Grund - gjuten bottenplatta eller plintar

[andvar]

Jag ska bygga nytt hus. Det ska stå i en lutning med cirka 0,7 meter från högsta till lägsta punkt.

Med gjuten bottenplatta känns det som att det går åt onödigt mycket betong. Samtidigt så har de modulhusleverantörer jag pratat med föreslagit gjuten bottenplatta för att få bästa isolering jämfört med att använda plintar. Huset ska vara ett permanenthus, lågenergi, i Stockholms skärgård och det ska bli ett 1 1/2 plans med 100 kvm byggnadsarea. Cirka 200 meter från öppet vatten, så inte särskilt mycket mer fuktutsatt än hus på fastlandet.

Vi har cirka 1 meter från marknivå ned till berget. Någon som har förslag till grundläggning? Jag försöker hitta en kombination av bra isolering, låg kostnad och hållbarhet (resursförbr./klimat). Tack på förhand.

[Anders G.]

Man fyller naturligtvis inte upp denna höjdskillnad med betong utan med fyllmassor, typ grus underst och stenkross/makadam på toppen. Åsså isolering på det.

[exilbonde]

Jag vet om minst en tidigare tråd på detta forum som behandlar plintar verssus gjuten platta läs dom, då får du svar på i alla fall en del av dina funderingar.

[blizzard]

Anders G tycker jag förklarar det bra.
Jag hade gjort en platta men det skulle gå med plintar också. Använder du plintar så blir det ju en utmaning att få till en snygg grundfasad utvändigt.

[Ollilag]

Idag utgår man ifrån att gjuten isolerad bottenplatta är den säkraste grundläggningen i hänsyn till fukt.

[Pentti Linkola]

För att folk blandar in massa konstiga material i golv och trossbottnar.
Granit är bra grejer till grund. Håller många hus om.

[Ollilag]

granitgrundar är torpargrundar som sedan alltid varit nödlösningar men det fanns inga alternativ. De kan funkar men ofta gör de inte det. Förr brydde man sig inte om mögel och bytte ut ruttna trossbottnar då och då (slit och släng är inget nytt). Även golvdrag var orelevant när man knappt värmde upp husen. Idag ser vi annorlunda på saken och jag skulle inte bygga hus med varken torpargrund eller plintar.

[fri]

Nu 8 år efteråt utgår jag ifrån att plingrunder med minst 500mm luft mellan bjälklag och mark är bäst, orsakar minst transporter och är miljövänligast. Att använda stora mängder frigolit och betong till byggnation av vanliga enfamiljsbostäder hör knappast framtiden till.

[Lugnebergagård]

Nu 8 år efteråt utgår jag ifrån att plingrunder med minst 500mm luft mellan bjälklag och mark är bäst, orsakar minst transporter och är miljövänligast. Att använda stora mängder frigolit och betong till byggnation av vanliga enfamiljsbostäder hör knappast framtiden till.

Husen byggs som platta på mark med frigolit under.

Hur vet du att plintgrunder skulle vara mer miljövänliga? Killgissning eller kan du styrka ditt påstående?

[fri]

Jag vänder på det, hur vet du att något som fodrar mängder av fosil energi, dagbrott för kalkstenen, energi till cementframställningen, stora mängder järn till armeringen och långväga transporter av mtrl är bäst?

En plitgrund av natursten från tomten eller med betong plintar fodrar betydligt färre lastbilstransporter, har man ordentligt med luft under bjälklaget är fukt problemet löst och betydligt färre maskintimmar  behövs per m2 byggyta.

[malarmaster]

De flesta kommuner ger endast bygglov till hus med platta på mark.  de flesta husleverantörer har endast hus för platta på mark. Anledning är att andra lösningar är en riskkonstruktion enligt myndigheter. Personligen håller jag inte med då plattor innehåller cellplast som med tiden löses upp och orsakar sättningsskador,spruckna plattor m.m. 70-tals husen har kommit till det stadium där just dessa skador nu börjar uppträda. Nu  kan  man ju invända att man har  bättre grejor idag men det är ju endast tiden som kan visa på det.Även "åldringsbeständig" plast som monterats sedan  70-talet vittrar sönder. Modernt byggande är ju ett experiment då man sätter ihop konstgjorda material som man inte vet något om över tid.  Alla plaster åldras,spricker,vittrar och bryts ner . Så hur gamla dessa hus egentligen blir vet vi inget om. Dock vet jag att branschen själva ser 70 år som en rimlig livslängd. Som målare ser jag främst hur moderna färgsystem orsakar stora fasadskador,omfattande kostnader på arbeten som förr var enkla ommålningar. Nu krävs  byggfirmor och fasadbyten innan målaren kommer. det är därför jag förespråkar återgång till naturliga material,beprövade metoder som man vet funkar över tid.
Själv bor jag i ett hus med byggår 1878,torpargrund av natursten,orginalfasad inkl. vindskivor och med tilläggsisolering på vinden som enda moderna eftergift till byggkonstruktionen. grannens 1920-tals hus har i sommar fått ny fasad efter att denne (Nu 105åring) för c.a 20 år sedan beslutade att måla sin slamfärgsfasad (Falu rödfärg)  med av färghandlaren rekommenderad Alcro rödfärg (som är en akrylatfärg) . Nästa ägare har att se fram emot samma procedur ca 2040-tal då målarfirman använde en modern röd fin akrylatfärg som garanterar glans o kulör i 15 år. Så fasaden ser åtminstone trevlig ut mellan fasadbytena. Min granne på andra sidan gatan har under min tid (40 år sedan jag köpte mitt) bytt sin fasad 2 gånger (olika ägare men samma problem,röta) . Det är detta som kallas miljövänligt och hållbart?

[fri]

De flesta kommuner ger endast bygglov till hus med platta på mark.

Det här påståendet får du gärna belägga på något sätt, jag tror helt enkelt inte på vad du skriver och Sveriges största småhus leverantör Älvsbyhus erbjuder ej ens platta på mark som ett alternativ.

[Själv är bäste dräng]

Jag som har lite koll på avloppssidan och sett hur illa det "rekommenderas" där från myndigheterna tror nog målarmäster har sett ett mönster även om det inte stämmer i alla kommuner. Byggkontoren är fulla av tyckanden och småpåvar.

[Lugnebergagård]

Jag vänder på det, hur vet du att något som fodrar mängder av fosil energi, dagbrott för kalkstenen, energi till cementframställningen, stora mängder järn till armeringen och långväga transporter av mtrl är bäst?

En plitgrund av natursten från tomten eller med betong plintar fodrar betydligt färre lastbilstransporter, har man ordentligt med luft under bjälklaget är fukt problemet löst och betydligt färre maskintimmar  behövs per m2 byggyta.

Jag vet inte, det var du som kom med ett tvärsäkert påstående... Är väl inte min sak att bevisa alla dina påståenden? Men då tolkar jag det som att det var en gissning från din sida.

På andra sidan av energi-pendeln har du att platta på mark är mer energieffektiv och släpper ut mindre energi under väldigt många år. Frigolitens utsläpp är i sammanhanget betydelselös. Det är ju i stort sett luft.

Älvsbyhus har problem med sina krypgrunder. Därför de monterar en avfuktare som drar en massa el. Det är bara att googla på saken så dyker det upp mängder med människor som har problem med detta.

Då är jag mer nyfiken på Målarmästers oro för hur länge frigoliten håller och vad som händer över tid? Sättningar har jag sett i alla grundtyper men bryts frigoliten verkligen ner så är det ju ett jätteproblem. Jag har ju rätt stora projekt där hela kvarter står på en solid grund av frigolit.

[fri]

 Vi kan kalla det killgissning, eller evidensbaserad erfarenhet

Jag vet att älvsbyhus har/har haft problem, men det beror på att folk envisas med att bygga 'på lösan grund'  (ofta gammal åkermark) fast det varit välkänt i tusentals år att man bör bygga på hälleberget.
Skulle man sätta deras grund högt på väldränerad morän, kunde man slippa den elslösande avfuktaren.

Att en betongrund skapar en massa långväga transporter och därmed utsläpp torde vara oomtvistat, ska vi nu reducera kalkbrytnigen i Sverige så blir det än viktigare att minimera användningen av betong där det är praktiskt och ekonomiskt rimligt.

[Själv är bäste dräng]

Då är jag mer nyfiken på Målarmästers oro för hur länge frigoliten håller och vad som händer över tid? Sättningar har jag sett i alla grundtyper men bryts frigoliten verkligen ner så är det ju ett jätteproblem. Jag har ju rätt stora projekt där hela kvarter står på en solid grund av frigolit.

Jag är helt övertygad om att det kommer att bli ett problem med den skummade plasten, men jag hinner kanske se början på det. Vi lever lite för kort tid.

Med byggfusk där någon använder fel kvalitet på skumplasten så kan det ju gå fort, eller om vi plötsligt får en invasiv art av myror/steklar som finner det perfekt som boplats, men annars rör det sig nog om ett par hundra år innan det ger sig.

[Gorrgel]

En mullbänk med skumglas är ett alternativ. Och kanske lergolv på det.

[fri]

En mullbänk med skumglas är ett alternativ. Och kanske lergolv på det.

Det vore absolut ett alternativ, ungefär  hur tjockt med skumglas behöver man för att få u värden motsvarande isolerat golvbjälklag på plitgrund eller isolerad platta på mark?

[Gorrgel]

Det vore absolut ett alternativ, ungefär  hur tjockt med skumglas behöver man för att få u värden motsvarande isolerat golvbjälklag på plitgrund eller isolerad platta på mark?

20 cm med vanliga markskivor motsvarar ca. 50 - 60 cm skumglas. Men då slipper man betongplattan. Extra bra att ha ex. i ett badrum.

[fri]

Ett träbjälklag på plint brukar ju ha hälften så bra isolervärde som en Styrofoam isolerad betongplatta så då är skumglas kanske ett vettigt alternativ, men hur står det sig kostnadsmässigt?