Pentax och Ragu gräver sig ut från sin bur på ängen. Idag ägnade jag hyfsat lång tid åt att fånga dem, och jag ser gärna att jag slipper en liknande manöver igen. Det tar på krafterna att fånga raska långbeningar...

... men de är rysligt söta där de sitter och plirar med några strån gräs mellan tänderna och ett öra på lut!
Nätbotten är förstås en lösning, men den känns tråkig. Kaniner vill ju gräva och hur skönt är det att gräva med en tå mellan metalltrådar? Inte alls, gissar jag. Därför funderar jag på att gräva ett minidike där jag viker burens nät. På nätkanten i diket lägger jag trädgårdsplattor/sten och sedan lägger jag tillbaka grästorvorna. Då kanske kaninerna inte lika lätt gräver sig under nätet och ut? Eller? Alternativet är att gräva ner nätbottnen och sedan lägga tillbaka grästorvorna. Då kan de långörade vännerna gräva, men inte hur långt/djupt som helst.
Har ni tips? Åsikter? Hus av något slag ska naturligtvis finnas, eftersom Pentax och Ragu bor ute året om.