Hur mycket mark behöver jag?

[Praefatio]

Försöker räkna kring hur mycket mark vi kommer att behöva när vi köper gård. Räknar givetvis klart i överkant och letar efter så mycket mark vi har råd till, men behöver ändå veta vad minsta möjliga är. Hur mycket vi behöver till djur och odling för vår egen mat vet jag. Det jag inte vet, är hur mycket mark jag behöver avvara till hö.

Har räknat noga och kommit fram till att vi behöver ungefär åtta ton hö om året. Detta kommer med råge räcka till fri tillgång för djuren, inkluderat spillhö. Vill dock räkna med tio ton för säkerhets skull. Hellre lite för mycket än lite för lite...

Bor i Västra Götaland. Odlingen kommer att ske ekologiskt. Vet att det inte är någon exakt vetenskap det här med antal ton hö per hektar, men vill ni vänligen ge mig en fingervisning om hur mycket mark jag bör räkna med att köpa?

[lichiplommon]

Försöker räkna kring hur mycket mark vi kommer att behöva när vi köper gård. Räknar givetvis klart i överkant och letar efter så mycket mark vi har råd till, men behöver ändå veta vad minsta möjliga är. Hur mycket vi behöver till djur och odling för vår egen mat vet jag. Det jag inte vet, är hur mycket mark jag behöver avvara till hö.

Har räknat noga och kommit fram till att vi behöver ungefär åtta ton hö om året. Detta kommer med råge räcka till fri tillgång för djuren, inkluderat spillhö. Vill dock räkna med tio ton för säkerhets skull. Hellre lite för mycket än lite för lite...

Bor i Västra Götaland. Odlingen kommer att ske ekologiskt. Vet att det inte är någon exakt vetenskap det här med antal ton hö per hektar, men vill ni vänligen ge mig en fingervisning om hur mycket mark jag bör räkna med att köpa?

på en nyinsådd vall kan man få 3,5 ton per hektar. som genomsnitt i en extensiv odling är det nog vettigare att räkna med 2 ton per hektar, en del bitar kanske ger mer än 2 ton en del mindre ....
det hela beror på många faktorer som jordmån, växtföljd, väderlek mm.
med en intensiv växtföljd kan man pressa upp skörden, men man har mer jobb. sedan behöver du ju bete (vad för slags djur vill du ha?) och kanske egen säd. finns bete med i dina 10 ton? eller menar du djurens vinterbehov? i det senare fallet behöver du ytterligare mark till bete. 

[Praefatio]

på en nyinsådd vall kan man få 3,5 ton per hektar. som genomsnitt i en extensiv odling är det nog vettigare att räkna med 2 ton per hektar, en del bitar kanske ger mer än 2 ton en del mindre ....
det hela beror på många faktorer som jordmån, växtföljd, väderlek mm.
med en intensiv växtföljd kan man pressa upp skörden, men man har mer jobb. sedan behöver du ju bete (vad för slags djur vill du ha?) och kanske egen säd. finns bete med i dina 10 ton? eller menar du djurens vinterbehov? i det senare fallet behöver du ytterligare mark till bete.

Tack! Uppskattningsvis bör jag alltså titta på fem hektar enbart till hö. Blir det mindre får man helt enkelt köpa, blir det mer kan man sälja lite.

Som sagt, att det är en väldigt svår fråga att svara på har jag förstått! "Som att fråga på ICA hur mycket mat kostar," var det någon som jämförde, men det är nödvändigt att ha något slags hum i alla fall.

Jag har enbart räknat vinterbehovet här, betet räknar jag för sig! Har dock även räknat in ev. stödfodring på betet.

[Beppo]

En gammal tumregel är 2ha per ko vid ekologisk produktion. Skulle säga att du borde sikta på 10ha, då har du utrymme för att lägga mark i träda, betesrotation, marginal vid dålig skörd mm.

[Praefatio]

Som sagt, bete (med rotation) räknar jag för sig så det behöver vi inte ta hänsyn till här. Däremot är det kanske klokt att ha extra mark så att man kan lägga i träda.

Kan det fungera att ha en tredjedel av marken i vila per år? Lätträknat exempel, att ha sex hektar mark för hö, varav fyra används och två ligger i vila? På så vis används varje hektar två år i rad och vilar ett.

Det är skönt att ha forumet, och väldigt snällt att ni vill ta er tid att svara. Själv djurhållningsdelen har jag stenkoll på, utan och innan, och tidigare erfarenhet med. Odling däremot... Mina odlingskunskaper sträcker sig till jordgubbar, sallad och kryddor på balkongen.

[lichiplommon]

Som sagt, bete (med rotation) räknar jag för sig så det behöver vi inte ta hänsyn till här. Däremot är det kanske klokt att ha extra mark så att man kan lägga i träda.

Kan det fungera att ha en tredjedel av marken i vila per år? Lätträknat exempel, att ha sex hektar mark för hö, varav fyra används och två ligger i vila? På så vis används varje hektar två år i rad och vilar ett.

Varför skulle du vilja ha en tredjedel i träda?
Åtminstone enligt min uppfattning bör man inte träda mark i onödan. Det kan behövas om man har svåra ogräsproblem, men annars tycker jag inte det ska behövas. En mellanlösning är halvträda.
En bra växtföljd är bättre.
Det finns massor av olika varianter.
Ett mycket extensivt och enkelt exempel på en 4-årig växtföljd är vårsädd med insådd vall och gödselgiva och sedan tre år vall, höstplöjning.
Andra kan inhålla potatis eller höstsäd eller två år säd eller trindsäd.........., vara 5,6, 7, 8 åriga osv
Jag kan skicka några förslag ur en 40-tals bok.
Viktigt är också vilka vallblandningar du sår. Eventuellt kan den innehålla lusern som är bra för marken. Annars finns en uppsjö blandningsförslag med diverse 'örter', klöversorter och grässorter. Vad som är bäst beror på jordmån,  djurslag och om det ska betas, slås eller båda delar.

[Praefatio]

Vill du skicka några förslag ur din bok, så blir jag mer än glad! Tack!

Okej, så du föreslår helt enkelt att marken schemalagt används till olika typer av odling för att "ta igen sig" och slippa ogräs - ungefär som växelbete mellan t.ex. hästar och får, vilket är extremt effektivt mot parasitangrepp. Det vet du ju säkert redan. Har du några tips på bra böcker, dokument eller andra källor, som tar upp hur man "växelodlar" i friskvårdssyfte?

Ursäkta att jag drar paralleller till djurhållningslogik, det kanske låter flummigt för er som redan är bekanta med odling i stor skala men det är ett bra sätt för mig att förstå "konceptet" till fullo. Att återkoppla till sådant jag redan kan, även om olikheterna är små eller vaga, hjälper mig.

Att lucern skulle vara bra för marken visste jag inte. Det är i så fall mycket bra, eftersom en del av djuren som ska äta fodret är hästar som mår mycket bra av lucernrikt grovfoder. Jag tänker att även köttdjur, dvs. får och kaniner, mår bra av proteinrikt lucern.

[Strajder]

Man får nog väga in andra faktorer också:

Vad kan växa på den aktuella marken? Vi har aldrig lyckats med lucern, däremot växer kärringtand väldigt bra hos oss. Bra med kvävebindande växter! Vad ger bra hökvalité? Vissa växter kan vara krångliga att skörda med bibehållande av proteinhalten, däribland lusern!

Ekonomi - att bryta vallen (plöja/harva/så) är dyrt och inte speciellt miljövänligt. Varje gång man plöjer frigörs fosfor som bidrar till övergödningen av hav och sjöar. EU-bidragen har också stor betydelse!

[besk]

Att växelodla är ett måste, annars blir jorden oduglig ganska snart. Finns beskrivet i så gott som var bok om jordbruk såväl som trädgårdsodling. Växtföljd är A och O för god avkastning. Angående träda så är det något man bara ska ta till vid besvärliga mängder rotogräs, annars gör det bara mer skada en nytta. Kan ge häftiga näringslekage och försämrad jordmån.

Jag har inga personliga erfarenheter av lusern, men vad jag läst och hört så lämpar den sig främst i renbestånd, är svårensilerad, ger lätt mycket spill och direkt olämplig i betad vall. Alltså inget som låter som ett nybörjarprojekt. Du kan odla vilken ärt- eller baljväxt som helst för att ge jorden kväve och bättre struktur. Så det finns ju ganska mycket att välja på förutom lusern till att börja med. Sen ska ju lusernen ha magnifika jorbförbättrande egenskaper, men jag tror det är lite olämplig gröda att börja med.

Keep it simple i början och räkna kronor och ören.

[Strajder]

Mängden mark styrs utom av markens grundförutsättningar av hur man väljer att odla. Det går att få mycket hög produktion (ton/ha) genom intensiv odling vilket oftast innebär tillförsel av mycket näring, intensiv ogräsbekämpning och val av vallfröväxt som etablerar sig snabbt och ger hög skörd.

Mer praktiskt (och miljövänligt) är att köpa mer mark och låta vallarna ligga ganska länge. Om man sedan även har en bred vallfröblandning med växter som binder kväve så kan man ofta ha vallarna 4-5 år utan att ogräs blir ett problem.

På vår lilla gård (10 ha åker på lermark) så ser växtföljden ut så här: grundgödslar, höstplöjer, sår havre år ett, sår havre med vallfrö år två, skördar sedan vall 4-5 år och börjar sedan om igen. Havren eldar vi i biopanna, vallskörden går till hästarna.

[kretslopp]

Vad som gäller för att klöver och lusern ska ge en bra gröda, är att du behöver ympa jorden med bakterier. Du kan köpa dom hos Lantmännen eller på nätet. Sprid dom som det står på förpackningen. 

[lichiplommon]

Vill du skicka några förslag ur din bok, så blir jag mer än glad! Tack!

Okej, så du föreslår helt enkelt att marken schemalagt används till olika typer av odling för att "ta igen sig" och slippa ogräs - ungefär som växelbete mellan t.ex. hästar och får, vilket är extremt effektivt mot parasitangrepp. Det vet du ju säkert redan. Har du några tips på bra böcker, dokument eller andra källor, som tar upp hur man "växelodlar" i friskvårdssyfte?

Ursäkta att jag drar paralleller till djurhållningslogik, det kanske låter flummigt för er som redan är bekanta med odling i stor skala men det är ett bra sätt för mig att förstå "konceptet" till fullo. Att återkoppla till sådant jag redan kan, även om olikheterna är små eller vaga, hjälper mig.

Att lucern skulle vara bra för marken visste jag inte. Det är i så fall mycket bra, eftersom en del av djuren som ska äta fodret är hästar som mår mycket bra av lucernrikt grovfoder. Jag tänker att även köttdjur, dvs. får och kaniner, mår bra av proteinrikt lucern.

Här är några växtföljder:
5-åriga:
 vårsäd, vårsäd med insådd, vall, vall, vall, gödsel vårsäden
höstsäd, havre med insådd, vall, vall, vall , gödsel till säden, plöjning av vallen efter första slåttern, halvträda
grönfoder (tex ärtor och havre),vårsäd med insådd, vall, vall, vall gödsel endast till vårsäded
vårsäd med insådd, vall, vall, vall, vall
rotfrukter eller potatis, vårsäd med insådd, vall, vall, vall
6-åriga:
höstsäd, rotfrukter, vårsäd med insådd, vall, vall, vall gödsel till säden och rotfrukterna, plöjning av vallen efter första slåttern
1 vårsäd,  2 rotfrukter, grönfoder eller potatis, 3 vårsäd, 4vall, 5 vall, 6 vall

Har man förstått principen kan själv experimentera med växtföljder och anpassa de efter de egna behoven. Har man problem med ogräs är det lämpligast och vill eller måste (för dikning eller dylikt) träda är det bäst att göra det efter ett vallbrott.
Klöver i vallen är bra både ur näringssynpunkt - i alla fall om det gäller kor - och odlingssynpunkt.
Men stor andel klöver eller lusern kan vara svårt att skörda om man vänder höet mycket, man får mycket bladförluster, klöverna smulas sönder. Om man däremot hässja är det inga större problem.

Vallblandningar finns som sagt en hel uppsjö av. Olssons frö säljer en del färdiga blandningar och har också  bra beskriviningar av vad de är bra för. Här en länk: http://www.olssonsfro.se/db_img/file/Olssons_vallkatalog_2012_l_guppl.pdf
En tumregel är ju att man väljer tramptåliga och lågväxande sorter till betesvallar och högväxande sorter till slåttervallar. Vill man har båda så blanda man.
Rödklöver är standard sort i klöverblandingar, men alsikeklöver är bättre på fuktiga jordar.
Någon nämnde ympning med bakterier. Om det inte växer klöver på din mark för tillfället kan det vara läge, likaså om du vill odla lusern.
Ekonomin har också nämnts i tråden och även jag tycker  att du bör tänka på hur mycket du vill, orkar plöja varje år. Som du ser av växtföljderna ovan kräver en del att hälften av arealen ska plöjas och bearbetas varje år. Det värt att tänka på, de ger givetvis större totalavkastning, men det måste vägas mot jobbet. Så.....

[Anders S]

En gammal tumregel är 2ha per ko vid ekologisk produktion.

Det är nog i så fall extensiv ekologisk produktion eller ekologisk produktion på svag mark.

Den tumregel jag känner till är 1 ha per ko. Jag känner inte till något undantag för ekologisk produktion. Har denna uppgift från en och annan ekoodlingsbok. Men den lär gälla intensiv ekologisk produktion på bättre jordar.

Jag skulle för övrigt tro att antal kor inte är världens bästa mått. Troligen bättre att se till produktionens storlek.

Det är alltid bra att ha marginaler och börja försiktigt och testa.

[OL]

Vi har lite mindre mark men lite liknande tankar men kan lite mer om odling och lite mindre om djurhållningen! Miljömässigt om en är ute efter ekologi och samklang med naturen istället för att motarbeta naturen så bör en sträva efter så lite plöjning/markstörning som möjligt och absolut inte vinterplöjt som ger näringsförluster och större förlust av matjord (en genomsnittsmänniskas levnadssätt medför förlust av ca 1-2 ton matjord per år som rinner med regnvatten, vårflod etc). Det försämrar jordens struktur, stör biolivet i marken etc.  När det blir dags för oss att komma igång så kommer vi därför troligen att satsa på långa växtföljder ungefär så här:
År 1 - grisbete med tidig höstsådd av gröngödsling där vi blandar i honungsört för att dra insekter och konkurrera ut ogynnsamma växter. Skall helst ha hunnit etablera sig innan växtsäsongen är över för att undvika vinterbar jord.
År 2 - grisbete tidig vår för att i möjligaste mån undvika plöjning och kunna nöja sig med lättare jordbearbetning. Därefter rotfrukter, potatis för eget behov och ev försäljning kanske andra tåliga och lättodlade rotfrukter för människa eller djur. Insådd av höstsäd. Eftersom potatis fördelaktigt skördas ganska sent blir det risk för vinterbar jord men jag har ingen lösning på det i nuläget.
År 3 - höstsådd säd, insådd av vall efter skörd om det går att hitta en blandning som går att få ner med ex vis ringvält för att slippa plöjning och som etablerar sig innan vintern eller kanske spridning med typ saltspridare och ringvält på våren när säden stabilt etablerat sig. Säden blir hönsfoder och ev kraftfodertillskott under dräktighet o di.
År 4,5,6,7 o kanske 8 o ev ytterligare något vall! Vi har lantrasdjur som mår bäst på ett förhållandevis magert grovfoder och första och andraårsvallen sparas lämligt för sig till diperioden på senvintern. Efterbete på vallen.

Men det är förstås ett experimenterande att hitta det som passar bäst på platsen och till de djurslag en har. Vi håller på på prov i liten skala.

[OL]

Och jag glömde ju det viktigaste! Bin! Vill du inte ha egna så försök få någon biodlar i närheten att ställa några kupor i närheten av åkermarken. Så gärna in lite bi-dragande växter såsom honungsört även i potatisraderna eller i kanterna av åkerlapparna. Det har visat sig att väldigt enkla åtgärder kan öka skörden påtagligt ca 25% vid försök på, om jag inte minns fel, raps i skåne. Alltså lika hög skördeavkastningsökning som konstgödsel och giftsprut fast med en metod som bygger upp naturen istället för att förstöra den! Nu hamnade visst tråden lite off topic, men det frågades ju lite om växtföljder och i vår ingår detta!