Att lukt skulle orsaka att djurmammor överger sina ungar är en gammal myt. Så är det inte.
Däremot ska man naturligtvis undvika att ta i vilda djur, men mest för att orsaka så lite stress som möjligt.
Som påpekats tidigare i tråden bör man sätta ut ungar så fort som möjligt, men jag är osäker på hur länge en harmamma letar efter sin unge.
Harar och rådjur matar sina ungar under natten. Ungen ligger och trycker under dagen. M a o kan du hålla ungen inne under dagen om du måste leta i köket, undersöka den för skador från hundar, låta den vila osv. Sätt ut den i skymningen så hittar mamman den. Kolla nästa dag så att den inte ligger kvar, och om den gör det kolla vilket skick den är i.
Ovanstående förutsätter naturligtvis att du vet var den kom ifrån. Det är det som är problemet när hundar och katter kommer in med vilda djur.
"Viltjouren" finns bara i Stockholm. Däremot finns andra godkända viltrehabiliterare i övriga landet. Naturvårdsverket och Polisen ska veta var de finns.
Måste tillägga att man inte bör mata harpaltar, eller andra djurungar, om man inte vet vad man ska ge dem/har tillgång till rätt föda. Det bästa är alltid, om det är möjligt att sätta tillbaka dem. Om det inte går, bör man rådgöra med viltrehabiliterare först. Att ge en harpalt fel mat kan vara direkt dödligt. Att starta upp den på en modersmjölkersättning och sen lämna den till viltrehabiliterare som fortsätter med en annan skapar också problem i den lilla laktoskänsliga magen.
Djur som är chockade, skadade, nedkylda och /eller uttorkade kan inte ta emot mat och vatten.
Mvh / Alba
