Jag är en ung man, och som ung man är det meningen att jag bara ska bry mig om att supa, sätta på brudar och meka med motorer. Om jag ska bry mig om något sällskapsdjur överhuvudtaget så är det bara mördarhundar som gäller. Höns i tillagad form bör jag betrakta som ett välkommet proteintillskott efter att jag har lyft skrot; höns i icke tillagad form bryr man sig bara om om man är kvinna, bög eller både och.
Jag får ofta en impuls att dölja mitt hönsintresse för omvärlden, i syfte att verka mer manlig. Men jag har gjort ett medvetet val att bita huvudet av den impulsen, räcka ett långt finger åt könsnormerna, och rakryggad stå för att jag älskar höns, både levande och döda. Jag lägger upp bilder eller texter om hönsen på min Facebook varje vecka, och erkänner med klar stämma att jag ska åka och hjälpa farsan bygga nytt hönshus när mina jämnåriga frågar vad jag ska göra i helgen, samtidigt som jag ignorerar deras eventuella fnissande.
Hur ser ni själva på hobbyn, män och kvinnor här inne, unga som gamla? Har ni någonsin dolt ert intresse eller känt press att göra det?