Nu räddar vi skogen!

[MagnusH]

Lübeckmodellen är en variant av naturnära skogsbruk. Den "uppfanns" inte 1994 men började kanske implementeras då, jag har inte koll på årtalen. Mycket av kunskaperna den bygger på är betydligt äldre.

Okej, då kan jag upplysa dig om att Lubeckmodellen uppfanns 1994 av Lutz Fähser. Inte särskilt beprövat, med andra ord.

[MagnusH]

Det funkar med fler träd än gran, här i Sverige borde det fungera utmärkt med exempelvis bok.

Ja, kanske i de sydligaste länen. Sen om det är ekonomiskt eller ej är en annan fråga.

Hur gör vi med tallen, hur får vi upp den?

[MagnusH]

Tycker det är tråkigt att snudd på alla skogsägare använder sig av i princip obeprövade metoder t.ex. kalavverkning. Har den metoden ens 100 år på nacken? 100 år är ingen ålder för en skog.

Snarare 150 år. Det finns nog ingen metod som är så väl beprövad och undersökt.

Ja, om vi bortser från "hugg allt du behöver och skit i resultatet", fast det är ju inte så mycket skogsskötsel som skogsutnyttjande.

[Halte]

Överhållen skärm är väl en "kompromiss" men det funkar ju.

[MagnusH]

Nej, varför ändra något som fungerar perfekt? Eller hur var det nu med t ex mångfalden och den sjunkande lönsamheten inom det konventionella skogsbruket?

Vad gäller ekonomi: med kontinuitetsskogsbruk får vi en skog som har inte bara har ekonomiskt värde utan också socialt och ekologiskt. Vi får dessutom en skog som lämpar sig för aktiviteter som också kan inbringa pengar, som skogsturism (kalhyggen och ungskog brukar inte vara så attraktivt som  turistmagnet). Vilket gör att alldeles oavsett om kontinuitetsskogsbruk skulle vara sämre för dagens skogsindustri så kan det likafullt vara mer lönsamt för svenska staten (och definitivt för den enskilda skogsägaren). Dessutom ger naturnära skogsbruk bättre kvalitet på virket, vilket ger ökade möjligheter till mer lönsam förädling, i stället för massaproduktion.

Mmm, som vanligt är det bara "vi" mot "skogsindustrin". Du glömmer att det är skogsägaren som skall betala detta nya skogsbruk, och får inte ett öre för de sociala och ekologiska värdena. Eller heller för turisterna, snarare tvärt om. Så får skogsägaren är det inte särskilt lönsamt med skogens alternativa värden.

Hur många hundra kr per hektar och år är det värt att betala skogsägaren för att överge trakthyggesbruk?

Det är inte lätt att styra om ett stort system, där många investerat stora delar av sitt liv i det rådande, men dagens situation i skogen och för skogsindustrin tycker jag visar väldigt tydligt att vi måste tänka om och tänka nytt, och fortsätta att skaffa oss mer kunskaper om hur ekosystemet skog fungerar, och hur vi kan dra nytta av det på klokaste sätt.

Det är dessutom dumt att styra om ett stort system när det finns så lite forskning och prov som visar att det blir bättre.

[MagnusH]

Överhållen skärm är väl en "kompromiss" men det funkar ju.

Det är en del av dagens trakthyggesbruk, och särskilt hyggesfritt är det inte.

[MagnusH]

Jämnar inkomst, för skogsägare med mindre arealer kan detta vara en stor sak då inkomsterna för en skog med trakthyggesbruk hamnar på var tredje generation medan kostnaderna ligger på varje generation.

Huh? Även små skogsägare bruakr ha en någorlunda ålderfördelad fastighet. Har du 100 hektyar så har ud säkert 10 ha skog som går att avverka, och du kanske i snitt hugger 4 ha vart tredje år.

det är ju INTE så att alla skog är liak gammal bara för att man har trakthyggesbruk.

Ökade naturvärden och ökad biologisk mångfald. Mindre näringsläckage. Bättre virkeskvalite.

Ökade kostnader för drivnnig och planering. Kan inte dra nytta av förädlat material. Kan inte välja nya trädslag (tex oliak sorters löv).

Och högre risk med tanke på hur dåligt utforskad metoden är.

[MagnusH]

Det går idag inte att avfärda alla hyggesfria metoder som olönsamma och skadliga för skogen, det finns helt enkelt inte vetenskapliga underlag för att höra det.

Ursäkta men tråden började med någon som påstod att det det är lönsammare och nyttigare för skogen med hyggesfritt. Finns det vetenskapligt underlag för det?

[Halte]

Det är en del av dagens trakthyggesbruk, och särskilt hyggesfritt är det inte.

Det beror på hur mkt man sparar och hur lång tid man tar på sig för att glesa ur.
Skogsstyrelsen pratar om minst 50 träd/hektar och utglesning under 40 år

[MagnusH]

Ställer du 100 träd/ha så uppfattar de allra flesta det som ett hygge skulle jag tro. Särskilt när hälften blåst ner.

Men det är tillräckligt glest för att det skall komma kruståtel och för att det skall behövas markberedas, i alla fall i södra Sverige.

Och jag tror ingen skulle kalla det "naturnära skogsskötsel" eller vad man brukar säga.

[Halte]

Lite intressant att du tydligen vet mer än Skogsstyrelsen som ändå har gjort fältförsök.. 

[Skogskunnig]

I delar av Tyskland är fröträdsställningar naturnära och hyggesfritt. I en del av delstaterna uppfattar man ju små kalhyggen, sådär 1-2 hektar, som naturnära och hyggesfritt.

Ni som gillar hyggesfritt och ogillar trakthygesbruk, kan ni förklara hur de 250-300 år som man sysslat med trakthyggesbruk i delar av Sverige, exempelvis Bergslagen, räknas som för kort tid för att man ska veta nåt säkert, samtidigt som 20 års erfarenhet av gallring i Lübeck räknas som fullt tillräckligt för att veta allt man behöver veta om hyggesfritt?

[Skogskunnig]

Lite intressant att du tydligen vet mer än Skogsstyrelsen som ändå har gjort fältförsök..

Hur länge har de fältförsöken funnits? Deras hyggesfritt-projekt är ju inte ens 10 år gammalt.

[MagnusH]

Lite intressant att du tydligen vet mer än Skogsstyrelsen som ändå har gjort fältförsök..

Jag behöver ju bara titta på grannens fröträdsställning för att se att a) det ser ut som hygge, b) det kommer kruståtel och c) det blåser ner. Hon var en optimist i alla fall!

Så vad är det i skogsstyrelsens fältförsök som motsäger det jag skrev?

[Skogskunnig]

Det beror på hur mkt man sparar och hur lång tid man tar på sig för att glesa ur.
Skogsstyrelsen pratar om minst 50 träd/hektar och utglesning under 40 år

Ska man lämna 50 träd/hektar som man sedan glesar ut under 40 år? Ett träd om året? Jisses... Den som har gett det rådet vet tydligen ingenting om hur man föryngrar under fröträd.

[Halte]

Ska man lämna 50 träd/hektar som man sedan glesar ut under 40 år? Ett träd om året? Jisses... Den som har gett det rådet vet tydligen ingenting om hur man föryngrar under fröträd.

Ja det står bara i deras broschyr..

[Skogskunnig]

Nej, det gör det inte. Läs texten!

"Överhållen skärm innebär att beståndet successivt utglesas under en längre tidsperiod (20-40 år). Metoden bör kunna hänföras till de hyggesfria metoderna under förutsättning att minst 20-50 skärmträd/hektar får stå kvar i det nya beståndet. "

Man glesar alltså ut den gamla skogen, precis som i vanlig skärmställning. Man gallrar alltså 2-3 ggr och sen när det bara är 20-50 träd/ha kvar så får de stå som evighetsträd. Så istället för 10 evighetsträd/ha så blir det 20-50. Fast dom har aldrig testat detta. Det är bara ett spekulativt påhitt från Sverker Rosell, som skrivit texten. Det finns studier av vad som händer om man inte avverkar fröträdsställningar och på många tallmarker blir resultatet att föryngringen aldrig kommer upp mer än 0,5-1,0 meters höjd. Det finns testat i massor i bland annat Norrbotten. Det funkar inte.

[MagnusH]

Eftersom jag av olika skäl lämnat fröträd av tall lite för länge, kan jag meddela att *gran* kommer upp under dem. :-) Tallen däremot har väl älgen tagit. Eller så var det för bördigt. Det var lite innan min tid.

De som ojjar sig över förgraningen av vårt land borde nog titta på viltstammen.

[kretslopp]

Under tråden, varsamt naturnära skogsbruk, beskriver jag en skötselmetod där man hugger var tredje träd var femte år. Metoden tillkom när markägare sålde till skogsbolagen. Dom fick då rätt att hugga ved och virke för eget bruk på bolagsmarken. Men dom fick maximalt bara hugga var tredje träd och dom var tvungna att vänta i fem år innan dom återkom med huggning på samma platts. Jag blev uppmärksammad på fenomenet när jag jobbade med skogsinventering åt skogshögskolan i början på 70talet. Huggningsmetoden hade då funnits i hundra år. 

[MagnusH]

Svedjebruk har funnits i tusentals år, men nuförtiden tycker vi att det är ganska ineffektivt sätt att producera säd.