Det hela får mig att tänka lite på något jag läste en gång. Det handlade om att man innan man skaffar hund skulle fundera över hur mycket man skulle behöva lämna hunden ensam. Och om man inte kunde lösa det hela genom att ta med sig hunden till jobbet eller ha dagmatte/-husse, så kanske man helt enkelt inte skulle skaffa sig en hund.
Det stod: Ibland är de största djurvännerna de som väljer bort hundägandet.
Inte för att det hjälper någon i den här tråden egentligen, men jag tyckte att det var en fin mening och den fastnade i mig. Tål att tänkas över ibland.