Svårt att hitta friska höns!?!

[SofiaB]

Skönt att höra att det är några som har friska djur. Det ger hopp för att hitta friska djur för oss som vill få in lite nytt i flocken.  Jag fick en frisk tupp av min bästa vän häromdagen. Han är nöjd. Hönorna blir väl nöjda om någon dag. Kommer att fortsätta kläcka fram kycklingar både i kläckare och under Hönapöna, eller om någon av de andra vill. Behöver inte så många till själv men det finns ju ett behov av friska djur! Om inte annat så smakar de bra

[Permission]

De kan dö av en mängd olika orsaker, kvalstren är inte det första jag oroar mig för.

[Tännlappen]

Köper man höns och dom börjar krampa efter ett tag är det inget skoj för någon...Köper man typ sönderstressade höns som ska slaktas ut från hönseri kan  dödligheten bli rätt hög...Men som sagt dom som klarar sig får ett gott liv 

[Tännlappen]

...Skaffade några extra höns och en tupp  ... Först kollade man så att gräsmattan var klippt hos dom  ...Sedan så buskarna var ansade och fruktträden var pincerade  ... Skämt åsido ,jag kollade på djurens ben så dom inte hade kalkben , ingen ohyra på dom...Mer kan man kanske inte göra ,sedan om tuppen blir ilsken ,ja det ger sig med tiden...Bara hålla tummarna...

[Permission]

Jag vill se djuren i deras eget hem så man ser dom när de är lugna och normala, köpa hönan isäcken har jag gjort en gång, aldrig mer.

[olivia.k]

. ingen ohyra på dom...

Hur kollar du det om det? Jag misstänker att många som säger att deras höns inte har löss har helt enkelt kollat på fel ställe. Man måste ju vända dem upp och ned och leta länge innan man hittar något.
Om det nu är så  lätt att undvika löss genom att kläcka egna kycklingar och aldrig ta in livdjur skulle ju det vara lättare att hitta höns utan löss eftersom det verkar vanligt att kläcka egna kycklingar och sälja.

[Tännlappen]

Hur kollar du det om det? Jag misstänker att många som säger att deras höns inte har löss har helt enkelt kollat på fel ställe. Man måste ju vända dem upp och ned och leta länge innan man hittar något.
Om det nu är så  lätt att undvika löss genom att kläcka egna kycklingar och aldrig ta in livdjur skulle ju det vara lättare att hitta höns utan löss eftersom det verkar vanligt att kläcka egna kycklingar och sälja.

...Kollade lite i fjäderdräkten under vingarna men såg ingen stor lus där  ... Men som sagt du har ju rätt ,löss kan nog gömma sig väl...Men det jag såg av hönsen när dom gick där fick inga klockor att ringa ,såg mycket bra ut...Man får ju lite "blick" när man haft med djur att göra ett tag... Finns ju en lurig grej ,det finns väl latenta sjukdomar liksom lurande sjukdomar som kan dyka upp vid typ stress och ny miljö misstänker jag...Blir ju lite stress vid flytt...Om dom har löss som kläcker själva vore intressant att veta...

[olivia.k]

...Kollade lite i fjäderdräkten under vingarna men såg ingen stor lus där 

Mina höns har lite löss runt kloaken och de är väldigt svåra att se och hitta. En amatör skulle aldrig se dem för de vet inte var de ska leta eller hur de ser ut.
Finns nog många som sagt som har löss på sina höns men som påstår sig ha "friska höns" och säljer dem vidare. Jag anser dock inte höns med lite löss/ohyra som sjuka, vilket trådskaparen anser.

Däremot såg jag nåt märkligt på FB häromdagen. En person hade postat en bild på en av sina hönor som hon ägt ett tag och köpt in som vuxen och hon frågade vad hönan hade för missbildning på fötterna. På bilden såg det ut som hönan hade halva klor och något saknades på 2 av 3 klor. Sanningen var nog den att hönan förfrusit sina fötter någon tidigare vinter och att topparna ramlat av, och det är ju lite trist att folk har så lite kunskaper när de köper höns att de inte ser att hönan saknar klor och bör avlivas/borde ha avlivats för länge sen.

[Tännlappen]

Mina höns har lite löss runt kloaken och de är väldigt svåra att se och hitta. En amatör skulle aldrig se dem för de vet inte var de ska leta eller hur de ser ut.
Finns nog många som sagt som har löss på sina höns men som påstår sig ha "friska höns" och säljer dem vidare. Jag anser dock inte höns med lite löss/ohyra som sjuka, vilket trådskaparen anser.

Däremot såg jag nåt märkligt på FB häromdagen. En person hade postat en bild på en av sina hönor som hon ägt ett tag och köpt in som vuxen och hon frågade vad hönan hade för missbildning på fötterna. På bilden såg det ut som hönan hade halva klor och något saknades på 2 av 3 klor. Sanningen var nog den att hönan förfrusit sina fötter någon tidigare vinter och att topparna ramlat av, och det är ju lite trist att folk har så lite kunskaper när de köper höns att de inte ser att hönan saknar klor och bör avlivas/borde ha avlivats för länge sen.

Skulle vilja vända på det där påståendet med folks små kunskaper utan det är ju en riktig skojare eller bedragare som sålt den där hönan.

Såg någon blogg där det påstods att hobbyhönsbesättningar skulle ha så mycket ohyra...Men vad har då inte dom kommersiella ...dom har väl det mesta...Vad man läst så saknas inte kvalster t.ex...
http://pullorna.blogspot.se/2012/11/ohyra-pa-hons.html

[Tännlappen]

...Googlar man runt på loppor i världen så verkar det i princip som alla har det på sina höns...Kanske är externa varelser som i regel finns på hönsen... Påstås också att kvalster kan drabba vem som helst med hönshus så ingen går säker  ...Om man tänker på hönsen så har dom ju det kanske instinktivt att dom ska bada likaså andra fåglar måste ju vara en anledning att dom kan det...Naturligtvis ska vi djurhållare sköta städningen i hönshuset så löss och annat får det svårt...

Hittade anledning till bad vilda fåglar...Påstås här att det ska hålla fjädrarna blanka och fina och på köpet bli av med ohyra  ...

http://birding.about.com/od/birdbehavior/a/Bird-Dust-Bathing.htm

[Travelerhorses]

Vi har en karantän byggnad där nya djur får vara i några mån innan dom sätts in till dom andra.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Kan kort gå igenom våra höns sjukdomshistorier. Vet inte om det är jätterelevant för tråden, men det ger kanske någon liten upplysning i frågan.

Vår första besättning sedan jag var barn var fyra bruna Lohmann-hönor som vi köpte in för några år sedan. Dessa "osunda" och "sönderavlade" höns var kärnfriska, lade ett ägg om dagen, och var de mest pigga och nyfikna höns jag skådat till denna dag. Med ett tydligt undantag, faktiskt; en av dem gick en dag runt och såg tydligt ut att må dåligt, men det gick över efter att hon lagt ett skinn-ägg på gräsmattan, och nästan dag var hon som vanligt.

"Klart dom ska ha en tupp", tänkte vi sen, och köpte en genbanksregistrerad svarttupp åt dem. En väldigt frisk och bra fågel, förutom på två punkter: Dels att Lohmannhönorna nästan mobbade honom sönder och samman. Tur att de var frigående för det mesta, så han kunde gå undan, för annars hade de väl slagit ihjäl honom i början. Det tog något halvår innan han var accepterad.

Fel nummer två på tuppen var ett väldigt envist fall av kalkben. Tror vi gjorde slut på en hel tub Tenutex på honom, men de kom tillbaka lik förbannat. Som tur väl är verkade inte kalkbenen smitta de uppenbarligen fantastiskt välavlade hönorna.

Efter ytterligare något år dog alla de hönsen hastigt och olustigt av en av de värsta ohyrorna av alla: Räven.

Snabbspola några år, och vi kommer fram till vårt Orpingtonprojekt. Fyra hönor och en tupp, som var de sjukaste höns vi haft.

Vi åkte till uppfödaren och hämtade dem, och vi borde aldrig köpt dem från början, för det syntes tydligt att något var fel på dem: De hade nämligen alla en bajsrand i fjädedräkten under kloaken. Vi var flata nog att tänka "de har väl haft tillfällig diarré eller nåt", och köpte dem i allafall. Som grädde på moset hade de lite sneda tår.

De verkade inte riktigt normala beteendemässigt heller. Nog för att stora raser ska vara sävliga, men de här var nog de slöaste Orparna i mannaminne. Det tog tre dagar innan en av dem satte fot utanför hönshuset... Och då gick hon bara ut och vände och gick in. Det rörde sig nog om månader innan de hade gått till bortre änden av hönsgården, som bara var kanske 5 gånger 5 meter stor.

Inom ett år hade de alla dött av en mystisk sjukdom. Den mystiska sjukdomen visade sig vara gikt, när vi skickade in en höna till obduktion hos SVA.

Innan alla hönor och tuppen dött hade vi hunnit utöka flocken med två Brahmor och två Wyandotter. De verkade friska, utom att Wyandotterna också hade lite böjda tår. Finns det förresten någon här som vet hur böjda tår får vara på höns innan det räknas som dåligt för deras hälsa? Verkar vara ren lögn att hitta en höna med raka tår.

Efter Orpingtontuppens bortgång köpte vi in en tupp som var halvt Dvärgkochin och halvt Åsbo. Vi borde slaktat honom efter två veckor, för även om han fysiskt verkade okej så mobbade han den sista kvarvarande Wyandotten (hennes syster hade blivit tagen av höken). Jag lobbyerade för detta, men nedröstades.

De här hönsen har producerat ytterligare sju hönor, så nu har vi en flock på 11. Nästan alla barnen har ett konstigt tåproblem: Tårna är raka när de är utsträckta, men böjer sig inte rakt ner, utan några grader fel. Jag märkte detta när jag gav hela gänget en kalkbenssmörjning (japp, de flesta av dem har kalkben tyvärr...) Åh, och tuppen har äntligen slutat mobba Wyandotten.

Wyandotten hade länge problem med lös mage. Pga detta avmaskade vi alla höns en gång. Hon verkar ha blivit bättre i magen, men det kan lika gärna bero på mindre psykisk stress av att inte bli mobbad.

Nu ska vi inte låta dem föröka sig mer. De här får leva kvar tills de dör av sig själva.

Summa summarum: Köp inte höns med bajs i rumpan. Mer tips än så vågar jag inte ge. Är själv lätt rådvill i frågan. Att kläcka ägg i kläckare skulle väl ge friska höns, men jag anser, som vissa andra här, att de bör naturruvas.

[Ex.]

Ett alternativ är ju att köa sina höns av 'riktiga' uppfödare och inte hobbykläckare.

Då får man friska och , i förekommande fall, vaccinerade höns. Dessutom till en bråkdel av priset.
Dock kan det väl vara svårt att få tag i gammaldags sorter den vägen, så det blir ju kanske, ve och fasa, hybrider.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Ett alternativ är ju att köa sina höns av 'riktiga' uppfödare och inte hobbykläckare.

Då får man friska och , i förekommande fall, vaccinerade höns. Dessutom till en bråkdel av priset.
Dock kan det väl vara svårt att få tag i gammaldags sorter den vägen, så det blir ju kanske, ve och fasa, hybrider.

Va, vänta lite nu. Det var av en "riktig" uppfödare jag trodde vi hade köpt alla våra rasrena höns. Hur vet man skillnaden på en riktig och oriktig?

[Permission]

Först ska man ju reda ut definitionen av vad som är en riktig och en oriktig hönsuppfödare/ägare.
Tyvärr får man väll säga (min åsikt) är att de flesta hönsägare idag inte är riktigt lämpliga för detta, stor orsak till det är väl då att höns i allmänhet just nu är på "modet".

Men i stort får man väll bygga sig en egen uppfattning om den presumtiva hönsförsäljaren verkar vara vettig, i det fallet skulle man ju då vilja se var hönsen kommer ifrån, hur de har det där de bor.

Jag har en gång gjort felet att köpa en låda höns på en parkeringsplats efter överenskommelse, och den chansen tog jag eftersom det var en person med någorlunda högt anseende i vissa hönskretsar, trots en skum magkänsla så genomförde jag köpet.

Sen återstod bara problem med dessa.


Jag finner det dock olustigt hur höns idag byter plats i en omfattning som jag tror inte skådats sedan länge genom köp och säljsajter på nätet och hönsbytardagar, sen att folk lägger så stor vikt vid utseende, färgteckning mm mm, det gynnar en handel jag inte tror är sund i grund och botten.

[sonja på slätten]

Såhär är det mycket i dagens "hönsliv":   En nybörjare  köper av eller rådfrågar en som har haft höns en kort tid och då tror sig ha blivit expert.

[Ex.]

En 'riktig' uppfödare är en sådan som håller på med hönsuppfödning som sitt levebröd och som har koll och kunskap om sjukdomar och allt vad det nu kan vara.
Jag har köpt flera tusen värphöns av sådan uppfödare, och inte nån enda har varit sjuk under typ första halvåret.

[Permission]

SVA ser ju med oro på trenden att våra husdjur och framförallt hobbyfjäderfä verkar bli sjukare och sjukare.
Man kan tänka sig ett flertal orsaker till det, bla så har man traditionellt sett inte haft någon jättekontroll över hobbyhönsen, trenden att de blir sjuka följer även trenden att fler och fler faktiskt skickar in sina djur för obduktion.
Den statistiken börjar helt enkelt från en ganska låg nivå.

Sen är det också det faktum att höns är på modet idag och är dessutom väldigt enkelt att få tag på, det krävs inte så mycket utav vare sig pengar eller kunskap för att hålla sig med höns.

Slutligen så är även min bedömning att det pgra trenden att hålla sig med höns skapar en situation där ett långsiktigt avelsarbete till stor del hamnar i skymmundan för ett kortsiktigt tänkande, min övertygelse är att de flesta hönsägare är jätteduktiga vad gäller avelsarbetet med sin egen flock.
Samtidigt finns en explosionsartad marknad vad gäller unghöns och ägg och där tror jag det finns en hel del brister, främst pgra okunskap. 

[Permission]

En till aspekt som är relevant för den här diskussionen är ju också självklart den mat man ger hönsen, det rimmar väl ihop med tråden "varför är vete bättre än havre".

Kvalitén på våra husdjurs avkommor kan rakt knytas ihop med statusen på djurets mor under "graviditeten", i fjäderfänas del handlar det då om äggläggningsperioden.

[Ex.]

Ett problem är att det är allt fler som skaffar djur överlag, och att det ofta saknas kunskap, vilket tillsammans med en i vissa fall märklig uppfattning om vad som är 'gammaldags' leder till en för dålig utfodring.
Det var inte så att man förr utfodrade produktionsdjur med pinnar och blad, utan man har sen lång tid tillbaka insett att exempelvis höns behöver en väl sammansatt kost med tillräckligt protein av bra kvalitet, för att kunna producera ägg och samtidigt må bra.