Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Egna tomatkorsningar?  (läst 4701 gånger)

Anders Plogen

  • Inlägg: 219
    • -
Egna tomatkorsningar?
« skrivet: 24 feb-07 kl 18:58 »

Vill börja med att tacka Anders för den finfina fröodlingsboken som man får ladda ner alldeles gratis. Jag bugar och bockar!

Har fröodlat lite opretentiöst i ett par år, lite enklare växter som ärter, bönor och tomater. Jag har kommit på mig själv med att hoppas på korsningar och mutationer, men "tyvärr" verkar fröet vara rent och sortäkta.

Skulle vara roligt att medvetet kunna korsa t.ex. mina favorittomater med varandra. Hur kan man göra det rent praktiskt? Ska man öppna blomman på "moderplantan" innan den slagit ut och ta bort pistillerna och sedan pollinera den manuellt. Är det någon som provat det? Hur stor del av avkommans egenskaper bestämms av "modern" resp. "fadern"?

Är det kanske lättare att börja med någon annan växt? Kanske gurka eller squash, de har ju rätt "tydliga" blommor. Erfarenheter?

PS. Jag har tomatfröer av sorten "Siberia" som jag gärna skänker bort. Skicka ett PM vid intresse.

Anders S

  • Inlägg: 6297
    • -
    • Fröodling.se
Re:Egna tomatkorsningar?
« Svar #1 skrivet: 24 feb-07 kl 19:41 »
Hej relativ

Roligt att höra att du uppskattar vår fröodlingsbok.

Som du halvt om halvt är inne på så är det svårt att korsa tomater, bönor och ärter eftersom de är nästan 100%-iga självbefruktare. Befruktningen sker alltså inom plantan, t.o.m. inom blomman. Och då sker den ju förstås även inom sorten, så det blir inga sortkorsningar. Det man då får göra är väl ungefär vad du beskriver. Men jag är ingen hejjare på tomatfröodling. Ska höra mig för lite och se om någon kunnigare person kan kommentera detta ytterligare.

Synliga mutationer uppkommer inte heller särskilt ofta.

Däremot blir det lätt korsningar hos korsbefruktande växter, t.ex. gurka och squash, som du nämner. Vill du ha korsningar så är det lättare hos dessa växter.

Dock är det svårt och framför allt tidsödande att få fram bra resultat ur korsningar. Jag har själv gjort detta i mycket liten omfattning. Jag tycker det är mer meningsfullt att förbättra de sorter som redan finns, genom lokal fröodling (som ger lokal anpassning) och urval av lämpliga föräldraplantor. Urvalet ger dock bäst resultat hos sorter med en relativt stor genetisk variation. Detta betyder främst korsbefruktare och i synnerhet hos relativt oförädlade sorter, vilket ofta är detsamma som äldre sorter.

Till slut en liten historia. När jag var nybörjare på det här för ca 15 år sen så tog jag bl.a. frö av potatis. Potatis är en nära släkting till tomaten och har vad jag vet liknande befruktningsförhållanden. Dock uppkommer hos potatis en stor variation av former även vid befruktning inom den egna sorten. I praktiken blir det såvitt jag minns oftast självbefruktning hos potatis precis som hos tomat. Att det ändå blir en stor variation sammanhänger med att potäterna normalt förökas vegetativt (sättpotatis). Man har därför inte behövt renodla dem genetiskt för att få en någorlunda enhetlig sort. Jag hade några olika potatissorter bredvid varandra men jag vet inte om de korsade sig. Jag tog alltså vara på potatisbären och utvann fröna ur dem som man gör hos tomater. Nästa vår sådde jag inomhus och förkultiverade och planterade ut som man gör med tomat. Jag fick en massa olika sorters knölar som jag tyckte var spännande ett tag. Dock är varje stånd från frösådden i princip en ny sort, som ska hållas isär och utvärderas. Det var rätt knepigt att hålla reda på dem. Dessutom var ingen av dem riktigt bra, även om några hade sina poänger, så jag lade ner dessa nya sorter efter ett par år.

Dessutom var det en av sorterna, Rosamunda, vars frön gav avkomma som såg ut ungefär som Rosamunda. Då blev jag besviken och jobbade inte vidare med dem. Idag tycker jag att det var det mest intressanta resultatet. Fröförökning av växter som normalt förökas vegetativt är ett bra sätt att friska upp dem. Vegetativ förökning leder ju lätt till en ansamling av sjukdomar eftersom mycket fler sjukdomar följer med utsädet, jämfört med fröförökning. Men fröförökningen av en växt som potatis har den nackdelen att att man tappar sorten. I detta fall verkar det dock som man kanske skulle kunna behålla sorten, så jag tänker ta upp försöken med fröförökning av potatis och särskilt Rosamunda igen. Till saken hör att jag ser fröförökning som ett intressant alternativ till meristemförökning för att virusrensa potatis. Detta tillämpas av Maria Thun, biodynamisk nestor i Tyskland. Jag vet inte vilka sorter hon använder.
Rosamunda är för övrigt en ganska utpräglad bakpotatis med lång utvecklingstid. Rätt ojämn. Ibland går den himla bra, men ofta hinner den inte klart på lerjord i zon 3 (dåligt lokalklimatläge). Innan ni hinner fråga så är svaret att jag tyvärr inte har några Rosamunda att dela med mig av för närvarande.

Sens moral: lagom variation är bäst. Och: de färdiga sorterna är värda att ta vara på.

Anders

Anders Plogen

  • Inlägg: 219
    • -
Re:Egna tomatkorsningar?
« Svar #2 skrivet: 24 feb-07 kl 21:11 »

Tack för ditt uttömmande svar! Det låter vettigt att i första hand bevara och selektera på redan befintliga sorter. Det finns ju en del att välja på redan.... Men å andra sidan handlar det om odlarglädje och experimentlusta. Det kanske inte blir några vidare sorter, men man får ju se vilken variation t.ex. en tomatplantas gener kan uppvisa. Det måste jag prova! Ska testa med vintersquashar i sommar, de blir säkert snygga i alla fall :)

Återkom gärna om du får tag på mer info angående tomatkorsning.

MVH
Anders Plogen

Vidar

  • Gäst
Re:Egna tomatkorsningar?
« Svar #3 skrivet: 25 feb-07 kl 01:37 »
Efter en halvliter mjöd, några öl, lite whisky osv. kan jag bara asociera till simpsonsavsnittet där dom blandear tomater och tobak till "tomaco"
Saftigt, smaskigt och fantastiskt beroendeframkallande!  ;D
Borde nog inte vara här halv två på natten...

Anders S

  • Inlägg: 6297
    • -
    • Fröodling.se
Re:Egna tomatkorsningar?
« Svar #4 skrivet: 25 feb-07 kl 08:43 »
Efter en halvliter mjöd, några öl, lite whisky osv. kan jag bara asociera till simpsonsavsnittet där dom blandear tomater och tobak till "tomaco"
Saftigt, smaskigt och fantastiskt beroendeframkallande!  ;D
Borde nog inte vara här halv två på natten...

Ditt inlägg passar nog bättre under Kokbok för självhushållare / Grönsaker, vegetariskt.

Om du vill ha en ärftlig blandning av tomat och tobak, så är du snarare inne på gmo. Fast jag tror inte det var så du menade.

Anders Plogen

  • Inlägg: 219
    • -
Re:Egna tomatkorsningar?
« Svar #5 skrivet: 07 mar-07 kl 20:03 »

Jag hittade en kort beskrivning på hur man korsar tomater i Åke Truedssons tomatbok. Enligt den så ska man "kastrera" blomman dagen innan den slår ut och sedan pollinera med önskad sort. Enligt boken skulle detta ge upphov till en F1-hybrid eftersom föräldrasorterna är inavlade under lång tid. Betyder det att det inte går att ta frön av ev. lyckad avkomma?
Om man gör en sådan medveten korsning kommer då alla frön att få samma genuppsättning eller blir det stor spridning på avkomman?


Anders S

  • Inlägg: 6297
    • -
    • Fröodling.se
Re:Egna tomatkorsningar?
« Svar #6 skrivet: 07 mar-07 kl 21:37 »
Hej Anders
Beskrivningen på handpollinering låter rätt och kommer dessutom från trovärdigt håll.
Visst kan du ta frön av lyckade F1-plantor, men de kommer troligen inte bli likadana som föräldrarna. Du har här ett val. Antingen använder du bara första korsningsfröet (F1) eller så ger du dig in på att förädla den mer eller mindre variabla avkomman du får om du tar frö från F1-plantorna. Du har då gett dig in på växtförädling, som efter ett antal frögenerationer kan ge en ny sort.

I teorin är F1-plantorna genetiskt väldigt lika så i princip skulle det inte spela någon roll vilka plantor du tar frö från, men jag skulle ändå ta från de bästa, dels för att de troligen ger bättre frökvalitet, dels för att de kanske inte är helt exakt lika genetiskt sett.

Så här ligger det till med genetiken: De flesta tomater är i stort sett enbart självbefruktare, d.v.s. de korsar sig med sig själva, d.v.s. det blir inavel (som tomaten som en typisk självbefruktare tål mycket bra). Efter ett antal generationer leder inaveln till att plantorna blir homozygota i de flesta eller alla anlagspar, d.v.s. att i anlagsparen är båda generna likadana. Det leder i sin tur till att barnen i fortsättningen blir genetiskt likadana som sina föräldrar.
När det sen på naturlig eller konstgjord väg blir en korsbefruktning mellan två tomatplantor som tillhör olika inavlade sorter, så kommer ena genen (som vi kan kalla A) från ena sorten och andra genen (B) från andra sorten i varje anlagspar. A och B är åtminstone i en del fall olika gener, eftersom sorterna har delvis olika genuppsättningar. Alla individer i F1 får lika genuppsättning. I anlagsparet enligt exemplet blir det AB (en s.k. heterozygot om A är en annan gen än B).
Korsningen har en vitaliserande effekt på den första korsningsgenerationen (F1) som jag är osäker på om man helt kan förklara, även om det åtminstone finns delförklaringar.
Tar man frö från F1-generationen så får man F2, där generna i ett typiskt anlagspar varierar mellan olika frön. Man får AA, AB och BB, i proportionerna 25%,50% 25%. Detta är ett klassiskt exempel som Mendel utforskade.
I nästa generation (F3) får man 37.5%,25%,37.5% och man kan börja ana varfrö heterozygoterna (AB) försvinner.

Vill du läsa mer så läs avsnittet om genetik i mitt kapitel "Lite biologi för fröodlare" i boken Fröodling på Fröodling.se . Adress nedan.)


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Om tidningen Åter



- Det här är tidningar som jag kommer hålla reda på och spara på samma ställe, de fungerar som en uppslagsbok!
/Lovisa

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser