...

[Spraka]

Elmi, jag säger som de andra; kolla med fler banker! Jag tror också att du helt enkelt har haft oturen att träffa "fel" banktjänsteman. Antingen var det en paragrafryttare eller så funkade inte er personskemi.

Jag är också ensamstående kvinna utan fast anställning. Är småföretagare med varierande och inte speciellt stora inkomster. Men det var inga problem att låna drygt 400.000:- till min gård som då (för fem år sedan) var helt omodern och ett riktigt renoveringsprojekt.

Men i mitt fall tror jag det spelade roll att det var en liten bank där jag hade varit kund länge. Folk som jobbade där visste vem jag var. Goda bankkontakter är ovärderliga.

[Pastorn]

när vi skulle köpa vår gård var vi tre om det, en student, en "officiellt arbetslös" och en långtidssjukskriven. efter budgivning hamnade vi på 740.000 och våran bankkvinna gav oss ett  motvilligt ja till detta. sedan vi fått in en fot i lånevärlden har vi upptäckt att man kan kohandla med banker, spela ut dom mot varandra och förhandla sig både hit och dit för att få förmånliga räntor, amorteringsvillkor och andra förmåner, men som sagt, det handlar om att få in en fot, och det handlar om att prata med "rätt" person, blankt nej på ena stället kan mycket väl vara ett rungande Ja på nästa!

tillägg:
många banktjänstemän stirrar sig blinda på sina boendekalkyler, de har svårt att förstå att människor kan välja att leva långt under existensminimum och ändå ha råd att betala lånen, det gäller att övertyga dem om att kalkylerna håller!