Skrotar en elspis

[Anders S]

Jag håller på och skrotar en elspis från 80-talet som inte klarade övergången till 3-fas. Det står Gourmet på den. Den innehåller många intressanta detaljer. Jag hoppas det inte är asbest i den. Ser ut att vara mineralull kring ugnen.

Hittills har jag bl.a. tagit vara på två elplattor som nog är OK, diverse skruvar samt elsladdar med kabelskor som bör vara användbara i bilelsammanhang. Dessutom diverse mekaniska saker som stänger som sitter bakom vreden som verkar vara av bra stål av något slag.
Jag har följande frågor:

1. Är det nån vits att ta vara på fläkten? Spisen har varmluftsugn. Fläkten var OK före övergången till 3-fas. Dock har spisen bränt en del proppar efter övergången och där har ugnen varit värst, så den gick inte att använda. Risk finns att det är fläkten som är problemet, så jag tar nog inte den, för det kan ha brunnit i den. Är det annars en användbar pryl?

2. Kan det vara nån kvalitet på plåten? Den är relativt stark, kanske ca 1 mm tjock, och väl lackerad. Dock blir det lite byngligare att få iväg den till tippen om man ska ta vara på plåthöljet. Några idéer hur man använder sån plåt? Jag kommer tyvärr inte på så många. Kanske botten i nån cykelkärra eller liknande? Kanske extra skiva på något bord eller bänk om man tycker det är OK med metall?

3. Vad är det för skillnad på skrotsinne och vansinne?
(Anm. skrotsinne=sinne eller känsla för skrot, att man lätt föreställer sig att det andra tycker är skrot i själva verket är användbart.)

[torbjorn]

Kablarna i elspisar har ofta värmetålig isolering (t ex glasfiber eller silikongummi) av mycket bra kvalitet. Speciellt de silikongummiisolerade kablarna, som håller sig mjuka även i kyla, är bra att ha i bilsammanhang, t ex för att reparera kabelstammar till dörrar eller baklucka där originalkablarna spricker sönder efter ett antal kalla vintrar.

När en elspis får säkringar att gå eller jordfelsbrytare att lösa ut så brukar det oftast bero på jordfel i något av värmeelementen, förmodligen i ugnen.

Elspisplåt har ofta mycket spröd lack, som spricker och flagnar av om man försöker bocka plåten.

[Anders S]

Spisplattorna blev rödglödgade på 6:an efter bytet till 3-fas, som f.ö. gjordes av elektriker och kollades en gång extra på min anmodan. På 4:an var plattorna ungefär som normal 6:a så plattorna gick att använda med försiktighet. Ugnen går däremot på fullt skaft när termostaten är på, så då kan den kanske bränna efter ett tag. Men det var värre än så, för det sa pang med en gång när jag kopplade på ugnen. Huvudsäkringarna i lägenheten gick och dessutom i närmast angränsande central.

Hur tål lacken att man borrar i den?

[Anders S]

Skjutmåttet säger att plåten är 0,7-0,8 mm tjock inklusive lack.

Om lacken lätt spricker kan man inte gärna använda plåten till nåt där den får törnar.

Nja, det får väl vara då, för den här gången. Jag har annat att göra.

[Ett svart får]

Jag svetsade upp en rostskadad bil en gång med plåt från en gammal spis 

[Anders S]

Hur höll det då?

Du fick förstås avlägsna lacken där du skulle svetsa.

[Ett svart får]

Det gick igenom besiktningen i alla fall, det var på den tiden jag var ung och fattig.

[Anders S]

Det gick igenom besiktningen i alla fall

Hur många gånger? 

[poze]

Jag har ett par ugnselement med tillhörande termostat sittandes i min rök..

[Anders S]

Har du elektrisk rökugn?

[Anders S]

Sidoplåtarna är nog lagom stora som provisorisk huv på några skorstenar där jag eldar lite för sällan för att det ska vara bra utan huv. Typ tegelstenar i hörnen - plåt - tyngd ovanpå. Lacken tar väl stryk men låt den göra det då.

[torbjorn]

Spisplattorna blev rödglödgade på 6:an efter bytet till 3-fas, som f.ö. gjordes av elektriker och kollades en gång extra på min anmodan. På 4:an var plattorna ungefär som normal 6:a så plattorna gick att använda med försiktighet. Ugnen går däremot på fullt skaft när termostaten är på, så då kan den kanske bränna efter ett tag. Men det var värre än så, för det sa pang med en gång när jag kopplade på ugnen. Huvudsäkringarna i lägenheten gick och dessutom i närmast angränsande central.

Då skulle jag tro att elektrikern ändå lyckades koppla fel på något sätt. Eftersom spisen tidigare var enfasmatad, så hade den 230 V elementspänning. Vid kopplingsplinten bör det ha funnits schemor för anslutning till dels 3 x 230 V (som förekommer i t ex Norge och, förr i tiden, i hus som fick elen distribuerad från SJ / Banverket i Sverige), och dels "normal" trefas 400/230 V.  Jag vågar nästan gissa att elektrikern inte tittade så noga och kopplade enligt schemat för 3 x 230 V. Då fick alla element 400 V istället för 230 V, och följden blir tre gånger så hög effekt som det är tänkt. Inte konstigt att saker blir rödglödgade och/eller går sönder då.

[Anders S]

OK! Kan jag mycket väl tänka mig.

Nu har jag i alla fall köpt en mycket fräschare Electrolux för 200 kr genom Blocket. Tidigt 90-tal enligt säljaren.

Fråga: vad skiljer de två alternativen? Är det triangel resp stjärnkoppling?

[poze]

Har du elektrisk rökugn?

el gas eller vedeldad. om jag vill vara lat och inte springa ut och mata på ved stup i ett när jag kallröker så glöder jag bara lite lätt en spånhög och håller tempen med elen. bara de sista graderna då det genererar en del värme från glöden, kastar in lite mer glöd var gång jag tittar till det så inte det går åt så mycket el..

[torbjorn]

OK! Kan jag mycket väl tänka mig.

Nu har jag i alla fall köpt en mycket fräschare Electrolux för 200 kr genom Blocket. Tidigt 90-tal enligt säljaren.

Fråga: vad skiljer de två alternativen? Är det triangel resp stjärnkoppling?

Ja. En spis med 230 V elementspänning triangelkopplas för 3 x 230 V men stjärnkopplas för 400/230 V. Och för 230 V enfas parallellkopplas alla element (dock är det vanligt att något av ugnselementen inte kopplas in alls då).
Spisar med 400 V elementspänning är alltid triangelkopplade, även om det ofta finns möjlighet att parallellkoppla elementen om den ska matas från bara två faser.

Jag föredrar 400 V-spisar eftersom de belastar faserna jämnare och inte är beroende av att ha nolla framdragen.

Det är viktigt att hålla reda på elementspänningen om man ska byta en trasig platta.

[Anders S]

Ja. En spis med 230 V elementspänning triangelkopplas för 3 x 230 V men stjärnkopplas för 400/230 V.

Vad menar du med ”stjärnkopplas för 400/230 V”? Tål 230 V värmeelement överhuvud taget att stjärnkopplas (ligga mellan två faser) så det blir 400 V spänning över dem? Eller vad menas med uttrycket ”400/230”?

Min eltekniska kunskap är som du nog förstår lite begränsad, men jag kan fysiken och vissa (men långtifrån alla) eltekniska grundprinciper.

[torbjorn]

Med 400/230 V menar man ett elnät med tre faser och nolla.  400 V mellan två godtyckliga faser, 230 V mellan vilken fas som helst och nollan.  När spisen är stjärnkopplad så ligger vart och ett av värmeelementen anslutet mellan en fas och nollan.

I ett 3 x 230 V-nät har man 230 V mellan faserna och vanligtvis ingen nolla framdragen. Skulle man ha haft det hade det blivit 132 V mellan fas och nolla.

[Anders S]

Jag förstår.

Det här gäller kraftmatningen:

Med 400/230 V menar man ett elnät med tre faser och nolla.  400 V mellan två godtyckliga faser, 230 V mellan vilken fas som helst och nollan.

Och det här gäller belastningen:

  När spisen är stjärnkopplad så ligger vart och ett av värmeelementen anslutet mellan en fas och nollan.

Ja. En spis med 230 V elementspänning triangelkopplas för 3 x 230 V men stjärnkopplas för 400/230 V. Och för 230 V enfas parallellkopplas alla element (dock är det vanligt att något av ugnselementen inte kopplas in alls då).
Spisar med 400 V elementspänning är alltid triangelkopplade, även om det ofta finns möjlighet att parallellkoppla elementen om den ska matas från bara två faser.

Jag föredrar 400 V-spisar eftersom de belastar faserna jämnare och inte är beroende av att ha nolla framdragen.

400 V-spisar kan alltså endast köras på 3-fas.

Det är viktigt att hålla reda på elementspänningen om man ska byta en trasig platta.

Alltså man ska skilja mellan 230 V eller 400 V. Finns angivet 220 V på de plattor jag tog loss nu, och då bör de klara 230 V också, men inte 400.

 - - -

Relaterad fråga: Om en belastning är stjärnkopplad men man inte drar fram nollan från ett 400/230 V-system, då kan man få annan spänning än 230 V (effektiv) över respektive belastningssträng, om belastningarna är olika. (Därtill momentana effekter som jag just nu inte orkar fundera på.) Dessutom måste minst två belastningar vara inkopplade för att det ska hända något. Finns det något fall där denna typ av koppling är aktuell? Är den t.o.m. förbjuden?

[torbjorn]

Relaterad fråga: Om en belastning är stjärnkopplad men man inte drar fram nollan från ett 400/230 V-system, då kan man få annan spänning än 230 V (effektiv) över respektive belastningssträng, om belastningarna är olika. (Därtill momentana effekter som jag just nu inte orkar fundera på.) Dessutom måste minst två belastningar vara inkopplade för att det ska hända något. Finns det något fall där denna typ av koppling är aktuell? Är den t.o.m. förbjuden?

Det stämmer. Det kan ställa till stora problem om man får ett avbrott i nollan till en osymmetrisk stjärnkopplad last. I värsta fall kan det bli så att två 230 V enfaslaster ligger i serie mellan två faser, och då får ju den last som har högsta resistansen (lägsta strömförbrukningen) nästan all spänning, vilket inte alltid är hälsosamt för den.  Det har hänt mer än en gång att många apparater har gått sönder i en elinstallation t ex för att förbindelsen mellan noll- och jordskena i gruppcentralen har lossnat. En annan farlig sak är om någon snål klåpare har använt 4-ledarkabel för att göra i ordning en trefasskarvsladd och då inte brytt sig om att ansluta nollan. Det fungerar bra så länge man bara använder skarvsladden för t ex en vedkap som inte kräver nolla, men om man ansluter en byggcentral med enfasuttag i andra änden så är det mindre lyckat.

När man har att göra med symmetriska trefaslaster (t ex en trefasmotor) så brukar man inte ansluta nollan. Dels för att det är onödigt, och dels för att man kan få problem med utjämningsströmmar som värmer upp maskin och kablar i onödan om t ex nätet är osymmetriskt eller om det förekommer mycket övertoner på spänningen.