Hur ska jag sköta mina gutefår?

[Vilhelm Nilsson]

Hej alla!

Nu har jag haft min besättning gutefår i ett år och det har gått väldigt bra. 
Så börjar ett nytt år med nya utmaningar..nämligen...vi ska inrikta oss på lammproduktion (dels måste vi förnya besättningen, dels försöka få lite bättre lönsamhet och sälja kött).

Detta är helt nytt för mig och jag har läst på lite här och där om vad just gutefåren behöver men vill veta mer om hur andra gör.
Hur mycket foder får dom under olika skeden när det gäller underhåll/hög- låg dräktighet/laktation etc?
Ger ni dom kraftfoder eller bara grovfoder och mineraler?
Vad får ni för vikter på lammen och när är dom slaktmogna?
Vilka tillsatser och mineraler (betfod/fårfor/effekt mm) brukar ni ge och vad ger det för resultat?

Tar gärna emot all kunskap ni vill dela med er. 

Stort tack
Ville

[zeina66]

Hej
Har 10 tackor som har fri tillgång på hösilage from september tom maj. Juni -augusti klarar dom sig på gräs, betessäsongen kan variera beroende på vilken växtzon man bor i.

Jag ger tackfor efter lamning och börjar ge dom 1 dl som ökas till ca 1 kg per tacka/dag fördelat på två fodringar. Börjar du fodra före lamning kan fostren blir så stora att tackorna får problem vid lamningen...

Födelsevikterna ligger mellan 2,8 - 4,6. En del tackor får alltid stora lamm...genetiskt kanske? Slakvikten ligger normalt på 17-18 kg vid 6 mån. Men ska jag vara ärlig så blir det bara två bagglamm per år nu för tiden då de flesta säljs som livdjur. Tidigare har jag haft & slaktat fler, provat olika utfodringar osv.

Om rasen är lämplig för lammproduktion eller inte har jag ingen erfarenhet av men tackorna kan vara väldigt känsliga för kraft foder - med det menar jag att de kan få problem med tex juvren när man ger mkt kraftfoder.
När det gäller lammen så är dom inte "snabbvuxna" jämfört med raser som är mer lämpade för köttindustrin så du kan inte förvänta dig lika bra vikter & kvalite som många slakterier i Sverige vill ha, men visst finns det undantag på både slakterier & lamm.



Det är ingen större ide att fodra lammen med kraft foder om de ska slaktas vid 6 månader, det blir mest fett som hänger i klasar inuti... då är det bättre att skjuta på slakten till de är äldre - tiden för dom att växa fint. Slakt vid 10 mån ger en riktigt fin slaktkropp.

[Själv är bäste dräng]

Kan väl tillägga att gutarna är väldigt varierande inom rasen, precis som andra djur som inte avlats så hårt. När jag hade renrasiga gutar i lite större flock så varierade slaktvikterna rätt mycket. Vill du ha stora slaktdjur och ändå hänga kvar i gutevärlden så får du ha medveten avel på de egenskaperna. Och som Zeina skriver, de lagrar fett i buken. Det är lätt att få avdrag för ett för tunt fettlager på gutar, men slaktar man själv spelar det ju ingen roll.

Sedan gäller som vanligt att det är svårt att kombinera betesvård enligt jordbruksverkets regler med god tillväxt på lammen.

[Vilhelm Nilsson]

Tack för era svar. 

Så om jag förstår dig rätt Zeina så ger du inget kraftfoder alls under högdräktigheten och innan lamningen? Och dom klarar av att behålla hullet samtidigt som de är dräktiga?
 
Enligt gutefårens handbok rekommenderas ändå att man utfodrar med t.ex. korn + havre och eventuellt sojamjöl och betfor i olika mängder under hela dräktigheten samt efter lamningen! De tidigare ägarna har gett dom korn iaf det vet jag men inte hur stor mängd och när.

Jo jag är väl medveten om att detta är inte några vidare produktionsdjur så vi har ju lyckligtvis miljöstöden att falla tillbaks på. Men det är ju ändå inte riktigt lönsamt.
Men själv känner jag att jag gärna skulle vilja sälja kött och fällar till den lokala marknaden, även om köttet inte håller samma mått som köttraser. 
Men vi får väl kompensera det genom att låta dom växa långsamt i 10 månader. Har man höstlamm och slaktar tidigt vår så har jag hört att man ofta får mer betallt från slakterier än på hösten, dock vill vi ju göra återttag och sälja själv. Men det är nog klokt att börja smått iaf och sedan utvärdera vad som funkar för oss.

[Själv är bäste dräng]

Det är bara mängden kött som är sämre än på köttraserna, smak och konsistens kan (givetvis beroende på tycke och smak) vara bättre. De har ett magrare kött.

Lätta lamningar är alltid att föredra och fast tackorna kan bli lite vassa över ryggen så har de fettdepåer i buken. Man skall givetvis inte svälta dem, men på bra stråfoder svälter inte gutar.

[zeina66]

Tack för era svar. 

Så om jag förstår dig rätt Zeina så ger du inget kraftfoder alls under högdräktigheten och innan lamningen? Och dom klarar av att behålla hullet samtidigt som de är dräktiga?
Mina tackor HAR fått kraftfoder under de sista 2 månaderna under tre säsonger men flera tackor hade mer utdragna lamningar. Det fick korn uppblött med betfor som de ääälskar.
 
Enligt gutefårens handbok rekommenderas ändå att man utfodrar med t.ex. korn + havre och eventuellt sojamjöl och betfor i olika mängder under hela dräktigheten samt efter lamningen! De tidigare ägarna har gett dom korn iaf det vet jag men inte hur stor mängd och när.
Gutefårens handbok är jättebra,har lärt mig mkt där men med med åren har jag insett att ett bra grovfoder räcker bra

Men själv känner jag att jag gärna skulle vilja sälja kött och fällar till den lokala marknaden, även om köttet inte håller samma mått som köttraser. 
Jag har ständig kö på mina fällar,ta ordentligt betalt från början. Mina kostar mellan 1000-1800 st beroende på efterfrågan,färg,ull-längd.

Men vi får väl kompensera det genom att låta dom växa långsamt i 10 månader. Har man höstlamm och slaktar tidigt vår så har jag hört att man ofta får mer betallt från slakterier än på hösten, dock vill vi ju göra återttag och sälja själv.
Vad menar du med "höstlamm" ? Gutar lammar på våren...de har "vårlammning" Vill du ha senare lamning släpper du till baggen vid lucia så får du lamningen i maj. Lammen är då färdiga i jan/feb när slaktpriset är som bäst...men ska du göra återtag så kvittar köttpriset egentligen

[zeina66]

Det är bara mängden kött som är sämre än på köttraserna, smak och konsistens kan (givetvis beroende på tycke och smak) vara bättre. De har ett magrare kött.

Lätta lamningar är alltid att föredra och fast tackorna kan bli lite vassa över ryggen så har de fettdepåer i buken. Man skall givetvis inte svälta dem, men på bra stråfoder svälter inte gutar.

Du har rätt, tackorna blir vassa över ryggen. Men det betyder inte att man svälter dom, de har en annan exteriör jämfört med köttfår. En del som föder upp gutar för köttets skull avlar medvetet på kraftiga djur för att få bättre slaktvikter - men hur bra är det att avla fram tunga gutar ?? På sikt förstör det rasen...som människan förstört många hundraser. Jag hoppas att vi i framtiden ska ha gutar med stor variation både vad gäller ull, lock & slaktvikt. Annars finns det ju raser som är mer lämpade om man vill ha lönsamhet...

[Vilhelm Nilsson]

Det är bara mängden kött som är sämre än på köttraserna, smak och konsistens kan (givetvis beroende på tycke och smak) vara bättre. De har ett magrare kött.

Lätta lamningar är alltid att föredra och fast tackorna kan bli lite vassa över ryggen så har de fettdepåer i buken. Man skall givetvis inte svälta dem, men på bra stråfoder svälter inte gutar.

Enligt veterinär från fårhälsovården som kommit och kikat på besättningen förra året lade hon stor vikt vid hullbedömningen och att fåren aldrig får bli magra, när man t.ex. känner spetsen på sadeln. Men om jag förstår er rätt så klarar gutar sig ändå även om de kan avmagra under dräktigheten.

Vad innebär bra ströfoder? Gör ni foderanalyser varje år?

Du har rätt, tackorna blir vassa över ryggen. Men det betyder inte att man svälter dom, de har en annan exteriör jämfört med köttfår. En del som föder upp gutar för köttets skull avlar medvetet på kraftiga djur för att få bättre slaktvikter - men hur bra är det att avla fram tunga gutar ?? På sikt förstör det rasen...som människan förstört många hundraser. Jag hoppas att vi i framtiden ska ha gutar med stor variation både vad gäller ull, lock & slaktvikt. Annars finns det ju raser som är mer lämpade om man vill ha lönsamhet...

Nej jag vill inte börja avla fram köttrasgutar utan föredrar variationen. Idén med naturbetade djur är ju att de ska få växa långsamt och i egen takt. Det är ju del av tjusningen, och utmaningen.

Zeina: Med höstlamm menar jag lamning april/maj och slakt på hösten, kanske heter det något annat men i litteraturen talar man väl om när lammen ska slaktas och inte när dom föds?

Jag funderar om jag ska betäcka ett gäng nu och låta några lamm gå till slakt om ett år och låta andra växa till sig och bli 10 månader. Sen kan man ju se vilket som funkar bäst.

[Vilhelm Nilsson]

Har era får fri tillgång till foder eller putsar ni ut rätt mängder till dom varje dag?
Har själv fodertråg där jag utfodrar varje dag så vet inte om gutar kan föräta sig om de får fri tillgång...nån som tycker det passar dom bättre som utfodringssystem? 

[Själv är bäste dräng]

Det är bekvämast och blir minst oro om de har ständig tillgång till hö/ensilage. Jag har foderbord som jag ligger en dag före i utfodringen på de senaste åren (lätt att låta dem äta ifatt då och då så man kan sopa av timotejstjälkar och annat grovt som de inte gillar). Några år har jag fodrat med ensilagebuntar direkt i hagen, fungerar bra men ger lite mer spill. I början fodrade vi morgon och kväll, och det fungerade också rätt bra, men jag tycker de är lugnare när de har fri tillgång. Då kan de äta när det passar dem, inte när det passar mig.

Jag har fodrat ihjäl två stycken "vargar" som sprang och trängde undan alla de andra tackorna och satte i sig deras giva av grönt gräs som jag gav dem för att deras magar skulle vänja sig inför betessläppet. Så fri tillgång på kraftfoder skulle jag inte våga ha. Grovfoder är normalt ingen fara.

[vallhunden]

Fri tillgång är enklast för fåraherden... Men om man fodrar dom morgon och kväll, så ser man genast om någon tacka inte kommer fram och äter - det ger en helt annan bild av hälsan om man orkar utfodra två gånger om dagen!! Kan vara bra när man är ovan, bara de får tillräckligt med mat vid utfordringen. Tänk så att varje tacka ska ha ungefär 1,5 kg ts (torrsubstans) räkna bort ratorna som fåren inte äter.

[Själv är bäste dräng]

Att hålla koll på fåren är inte något problem när man har dem inne, eller i den lilla vinterhagen. Då är det betydligt svårare (kanske inte om man har vallhund ) när de är i stora beteshagar med skogspartier. Det kan till och med vara svårt att räkna dem.

[zeina66]

Enligt veterinär från fårhälsovården som kommit och kikat på besättningen förra året lade hon stor vikt vid hullbedömningen och att fåren aldrig får bli magra, när man t.ex. känner spetsen på sadeln. Men om jag förstår er rätt så klarar gutar sig ändå även om de kan avmagra under dräktigheten.
Man får avgöra det där med hullet från får till får...men generellt sett tappar alla tackor i vikt under tiden de diar sina lamm. De går upp i vikt när man skiljer av dom, så är det nog med dom flesta husdjur. Skulle nog vilja påstå att alla gutar blir vassa över ryggen...

Vad innebär bra ströfoder? Gör ni foderanalyser varje år?
Nej, jag analyserar inte fodret varje år men är noga med när det skördas, helst senast 1 veckan i juli. Det ska vara mkt blad och gärna en vall äldre än 4 år. Hälften av mina hösilagebalar köper jag av en bonde dit jag åker och tittar på vallen innan han slår, så att jag liksom kan välja kvalite/hösort.


Zeina: Med höstlamm menar jag lamning april/maj och slakt på hösten, kanske heter det något annat men i litteraturen talar man väl om när lammen ska slaktas och inte när dom föds?
Jag kan ha missförstått. Länsstyrelsen ordnade en kurs om "fåråret" i våras och då pratades det om "vårlamning" eller "höstlamning"...inte när folk valde att slakta dom för det är ju individuellt.

Jag funderar om jag ska betäcka ett gäng nu och låta några lamm gå till slakt om ett år och låta andra växa till sig och bli 10 månader. Sen kan man ju se vilket som funkar bäst.
Ibland har jag sparat nån speciellt färgad 1 år extra för att jag vill ha en stor fäll

Ifall du är intresserad så finns det en sida på facebook som heter "Vi som värnar om gutefåren"  Där finns många gute-uppfödare, du kan du se hur andras gutar ser ut efter att diat sina lamm och mkt annat. Du kan även ställa frågor. Ett trevligt komplement till detta forum faktiskt

[Vilhelm Nilsson]

...Jag har foderbord som jag ligger en dag före i utfodringen på de senaste åren (lätt att låta dem äta ifatt då och då så man kan sopa av timotejstjälkar och annat grovt som de inte gillar). Några år har jag fodrat med ensilagebuntar direkt i hagen, fungerar bra men ger lite mer spill. I början fodrade vi morgon och kväll, och det fungerade också rätt bra, men jag tycker de är lugnare när de har fri tillgång. Då kan de äta när det passar dem, inte när det passar mig.

Jag har fodrat ihjäl två stycken "vargar" som sprang och trängde undan alla de andra tackorna och satte i sig deras giva av grönt gräs som jag gav dem för att deras magar skulle vänja sig inför betessläppet. Så fri tillgång på kraftfoder skulle jag inte våga ha. Grovfoder är normalt ingen fara.

Tack för ditt svar. blir nyfiken...hur gör du när du "ligger en dag före i utfodringen"? Lägger du upp dubbla fodergivor på foderbordet eller hur gör du?
Jag skulle gärna vilja kunna ge dom fri tillgång men har inga rundbalsgrindar (ger dom rundbalsensilage) och dessutom blir det lite svårt att få in dom i logen med traktorn och få det att fungera rent praktiskt. Jag har familj nu också så förra året blev det bara en utfodring om dagen och då tidigt på morgonen innan jag åkte till arbetet. Då lade jag upp rejält med käk åt dom så de skulle ha hela dagen. Men när dom är hungriga äter dom rysligt fort. 

Fri tillgång är enklast för fåraherden... Men om man fodrar dom morgon och kväll, så ser man genast om någon tacka inte kommer fram och äter - det ger en helt annan bild av hälsan om man orkar utfodra två gånger om dagen!! Kan vara bra när man är ovan, bara de får tillräckligt med mat vid utfordringen. Tänk så att varje tacka ska ha ungefär 1,5 kg ts (torrsubstans) räkna bort ratorna som fåren inte äter.

Jag har nog höftat lite och tidigare gett dom ungefär 1-1,5kg ts/dag. Men då hade jag rysligt blöta balar som där vattnet bara forsade ur dom när man öppnade plasten (det var ju en riktigt blöt sommar förra året). Men nu tänker jag mig att vara lite mer noggran i utfodringen.
Men från vad jag förstår av era svar är gutar ganska härdiga och klarar av att lamma alldeles utmärkt även om de är i rätt dåligt hull.

Zeina: Tack för dina svar. Då kan jag veta att om de blir vassa över ryggen och veterinären poängterar detta under högdräktigheten är det inget att vara lika orolig över som om det vore en annan ras? Fördelen verkar vara att lammningarna går smidigare om tackan inte är för stor , eller?
Berätta gärna varför du väljer en vall äldre än 4 år? Är det pga mindre mängd klöver som jag hört att man ska försöka undvika i stora mängder om man utfodrar får. Vet dock ej varför?  Men förstår att ett tidigt skördat foder innehåller nog mindre fibrer och mer protein?



Undrar allmänt hur ni andra tänker när ni bestämmer vem som ska betäckas och med vilken bagge?
Jag gissar att man blir präglad av att se på djuren ur den inriktning man har fokuserat sin djurhållning på? om det är med ändamål att producera kött kanske man väljer stora djur, fällar kanske man parar de med fina fällegenskaper, eller så är det bara för att bevara rasen?
Som det är nu har jag mest gått igenom min djurförteckning och parat ihop de tackor som inte är besläktade med den bagge de ska betäckas med. (Har 12 baggar och 105 tackor). Har inte alls varit ute i hagarna och tittat på vilka egenskaper som jag vill ha fram och försöka para ihop djur på det sättet. (Känns lite smått omöjligt med så många djur, eller iaf jäkligt omständigt) 

Tack för alla svar...känns jätte härligt att få så mycket samlad kunskap! Jag är ju som sagt nystartad och ser fram emot många år med dessa får!

[zeina66]

Jag har nog höftat lite och tidigare gett dom ungefär 1-1,5kg ts/dag. Men då hade jag rysligt blöta balar som där vattnet bara forsade ur dom när man öppnade plasten (det var ju en riktigt blöt sommar förra året). Men nu tänker jag mig att vara lite mer noggran i utfodringen.
Men från vad jag förstår av era svar är gutar ganska härdiga och klarar av att lamma alldeles utmärkt även om de är i rätt dåligt hull.
Mina tackor är aldrig i dåligt hull innan lamning

Zeina: Tack för dina svar. Då kan jag veta att om de blir vassa över ryggen och veterinären poängterar detta under högdräktigheten är det inget att vara lika orolig över som om det vore en annan ras?
Mina tackor är absolut inte vassa över ryggen då de är högdräktiga utan snarare då de diat sina tvilling-lamm ca 2,5 mån

Fördelen verkar vara att lammningarna går smidigare om tackan inte är för stor , eller?
Alltså tackan ska inte vara mager

Berätta gärna varför du väljer en vall äldre än 4 år?
Om en gammal vall innehåller mkt timotej kan den bli träig, det vill inte mina får äta. På en gammal vall finns oftast mkt ogräs och örter som fåren tycker om, däremot ger inte en gammal vall lika mkt foder som en nyare (säger min leverantör)

Är det pga mindre mängd klöver som jag hört att man ska försöka undvika i stora mängder om man utfodrar får.
Jag undviker rödklöver då det kan påverkafertiliteten

... förstår att ett tidigt skördat foder innehåller nog mindre fibrer och mer protein?
Tidigt skördat, runt midsommar innan höet "går i ax" eller "blommar" tycks smaka bättre... Sent skördat hö är i regel både grövre, träigare och dammigare


Undrar allmänt hur ni andra tänker när ni bestämmer vem som ska betäckas och med vilken bagge?
Mina gutar är mv-fria och genbanksanslutna och föder i första hand upp till försäljning av livdjur. I andra hand går de till slakt. Bagge väljer jag efter hur han ser ut, han ska helst vara baggbesiktad och trevlig till lynnet. Färgen är inte viktig men om ett lamm föds med "fin fäll" men inte blir såld så kan den "fällen" få växa ett år extra,jag kan inte spara djur för avel varje år om jag har samma bagge som ska betäcka

Tack för alla svar...känns jätte härligt att få så mycket samlad kunskap! Jag är ju som sagt nystartad och ser fram emot många år med dessa får!
Som nystartad har du otroligt många djur, då är det ännu viktigare att du håller koll ofta för att upptäcka ev magra djur. I en besättning av den storleken skulle jag rek flera träckprov per år,ev mask gör ingen yacka fet. Fodring i rundbalhäckar eller annat system där de har fri tillgång till mat är nödvändigt - annars lär ranghöga djur roffa åt sig mkt mat medans de ranglåga får för lite mat

[Själv är bäste dräng]

Tack för ditt svar. blir nyfiken...hur gör du när du "ligger en dag före i utfodringen"? Lägger du upp dubbla fodergivor på foderbordet eller hur gör du?
Jag skulle gärna vilja kunna ge dom fri tillgång men har inga rundbalsgrindar (ger dom rundbalsensilage) och dessutom blir det lite svårt att få in dom i logen med traktorn och få det att fungera rent praktiskt. Jag har familj nu också så förra året blev det bara en utfodring om dagen och då tidigt på morgonen innan jag åkte till arbetet. Då lade jag upp rejält med käk åt dom så de skulle ha hela dagen. Men när dom är hungriga äter dom rysligt fort. 

Japp, det är bara att ge dem lite mer än vad de orkar äta upp den dagen. Jag går oftast till dem fler gånger om dagen ändå, men jag tycker det är bra att de inte får tomt de dagar jag inte har tid. Har du dina inne helt på vintern eller får de gå ut i en vinterhage? Om de får gå ut så är det lindrigast att ge dem storbal ute i foderhäck. Men med så många tackor så får det aldrig ta slut eftersom de inte får en foderplats per skalle ute. Jag har en längre tid funderat, men inte kommit till skott, att fixa en fodervagn eller två som jag laddar utanför hagen och bara kör in till djuren. Då kan jag byta foderplats som jag vill under vintern. Har inte längre någon stor traktor med lastare så försöker lösa det smidigt med småtraktorer. Om du har fåren ute på vintern så har du säkert redan märkt att man måste ploga åt dem, de hänger sig lätt på underredet när det blir mycket snö

[Vilhelm Nilsson]

Zeina: Tack för förtydligandet kring hull under dräktighet kontra under digivning. Det är ungefär så jag förstått det också från början. Har ni någon strategi för hur ni gör under digivningen? (gissar att de går på bete då) Har ni olika hagar och kan flytta dom till nya beten eller får ni stödfodra om det blir ett torrår?

Intressant att höra hur du tänker kring när du planerar betäckningen...ska hålla mer utkik för hur de är "i fällen".

Jo jag håller med att jag har otroligt många djur. Det blev så att jag tog över en besättning och behövde beta av ca 44ha betesmark. Jag föredrar ändå utfodring på foderbord eftersom det gör att jag tillbringar minst 1 timme om dagen uppe i logen med dom under utfodringen och då har man rätt så bra koll på djuren. Iår kommer det dessutom bli 40 djur färre och därmed gott om plats för alla att äta samtidigt. Jag har inte råd med någon rundbalshäck just nu men har absolut med det i framtida planering av lösdriften.

Japp, det är bara att ge dem lite mer än vad de orkar äta upp den dagen. Jag går oftast till dem fler gånger om dagen ändå, men jag tycker det är bra att de inte får tomt de dagar jag inte har tid. Har du dina inne helt på vintern eller får de gå ut i en vinterhage? Om de får gå ut så är det lindrigast att ge dem storbal ute i foderhäck. Men med så många tackor så får det aldrig ta slut eftersom de inte får en foderplats per skalle ute. Jag har en längre tid funderat, men inte kommit till skott, att fixa en fodervagn eller två som jag laddar utanför hagen och bara kör in till djuren. Då kan jag byta foderplats som jag vill under vintern. Har inte längre någon stor traktor med lastare så försöker lösa det smidigt med småtraktorer. Om du har fåren ute på vintern så har du säkert redan märkt att man måste ploga åt dem, de hänger sig lätt på underredet när det blir mycket snö

Jag har dom inne i en logen med möjlighet till utevitelse i rasfålla (där jag kan köra in med traktor och ställa en storbal vid behov). Dock har jag ju ingen foderhäck så innan jag får pengar till det känns spillet som blir alldeles för tråkigt för att man ska vilja fortsätta utfodra ute. Kanske får snickra ihop något i värsta fall 

Ja det låter ju som att en kärra av något slag skulle kunna vara praktiskt för dig. Har en vän med en betydligt mindre besättning än min som gärna vill försöka göra sig så oberoende traktorn som möjligt och låter flyttar fåren till fodret istället för tvärtom. Han har ju sina balar liggandes på fältet intill där fåren går så när en bal är uppäten bygger han nytt stängsel runt en ny och flyttar flocken dit. Skulle inte funka för mig men det är kul med annorlunda lösningar.

Hur som helst vill jag gärna skaffa en rundbalshäck när ekonomin tillåter men får just nu försöka göra det bästa av det jag har. 

Är det sant att i generella drag så klarar sig gutarna bättre på magra beten än andra raser? Har iaf hört talas om detta och undrar vad det betyder egentligen? Är det att dom t.e.x föder mindre lamm som gör att de inte behöver få i sig lika kraftigt foder eller finns det andra egenskaper som gör dom bättre lämpade för t.ex. torrbackar och skogsbeten? Även under digivning?

[Själv är bäste dräng]

Tror att alla djur som har formats av en karg eller i alla fall inte så överdådig miljö har bättre förutsättningar att klara sig på sparsamt och varierande foder. De djur som avlats för en snabb tillväxt kräver också mer foder.

Får är finsmakare och har du dem i en enda stor hage hela sommaren så blir det inte så snyggt betat. Dessutom behöver du kunna skilja på dem i grupper för bästa tillväxt. Sedan finns parasiter... Du behöver växla beten för att inte behöva maska av, eller inte maska av så ofta. Ett skogsbete är bra som parasitbekämpare.

[zeina66]

Zeina: Tack för förtydligandet kring hull under dräktighet kontra under digivning. Det är ungefär så jag förstått det också från början. Har ni någon strategi för hur ni gör under digivningen? (gissar att de går på bete då)
Mina tackor tar jag in ca 1 vecka för lammning, de är inne tills gräset föder dom ute. Jag har sällan tillräckligt med gräs före 20 maj. De har fri tillgång på hösilage inne samt får tackfor tills sistfödda lammet är 6 veckor. Om det behövs delar jag upp dom i 2 grupper med en grind när de äter pellets. Lammen har egen lammkammare med fri tillgång till pellets ditt tackorna inte kommer in

Har ni olika hagar och kan flytta dom till nya beten eller får ni stödfodra om det blir ett torrår?
Använder mina hagar enligt A-B-C-D -principen. Vinterhagen används bara på vintern,from betäckning tom lamning, sen vilar den till nästa höst och slås 2 gånger under sommaren. Första hagen "välkomsthage" lammen går ut i har ej betats av får året före, oftast en ny vall. Lammen är känsligast för parasiter sina första veckor ute. De går där 3 veckor, sen vidare till en ny fräsh hage. Välkomsthagen kan man antingen ta hö på eller låta vuxna baggar gå i. Eller låta växelbeta med tex nöt/häst. Jag putsar en alltid bort ev rator i hagen direkt efter att jag flyttat fåren. Det sämsta du kan göra är att låta lammen gå ut i en hage som är använd av fåren vintertid, den är full av skit och de små lammen ska smaka på allt,de kan få diarre och dö eller så växer dom dåligt så att slaktvikten blir en katastrof. Skaffa dig Erik Sjödins bok "FÅR" där du finner mkt bra info om det mesta. Du är nystartad och dina marker är troligtvis fräscha än - sträva efter att

Intressant att höra hur du tänker kring när du planerar betäckningen...ska hålla mer utkik för hur de är "i fällen".
Då jag bara har 10 tackor och vill kunna sälja livdjur så är hälften med skäckanlag och resten från mörkt grå till svarta. Efter några år med grå baggar köpte jag skäckbagge i somras - om lammen ej blir sålda till har jag kö på "skäckfällar". Enbart grå fällar är svårare att sälja  En gardering för att få igen lite pengar.

Hur som helst vill jag gärna skaffa en rundbalshäck när ekonomin tillåter men får just nu försöka göra det bästa av det jag har. 
Det finns rundbalhäckar från KELLFRI för ca 1990:- st. Köp 2 så slipper du fraktkostnad. Fungerar bra till vuxna gutar

[Vilhelm Nilsson]

Tror att alla djur som har formats av en karg eller i alla fall inte så överdådig miljö har bättre förutsättningar att klara sig på sparsamt och varierande foder. De djur som avlats för en snabb tillväxt kräver också mer foder.

Får är finsmakare och har du dem i en enda stor hage hela sommaren så blir det inte så snyggt betat. Dessutom behöver du kunna skilja på dem i grupper för bästa tillväxt. Sedan finns parasiter... Du behöver växla beten för att inte behöva maska av, eller inte maska av så ofta. Ett skogsbete är bra som parasitbekämpare.

Ja det där med växelbeten och sambeten känner jag till...men har inte hört att ett skogsbete är bra som parasitbekämpare...vill du utveckla det lite?

Zeina:
Det där med lammkammare är smart...en sådan ska jag fixa.
Känner också till det du talar om med nödvändigheten av parasitfria beten åt lamm och att det tar 3 veckor för parasiter att etablera sig i ett betet efter att det kommit ut genom träck.
Markerna är ganska fräscha eftersom vi sambetar med kor, dock finns en hage som är ett kulturlandskap där inga djur tyngre än får har tillstånd att beta. Där finns nog rätt mycket parasiter så jag tänkte låta en grupp tackor utan lamm beta den nästa sommar.

Vad är en skäckfäll?

Tack för tipset om Kellfri häcken...kan vara något...ska låna 3 kogrindar nu och testa med om det också kan funka. Man får ta det man har!

Undrade angående fällar:
- Finns det någon längd på ullen som är att föredra när man skickar ett djur till slakt med ändamål att ta vara på fällen? Finns det någon tid på året som är bättre lämpad än annan att ta vara på en fäll, t.ex. med tanke på ullkvalité etc?