Nu räddar vi skogen!

[andtol]

MagnusH,

Det kan väl knappast komma som en överraskning att här, på detta forum, finns människor som inte tänker modernt m a p skogsbruk.

Så många biotoper som är döda/förminskade efter den stora mängden kalhyggen.

Jag vill ha en levande skog. Inte bara granar.

[Ett svart får]

MagnusH,

Det kan väl knappast komma som en överraskning att här, på detta forum, finns människor som inte tänker modernt m a p skogsbruk.

Så många biotoper som är döda/förminskade efter den stora mängden kalhyggen.

Jag vill ha en levande skog. Inte bara granar.

Väl talat. Det finns fler värden än pengar och vi är inte den enda organismen som skall vara med och dela på skogarna.

[Humle]

Tycker det är tråkigt att snudd på alla skogsägare använder sig av i princip obeprövade metoder t.ex. kalavverkning. Har den metoden ens 100 år på nacken? 100 år är ingen ålder för en skog. För att inte tala om markberedning som knappast ens har 50 år på nacken? Sen det senaste påfundet, flis, där alla kvistar och stubbar tas från skogen också. Blir ju kanon det här bara marknadskrafterna får spela fritt...

[Nina W]

Man säger ju "våran skog" om skogen som är närmast där man bor. Om man gjort sig hemma i en skog och känner till alla små stigar, vart det finns svamp och bär, vart olika fåglar häckar o s v och den sedan kalhuggs så är det inte konstigt om man sörjer den  nästan lika mycket som om ens hem brunnit upp. Om det finns hotade arter i skogen så lyckas det ibland att få den skyddad. Ibland är det bara ett mindre område där till ex en viss slags lavar trivs som lämnas. Men skogen är de vilda djurens och fåglarnas hem också och det tar man inte hänsyn till. Jag önskar att man kunde göra ett uppehåll i avverkandet på vår och försommar -när beror på vart i landet, pga häckande fåglar och rådjurskid och harungar som ligger o trycker här o var. Men icke. För dyrt...

[Ett svart får]

Man säger ju "våran skog" om skogen som är närmast där man bor. Om man gjort sig hemma i en skog och känner till alla små stigar, vart det finns svamp och bär, vart olika fåglar häckar o s v och den sedan kalhuggs så är det inte konstigt om man sörjer den  nästan lika mycket som om ens hem brunnit upp. Om det finns hotade arter i skogen så lyckas det ibland att få den skyddad. Ibland är det bara ett mindre område där till ex en viss slags lavar trivs som lämnas. Men skogen är de vilda djurens och fåglarnas hem också och det tar man inte hänsyn till. Jag önskar att man kunde göra ett uppehåll i avverkandet på vår och försommar -när beror på vart i landet, pga häckande fåglar och rådjurskid och harungar som ligger o trycker här o var. Men icke. För dyrt...

De brukar väll dra ner på avverkandet under sommaren för att det blir för mycket körskador när det inte är tjäle? För övrigt så asfalterade de över "min skog" från uppväxten, de lyckades pricka in otroligt många fina ställen från mina barndomsminnen med den motorvägen 

[Halte]

De brukar väll dra ner på avverkandet under sommaren för att det blir för mycket körskador när det inte är tjäle? För övrigt så asfalterade de över "min skog" från uppväxten, de lyckades pricka in otroligt många fina ställen från mina barndomsminnen med den motorvägen 

Beror på vilken vinter det varit, varma vintrar hindrar ju avverkning vilket måste tas igen. Här nere i södra Sverige där varma vintrar är tämligen vanligt så är det inte alls ovanligt med sommaravverkning

[Nuffield]

Jag vill ha en levande skog. Inte bara granar.

Då ska du nog inte välja hyggesfritt eftersom det är just gran som fungerar under de förutsättningarna  Tyvärr är det som alltid så att de som har minst kunskap har de starkaste åsikterna 

[andtol]

Tyvärr är det som alltid så att de som har minst kunskap har de starkaste åsikterna 

Du menar att jag har dåliga åsikter? Och som skogsägare dålig kunskap?

Jag har alla möjliga träd i min skog. Granen är stark, ja.

[Ett svart får]

Det funkar med fler träd än gran, här i Sverige borde det fungera utmärkt med exempelvis bok.

[lottalotta72]

Är det alltså Lübeckmodellen som ni försöker sälja in, det verka så med tanke på att Silvaskog AB redan har en bok som heter "Lilla skgospraktikan". Jobba rni ihop med dem, kanske?

Lübeckmodellen uppfanns 1994, så den är varken gammal eller beprövad.

Hej

Martin Jenzen, som någon nämnde tidigare här i tråden, är en av medförfattarna till boken. Han var med och startade Silvaskog men har lämnat över till en annan person nu. "Lilla skogspraktikan" är, om du tittar efter, inte någon bok utan mer en broschyr, eller ett utkast till den bok vi nu skrivit.

Lübeckmodellen är en variant av naturnära skogsbruk. Den "uppfanns" inte 1994 men började kanske implementeras då, jag har inte koll på årtalen. Mycket av kunskaperna den bygger på är betydligt äldre.

Kul att detta är ett ämne som engagerar!

[Halte]

Då ska du nog inte välja hyggesfritt eftersom det är just gran som fungerar under de förutsättningarna  Tyvärr är det som alltid så att de som har minst kunskap har de starkaste åsikterna 

Det är konstigt att det alltid är de starkaste förespråkarna för trakthyggesbruket som hänvisar till forskning men vägrar att ta till sug forskning/erfarenheter från annat håll. Jag kan faktiskt inte förstå den rabiata inställningen MOT hyggesfria metoder.. Det hänvisas till att Sverige blev hekt skogligt utarmat för 120 år sedan med blädningsbruket.. Det är ju inte ens ett argument! Det är ju ingen som förespråkar att vi ska tillbaka till ett läge utan regelverk samt ignorera 120 års forskning! Att tralthyggesbruket lyckades då var ju pga att man införde regelverk samtidigt! Med de regler vi har idag samt den kunskap som finns idag så finns inga risker kvar.

Att hårdnackat vägra ta till sig kunskap som bevisar motsatsen till det man tycker och bara samla på kunskap som backar upp redan cementerade kunskaper är knappast någon jag skulle vilja kalla för "påläst i ämnet". Forskning på hyggesfria metoder har varit starkt eftersatt i Sverige pga Skogsstyrelsens (och skogsbolagens) påverkan men det har ju börjat svänga lite nu och forskning har gjorts och kommer att göras. De som gjorts påvisar att hyggesfria metoder kan vara minst lika lönsamma som trakthyggesbruk.

Och när det kommer till skogtyper så passar olika metoder olika bra beroende på skog-/mark-typ men de som använder metoderna praktiskt vet att det går att använda hyggesfria metoder på i princip all mark, inklusive tallmarker. Men det kräver kunskap så att man vet vad man gör! Att sköta skogen hyggesfritt är betydligt mer kunskapskrävande.

Att andelen areal som sköts hyggesfritr ökar i Sverige kommer alla att tjäna på, jag kan inte riktigt förstå varför vissa blir så enormt anti emot det, trakthyggesbruket lär ju ändå vara det dominerande under överskådlig tid framöver.

[Nina W]

Någon gång på 50-talet gjordes en utredning som visade att skog som plockhuggits (blädning) hade dåligt återväxt. Denna gamla rapport brukar förespråkarna av trakthyggesbruk hänvisa till. Men då tänker dom inte på att på 50-talet så gick kreaturen på bete i skogen och får och getter käkar mer än gärna upp unga träd och ringbarkar de ngt äldre om dom har god bark... Hästar är inte alltid så snälla mot träden heller men dom gick kanske inte på skogsbete. För övrigt så är det som jag sagt i ett tidigare inlägg - trakthyggesbruk ger mest massa och massaindustrin har lobbyster som påverkar högt och lågt...

[Che Guevara]

Någon gång på 50-talet gjordes en utredning som visade att skog som plockhuggits (blädning) hade dåligt återväxt. Denna gamla rapport brukar förespråkarna av trakthyggesbruk hänvisa till. Men då tänker dom inte på att på 50-talet så gick kreaturen på bete i skogen och får och getter käkar mer än gärna upp unga träd och ringbarkar de ngt äldre om dom har god bark... Hästar är inte alltid så snälla mot träden heller men dom gick kanske inte på skogsbete. För övrigt så är det som jag sagt i ett tidigare inlägg - trakthyggesbruk ger mest massa och massaindustrin har lobbyster som påverkar högt och lågt...

I Norrland släpptes hästarna på skogen  vet ja där dom fick gå hela sommaren . Så har det alla fall förtals mig när ja var upp i Överkalix

[Skogskunnig]

Hmm... Det var många påståenden, och mycket som inte stämmer.

- Kalhuggit skogen har vi gjort i Sverige sen åtminstone 1700-talet. Hela södra och det mesta av mellersta Sverige är inne på minst tredje generationen skog efter kalhuggning.
- De gamla studierna av blädning i Norrland gjordes inte på 1950-talet utan under 1890-1940 ungefär, och det mesta var i knappt bebodda områden, utan skogsbete.
- Lübeckmetoden har man hållit på med i ganska prick 20 år, i Lübecks statsskogar, alltså ungefär tiden mellan två gallringar, så de som håller på där vet inte hur det blir på lång sikt. De som hållit på i Sverige har hållit på i ungefär 10 år och vet alltså ännu mindre om vad som händer på sikt.
- Om man med hyggesfritt menar vanliga fröträds- och skärmställningar, som avverkas när föryngringen kommit upp till 0,5-1,0 meters höjd, så har man över 100 års erfarenhet och forskning om hur det fungerar i tall- och granskog.
- Om man bara tänker sig nåt i stil med blädning, alltså att man bara gallrar, så finns det väldigt lite erfarenhet och ganska litet forskning, men det som finns säger att det bara fungerar i granskog, eller också blir gran även om det är tall från början.

Att skriva böcker för att sprida kunskap är ju ett bra initiativ, när det finns kunskap att sprida. Naturnära skogsbruk och Lübeckmetoden finns inte dokumeterat hur det fungerar på lång sikt. Om man föreslår att vi ska kasta ut dagens skogsbruk, eller dra ner på avverkningarna, så är det nog bra om man samtidigt förklarar vilka konsekvenser det får för hela Sveriges ekonomi. Sverige är helt beroende av att bruka sina naturresurser, både skog, åkermark, vattenkraft och malm. Stockholm producerar väldigt lite för resten av landet att leva av.

[Halte]

Ok så de studier som gjorts som pekar på minst lika bra lönsamhet med hyggesfritt, olikåldrig, de är bara bluff och båg? Det är ju klart att det bli enkelt att ta ställning om man ignorerar sådant som talar emot det man själv vill..
Ska bli extremt intressant att läsa SLUs nya studie sim kommer ut under året.

[Skogskunnig]

Nej, de är inte bluff och båg. De finska studierna jämför nuvärden sett på några tusen års sikt. Frågan är väl hur relevant det är.
Ekonomi beror på förutsättningar, vilken skog du har, och hur du värderar inkomster om flera decennier i förhållande till inkomster idag.

[lottalotta72]

Om man föreslår att vi ska kasta ut dagens skogsbruk, eller dra ner på avverkningarna, så är det nog bra om man samtidigt förklarar vilka konsekvenser det får för hela Sveriges ekonomi. Sverige är helt beroende av att bruka sina naturresurser, både skog, åkermark, vattenkraft och malm. Stockholm producerar väldigt lite för resten av landet att leva av.

Nej, varför ändra något som fungerar perfekt? Eller hur var det nu med t ex mångfalden och den sjunkande lönsamheten inom det konventionella skogsbruket?

Vad gäller ekonomi: med kontinuitetsskogsbruk får vi en skog som har inte bara har ekonomiskt värde utan också socialt och ekologiskt. Vi får dessutom en skog som lämpar sig för aktiviteter som också kan inbringa pengar, som skogsturism (kalhyggen och ungskog brukar inte vara så attraktivt som  turistmagnet). Vilket gör att alldeles oavsett om kontinuitetsskogsbruk skulle vara sämre för dagens skogsindustri så kan det likafullt vara mer lönsamt för svenska staten (och definitivt för den enskilda skogsägaren). Dessutom ger naturnära skogsbruk bättre kvalitet på virket, vilket ger ökade möjligheter till mer lönsam förädling, i stället för massaproduktion.

Det är inte lätt att styra om ett stort system, där många investerat stora delar av sitt liv i det rådande, men dagens situation i skogen och för skogsindustrin tycker jag visar väldigt tydligt att vi måste tänka om och tänka nytt, och fortsätta att skaffa oss mer kunskaper om hur ekosystemet skog fungerar, och hur vi kan dra nytta av det på klokaste sätt.

[Halte]

Man kan ju också lyfta fram de fördelar hyggesfri olikåldriga skogar har i jämförelse till trakthyggesbruket. Jämnar inkomst, för skogsägare med mindre arealer kan detta vara en stor sak då inkomsterna för en skog med trakthyggesbruk hamnar på var tredje generation medan kostnaderna ligger på varje generation.
Ökade naturvärden och ökad biologisk mångfald. Mindre näringsläckage. Bättre virkeskvalite.

Att öka andelen hyggesfritt kommer hela landet att tjäna på, både ekonomiskt och biologiskt. Däremot ska inte det hyggesfria skogsbruket ERSÄTTA trakthyggesbruket, det ska komplettera det. Men för att andelen kontinuitetsskogar ska öka måste trakthyggesbruksivrarna sluta med sina domedagsprofetior som de inte har något fog för egentligen.
En bra blandning mellan kontinuitetskogar och hyggesskogar kommer gynna alla då man får en mix av båda metodernas goda egenskaper.

[Skogskunnig]

Dessutom ger naturnära skogsbruk bättre kvalitet på virket, vilket ger ökade möjligheter till mer lönsam förädling, i stället för massaproduktion.

Nej, inte de närmaste 80-100 åren. De träd du ska avverka hyggesfritt finns ju redan i skogen och har den kvalitet dom har.

Det enda dom som pratar om hyggesfritt egentligen gör är att gallra i gammal skog, och att gallra är inget nytt. Men när man försökt sånt tidigare har det alltid slutat med att man avverkat för många träd så det har blivit glesa, dåliga skogar. Hur ska ni förhindra det? Har ni koll på grundyta, stamantal, osv?

[andtol]

Intressant att skogslobbyn hittade hit så snabbt.