Varsamt naturnära skogsbruk.

[Skogskunnig]

Dom fick inte hugga mer än maximalt var tredje träd och dom fick inte återkomma med huggning igen på samma platts förrän efter fem år. Det var bestånd med en oftast tät undervegetation med träd i alla storlekar. Det var ett fenomen som då hade förekommit i hundra år. Det var en kulturskog som hade fungerat bra. Det är detta som ligger till grund för den här metoden, plus mina och andras erfarenhet.

Nej, det fungerar inte.

Om du har en normal gammal skog, även om den har en tät undervegetation, så har den typ 600 st/ha och kanske 450 m3/ha. Om du då hugger 1/3 så är det kvar 400 st/ha och 300 m3/ha. Efter gallringen så växer denna gamla skog kanske 6-7 m3/ha varje år, så efter 5 år står det 330 m3/ha. Om du då avverkar 1/3 igen så står det kvar 270 st/ha och 220 m3/ha. Efter ytterligare 5 år (10 år efter första gallringen) så står det ungefär 270 m3/ha. Du avverkar 1/3 och har kvar 180 st/ha och 180 m3/ha. Det är fortfarande så tätt att underbeståndet inte växer speciellt mycket. Efter 5 år (15 år efter första avverkningen) har du kanske 200 m3/ha. Du avverkar 1/3 och har kvar 120 st/ha, som en halvtät fröträdsställning, ungefär 120 m3/ha. Fem år senare (20 år efter första avverkningen) har en del av träden blåst ner så du har 100 st/ha och 105 m3/ha, och nu börjar granföryngringen under sätta lite fart. Om du igen avverkar 1/3 så har du alltså kvar färre än 70 st/ha och ungefär lika många kubikmeter och den kommer drabbas av stormfällning eftersom du är in och gallrar så ofta.

Slutresultatet blir att du efter 25 år har 40-50 fröträd kvar och en granföryngring under som hunnit bli 2-3 m hög.

Hur länge har du själv testat detta? Hur många gallringar har du hunnit med att göra i din skog?

[Anders S]

Nej, det fungerar inte.

Om du har en normal gammal skog, även om den har en tät undervegetation, så har den typ 600 st/ha och kanske 450 m3/ha. Om du då hugger 1/3 så är det kvar 400 st/ha och 300 m3/ha. Efter gallringen så växer denna gamla skog kanske 6-7 m3/ha varje år, så efter 5 år står det 330 m3/ha. Om du då avverkar 1/3 igen så står det kvar 270 st/ha och 220 m3/ha. Efter ytterligare 5 år (10 år efter första gallringen) så står det ungefär 270 m3/ha. Du avverkar 1/3 och har kvar 180 st/ha och 180 m3/ha. Det är fortfarande så tätt att underbeståndet inte växer speciellt mycket. Efter 5 år (15 år efter första avverkningen) har du kanske 200 m3/ha. Du avverkar 1/3 och har kvar 120 st/ha, som en halvtät fröträdsställning, ungefär 120 m3/ha. Fem år senare (20 år efter första avverkningen) har en del av träden blåst ner så du har 100 st/ha och 105 m3/ha, och nu börjar granföryngringen under sätta lite fart. Om du igen avverkar 1/3 så har du alltså kvar färre än 70 st/ha och ungefär lika många kubikmeter och den kommer drabbas av stormfällning eftersom du är in och gallrar så ofta.

Slutresultatet blir att du efter 25 år har 40-50 fröträd kvar och en granföryngring under som hunnit bli 2-3 m hög.

Jag tycker detta låter som en rimliga invändning mot kretslopps patentmodell (men jag varken kan eller vill kalla mig skogskunnig).

Jag tycker det verkar som det är en alldeles för grovt tillhuggen regel att hugga 1/3 vart 5e år. Hänsyn bör rimligen tas till storleks- och artfördelning.

Jag tycker även att det verkar vara ett alltför högt uttag i de flesta fall.

[kretslopp]

J det fungerar! Prova själv, bruka en yta på det här viset, så du får se i praktiken! Jo man kan teoritisera och räkna. Men det är inte detsamma som verkligheten. Det, det handlar om är att i modernt skogsbruk röjer man bort all undervegetation, i stället för att se det som kommande stora träd. Man vill inte vara begränsad, utan kör med maskiner överallt mellan träden. Särskilt gran har grunda rötter som tar stor skada av att man kör överallt. Om man skadar undervegetation och kör sönder rötter blir tillväxten dålig.

[Skogskunnig]

Du svarade inte på de avslutande frågorna:

Hur länge har du själv testat detta? Hur många gallringar har du hunnit med att göra i din skog?

[kretslopp]

I 20 år, 5 huggningar!

[Skogsola]

Kan du demonstrera resultatet? Bilder? Mätningar på kvarstående virkesförråd?

[Skogskunnig]

Jag säger samma sak: Kan du visa upp nåt slags siffror på det hela? Och bilder? Före och efter? Annars är det ju bara teoretiserande som du själv säger.

[Anders S]

I 20 år, 5 huggningar!

Hur är grundförutsättningarna? Typ av mark, bonitet, klimat.
Hur var utgångsläget? Ungefärlig fördelning på trädslag och ålder/storlek.
Hur är läget nu? Dito.

[kretslopp]

Det är klart att jag kan visa resultat! Det är bara att komma hit ock titta! Jag hann med fem huggningar (20 år) innan Gudrun blåste ned halva vår skog. Vi klarade oss ändå betydligt mycket bättre än grannarna. Det som är nu är att det inte huggits något mer än stormfält och dödträn nu här i tio år. Men i det som finns kvar kan man mycket väl se hur det fungerar.

[kretslopp]

Det finns ensak till som kommit fram i tidigare resonemang. Det är röjningen, i konventionell röjning hugger du bort alla stammar så att det efter röjningen är två tre meter mellan kvarvarande stammar. I det här systemet tar du bort var tredje stam . Så du kommer ned till motsvarande gleshet som i konventionell röjning först efter tio femton år. Du har alltså fem sex gånger så många stammar kvar efter första urtaget. När du huggit den tionde gången har du en skog  som i gleshet motsvarar en "vanlig" andragallring. Men du har också en undervegetation som är tio meter hög.     

[MagnusH]

20 år är ju inte länge, får nog gå en 2-3 ggr så länge innan du ser skillnaden. Och då måset mn ha koll på hur skogen såg ut innan, hur mycket man tagit ut, och hur mycket det är kvar.

Turlitg nog finns det faktiskt en del forskning om detta. Personer som skriver ner alla åtgärder och mäter tillstånd regelbundet. Och de har inte kommit fram till riktigt samma resultat.

[Anders S]

Här är ett försök att räkna på kretslopps skogsbruksmodell. Jag tar gärna emot konstruktiv saklig kritik. Jag har bara en allmänorientering om skogsbruk, men jag kan räkna.

Jag antar något slags volymmått (välj själv) som i mitt exempel ger 5 m3 tillväxt per år, vilket lär vara genomsnittligt (för lämpligt valt volymmått). Alla uträkningar är per ha och avser ett område med relativt homogena förutsättningar i början.

Säg att man startar med x m3 vid första avverkningen. Då tas alltså 0,33x ut. Sen går 5 år med en tillväxt på 5*5=25 m3. Här är en liten tabell

År ; Kvar före uttag ; Uttag ; Kvar efter uttag
0 ; x ; 0,33x ; 0,67x
5 ; 0,67x + 25 ; 0,22x + 8,3 ; 0,44x + 16,7
10 ; 0,44x + 41,7 ; 0,15x + 13,9 ; 0,30x + 27,8
15 ; 0,30x + 52,8 ; 0,10x + 17,6 ; 0,20x + 35,2
20 ; 0,20x + 60,2 ; 0,07x + 20,1 ; 0,13x + 40,1
25 ; 0,13x + 65,1 ; 0,04x + 21,7 ; 0,09x + 43,4
30 ; 0,09x + 68,4 ; 0,03x + 22,8 ; 0,06x + 45,6
35 ; 0,06x + 70,6 ; 0,02x + 23,5 ; 0,04x + 47,1
40 ; 0,04x + 72,1 ; 0,01x + 24,1 ; 0,03x + 48,0
...
100 ; 75,0 ; 25,0 ; 50,0

Man ser att effekten av starttillståndet (x) snabbt späds ut och blir betydelselöst. Man kan (i teorin) ta ut 25 m3/ha vart 5e år. Man får i teorin ett bestånd på 75 m3/ha före uttag, 50 m3/ha efter uttag.

Hur ser en sån skog ut? Jag tror den är ganska gles. Vad säger skogsbrukarna? Det behöver dock inte vara en nackdel att den är gles, om den producerar i närheten av vad en skog som omloppsgenomsnitt gör med kalhyggesbruk. Man slipper ju dessutom i teorin föryngringskostnader.

Min kanske främsta invändning är denna: om man tar ut 1/3 vart 5e år så tar man i genomsnitt ut träden vid 15 års ålder. Dock kanske inte helt sant. Dels kanske inte de första åren som planta ska ingå i kalkylen, eller i varje fall bidrar plantorna försumbart till totalvolymen. Så man kanske kan lägga till säg 5-10 år som planta. Dels kan det finnas en effekt av att tillväxten ökar efterhand som träden växer, och man skördar främst de relativt äldre träden. Detta kräver en noggrannare uträkning samt mer faktaunderlag. Dels lär man förstås skörda en del träd som yngre (motsvarande röjning och kanske tidig gallring) och en del träd som äldre (motsvarande senare gallring).

Men jag tycker ändå att denna lilla kalkyl pekar på att träden i genomsnitt troligen kommer skördas vid en alltför låg ålder. Jag tycker detta tyder på att metoden inte är hållbar, vare sig skogsbruksmässigt eller naturvårdsmässigt. Tillväxten kommer i så fall hämmas av att träd huggs innan de är i närheten av att realisera sin tillväxtpotential. Om markens tilläxtpotential (eller bonitet) vid rationell uppläggning är 5 m3/år, så är det alltså mycket tveksamt om man verkligen får denna tillväxt med kretslopps modell. Min kalkyl ovan skulle alltså behöva justeras, till kretslopps modells nackdel.

Därtill finns förstås frågan om man kan få tillfredställande föryngring. Den frågan är gemensam med annat naturskogsbruk, och beror av diverse förutsättningar. Jag tror kanske inte att de specifika nackdelarna med kretslopps modell primärt ligger där, utan i det överdrivet intensiva uttaget.

Min förhoppning är att dessa totalt amatörmässiga uträkningar kan hjälpa till att föra diskussionen om kretslopps modell i rätt riktning.

(Jag har ändrat m2 till m3 på en massa ställen.)

[Anders S]

Ytterligare kritik av kretslopps skogsbruksmodell: Den är inte modifierad utifrån bonitet, klimatzon, aktuell eller önskad trädslagsblandning eller aktuell eller önskad åldersfördelning. Att samma simpla modell skulle fungera oavsett sådana viktiga grundförutsättningar verkar mycket osannolikt.

[Anders S]

20 år är ju inte länge, får nog gå en 2-3 ggr så länge innan du ser skillnaden. Och då måset mn ha koll på hur skogen såg ut innan, hur mycket man tagit ut, och hur mycket det är kvar.

Turlitg nog finns det faktiskt en del forskning om detta. Personer som skriver ner alla åtgärder och mäter tillstånd regelbundet. Och de har inte kommit fram till riktigt samma resultat.

Leta gärna fram några forskningsrapporter, helst elektroniskt tillgängliga.

[Skogskunnig]

Du måste först ändra från m2 till m3. Det växer ca 5 m3 per år och ha på vanlig skogsmark, inte 5 m2.

Det är i grund och botten ganska enkel matematik. Om avverkningen ska motsvara tillväxten och man ska avverka vart femte år så ska man alltså avverka 25 m3 av 75, och ett olikåldrigt bestånd med 50 m3 producerar inte 5 m3 per år utan kanske max 2. Och då har det bara vuxit 10 m3 efter fem år och du avverkar 20 av 60 och har 40 kvar, som producerar ännu mindre, och till sist kollapsar det helt. Om du läser på lite ser du att en olikåldrig skog måste hålla kanske 150-160 m3/ha för att producera 5 m3 per år, och om du då ska kunna avverka 1/3 så ska du alltså avverka 80 av 240 för att landa på 160 efteråt, men om det växer 5 m3 om året så tar det 16 år att komma tillbaka till 240 m3/ha igen, inte fem år. En rimligare modell är att avverka 50-60 m3 vart 10-12 år, pendla mellan 180 och ca 240.

[Anders S]

Du måste först ändra från m2 till m3. Det växer ca 5 m3 per år och ha på vanlig skogsmark, inte 5 m2.

Hehe, jag hoppas alla förstod att jag menade m3. Ändrat nu.

Det är i grund och botten ganska enkel matematik. Om avverkningen ska motsvara tillväxten och man ska avverka vart femte år så ska man alltså avverka 25 m3 av 75, och ett olikåldrigt bestånd med 50 m3 producerar inte 5 m3 per år utan kanske max 2. Och då har det bara vuxit 10 m3 efter fem år och du avverkar 20 av 60 och har 40 kvar, som producerar ännu mindre, och till sist kollapsar det helt. Om du läser på lite ser du att en olikåldrig skog måste hålla kanske 150-160 m3/ha för att producera 5 m3 per år, och om du då ska kunna avverka 1/3 så ska du alltså avverka 80 av 240 för att landa på 160 efteråt, men om det växer 5 m3 om året så tar det 16 år att komma tillbaka till 240 m3/ha igen, inte fem år. En rimligare modell är att avverka 50-60 m3 vart 10-12 år, pendla mellan 180 och ca 240.

Jag tycker detta låter rimligt. Har du (och forumet) några förslag var man kan läsa om sådant? Alltså hur stor tillväxt som kan förväntas i olika bestånd på olika boniteter.

[Skogskunnig]

http://www.skogsstyrelsen.se/skogsskotselserien

[kretslopp]

Vid huggning med den här metoden, då man hugger var tredje träd var femte år, med ett fast vägnät i beståndet, väljer man det av dom tre träde som man vill avverka vilket inte måste vara det största.  Det ungskogsbestånd som kommer underifrån blir från början väldigt tätt. Det rörs inte förrän det  blivit  fyra meter eller armgrovt. Då tars bara var tredje träd bort. Det betyder att det finns mellan fem och tio gånger så många ungskogsstammar som konventionellt kvar.
Jag ska se om jag kan få hjälp att ta foton och lägga ut.

[Skogskunnig]

Det är fortfarande enkel matematik, även om man bara räknar på antal träd.

Om du börjar med 2500 stammar så är du efter 40 år nere i färre än 100.
Om du börjar med 5000 stammar så är du efter 50 år nere i färre än 100.
Om du du börjar med 7500 stammar så är du efter 55 år nere i färre än 100.
Om du du börjar med 10 000 stammar så är du efter 60 år nere i färre än 100.

I samtliga fall är det först för tätt för föryngring och senare blir det bara en tät ungskog av det. Och dyrt blir det, såklart. Som så många andra konstiga påhitt som dykt upp så fungerar det oftast bra i 20-30 år. Det är först senare som man insåg hur tokigt det blev.

[kretslopp]

Hur mycket växer inte träden på 40 år? Och ungskogen som växer upp hela tiden? Om du gör en provyta så får du själv se med egna ögon och egen erfarenhet!