Få el ur å utan att dämma

Startat av Leineri, 20 Sep-13 kl 10:11

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Leineri

Jag har en liten å som går längs med min tomt. Ingen vidare fallhöjd, men det är ganska god rörelse på vattnet. Det skulle vara fantastiskt att få ut "ren" energi på något sätt, men utan att göra stora ingrepp i miljön. Vad finns det för alternativ? Att dämma den eller leda om vattnet är inte ett alternativ. Jag har precis börjat fundera på sånt här och har inga grundkunskaper i ämnet, så pekningar till mer information och lärande skulle inte vara fel. Jag funderade nyss om man kanske kan applicera den här vågkrafttekniken på något sätt. Om jag förstått den rätt så är det själva "paddlarnas" rörelse som utvinner energin när vågorna för dem fram och tillbaka. I en å går ju vattnet bara åt ett håll, men om paddlarna hade en annan form som gav dem en mer snurrande rörelse, skulle det räcka?

Broberg

Kanske går att driva ett sånt "skvalthjul"? Såna kvarnar hade de tom i små bäckar. http://eastgbg.se/skvaltkvarn.htm

Kanske inte?
http://24volt.eu/fallh.php

Ylven

Jag såg på tv för några år sedan en norsk uppfinning när det gällde just detta, att få ut energi utan att dämma. Det var ett rör med en skruv i om jag minns rätt. Kanske går att göra någon egen variant på?
Om får, biodling, småbruk, husrenovering och tankar om världen omkring:

http://ylven.blogspot.com/

queer

Antar att det är Smartkraft som Du tänker på ...

http://www.smartkraft.no/

Leineri

Skvalthjul ska jag forska lite om :) Jag har faktiskt en naturlig minidamm där vattnet åker över bråte som samlats innan en liten fors. Kanske jag kan utnyttja den på något sätt..

Själv är bäste dräng

Jag har också sett en variant på slingpumpen som producerar el, men kan inte hitta länken. Det är åt Ylvens håll, men utan rör.

Karlsdotter

Den du menar är en uppfinning som bla foa var inblandad i . Det var ett hus med flera propellrar i som kunde alstra ström även om vattnet knappt rörde sig . Men det var ström nog för att driva komradion som militären använde i fält inte för att driva ett hushåll .

Röret med skruv eller flera propellrar var en flopp , skrevs mycket om det i början , men sen vart det tyst .

Svalthjulet ska ha vatten uppifrån och kräver fallhöjd för att fugera titta på gamla skvaltkvarnar där vattnet leds i rännor av trä fram till hjulet .

Det som folk använder är hjul likt de som drev hjulångare men låter dem då alstra ström genom en generator istället för tvärt om . Men de fungerar inte vintertid då man kanske vill ha mer ström ? eftersom åar brukar frysa . Kanske går det att bygga in men det lär ändå gå energi till att värma i utrymmet .

Sedan får man inte bygga hur som helst i vattendragen , det ska godkännas innan tex och man ska kolla efter dammrätigheter mm .

torbjorn

En grundläggande princip i sammanhanget är ju att om man bromsar vattenflödet på något sätt för att ta vara på energin, så kommer vattenytan uppströms att stiga. Och då har man en dämning där vare sig anordningen som åstadkommer dämningen kallas för damm, slingpump, smartkraft eller något annat.
Sen är det förstås en annan sak att om vattenflödet är stort i förhållande till effektuttaget så kanske dämningen inte blir så stor att den syns vid en hastig anblick.

Broberg

Citat från: Karlsdotter skrivet 20 Sep-13 kl 13:09

Svalthjulet ska ha vatten uppifrån och kräver fallhöjd för att fugera titta på gamla skvaltkvarnar där vattnet leds i rännor av trä fram till hjulet .


Inte hjulen de hade till små skvaltkvarnar, överallt i småbäckar. Ett liggande hjul. Text och bild finns i länken jag la in.


Eller den lille trärännan?  Går det inte att ha nåt i kanten bara om det är tillräckligt med fart på vattnet?

Karlsdotter

Ja , liggande , men vattnet kom ändå uppifrån för att sätta fart på hjulet . Skovlarna satt snett och hela hjulet koniskt för att vattnet skulle sätta bättre fart på hjulet

Broberg

Citat från: Karlsdotter skrivet 20 Sep-13 kl 17:30
Ja , liggande , men vattnet kom ändå uppifrån för att sätta fart på hjulet . Skovlarna satt snett och hela hjulet koniskt för att vattnet skulle sätta bättre fart på hjulet

La till ovan.


Broberg

Citat från: Karlsdotter skrivet 20 Sep-13 kl 13:09

Det som folk använder är hjul likt de som drev hjulångare men låter dem då alstra ström genom en generator istället för tvärt om . Men de fungerar inte vintertid då man kanske vill ha mer ström ? eftersom åar brukar frysa . Kanske går det att bygga in men det lär ändå gå energi till att värma i utrymmet .


Ett sånt, går inte det att ha i kanten, utan egen ränna, på ett ställe där vattnet har tillräcklig fart?

Skogsvilde

Man kan leda in vatten i en slang. och trycka upp det vattnet som kommer upp rinner ner på ett vattenhjul och vattnet återbördas till ån.  Dock minns jag inte  riktigt vilka dimensioner och flöden det handlar om. Men det fungerar.
Med detta systemet kan vattenhjulet stå på en vagn eller på annat sätt vara flyttbart.
E-nr är inte det minsta lilla farliga.
Det kan vara produkten som döljer sig bakom som ställer till det.
Men inte nödvändigtvis.

Karlsdotter

Vattnet kommer ju snett ovanifrån i en vinkel som sätter fart på vattnet så tror det blir lite fel att ha det i strandkanten . Om du tittar på bilder så finns det även undanfall under hjulet så att det inte får ett mottstånd av vattnet som har passerat hjulet .
Det får bättre fart på det viset och mer verkningsgrad .

Broberg

Där i strandkanten tänkte jag mer på ett sånt stående hjul.

TW

En francisturbin kan ge ganska hygglig effekt och verkningsgrad redan med mellan en och två meters fallhöjd. Dessutom är de relativt okänsliga för frysning.

Här i Österbotten är landskapet extremt platt och och det är skralt med både vattenmängd och fallhöjd i åarna. Därför blev francisturbiner vanliga i alla litet större kvarnar där investeringen lönade sig. De små skvaltorna som bara gick att köra ett par veckor vår och höst i någon liten bäck lönade det sig inte att bygga om med dyra turbiner så de övergavs eller revs allihop men så gott som alla kvarnar som gick att använda större delen av året byggdes om med francisturbiner och nya turbinkvarnar byggdes i många åar. Turbinerna var mycket bättre än de gamla vattenhjulen.
Det är inte så länge sedan KWH satte in en ny francisturbin i kraftverket i Kimo så tekniken är inte alls föråldrad.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Leineri

Skogsvilde: Vad menar du med att trycka upp vattnet?


Skogsvilde

Har man strömmande vatten så kan man få det att stiga om man leder in en del i en slang.
Dock hittar jag inte info om den just nu...    :(

Men det finns andra enkla lösningar att få ström ur strömmande vatten utan att bygga.
http://www.jtminvest.se/slingpump.htm
Det finns liknande som kan producera ström.
E-nr är inte det minsta lilla farliga.
Det kan vara produkten som döljer sig bakom som ställer till det.
Men inte nödvändigtvis.

torbjorn

Citat från: TW skrivet 21 Sep-13 kl 18:23
En francisturbin kan ge ganska hygglig effekt och verkningsgrad redan med mellan en och två meters fallhöjd. Dessutom är de relativt okänsliga för frysning.

Här i Österbotten är landskapet extremt platt och och det är skralt med både vattenmängd och fallhöjd i åarna. Därför blev francisturbiner vanliga i alla litet större kvarnar där investeringen lönade sig. De små skvaltorna som bara gick att köra ett par veckor vår och höst i någon liten bäck lönade det sig inte att bygga om med dyra turbiner så de övergavs eller revs allihop men så gott som alla kvarnar som gick att använda större delen av året byggdes om med francisturbiner och nya turbinkvarnar byggdes i många åar. Turbinerna var mycket bättre än de gamla vattenhjulen.
Det är inte så länge sedan KWH satte in en ny francisturbin i kraftverket i Kimo så tekniken är inte alls föråldrad.

Samma sak i Sverige, de flesta vattenkvarnar och -sågar byggdes om med turbiner under början av 1900-talet. Francis var nog vanligast när den väl hade slagit igenom runt förra sekelskiftet, den trängde snabbt undan äldre turbintyper som t ex Forneyron (osäker på stavningen) tack vare att den kunde utnyttja hela fallhöjden och gick att reglera utan stort vattenslöseri. Så gott som alla mekaniska verkstäder med gjuteri kunde tillverka turbiner på beställning, tekniken var ju inte direkt komplicerad och lathundar/tumregler för att konstruera en någorlunda fungerande francisturbin utan att behöva tänka så mycket fanns i de flesta ingenjörshandböcker på den tiden.

Karlsdotter

Men för att få ut effekten ur en francis så behövs mer än en eller två meters fallhöjd . En sån turbin har inte en rakt stigande kurva efter fallhöjden utan gör rejäla hopp .
Den som ger bättre vid låga fallhöjder är kaplan turbinen .

En francis turbin gav oftast så dåligt med kraft att sågen bara kunde köras några timmar om dagen . När fallhöjden för vattnet blivit för låg .
Kan ta en såg här i närheten som exempel , de dämde upp en hel sjö , men kraften de fick ut räckte bara halva dagar , sedan fick de börja om och dämma för att ha vatten nog för att få ström igen dagen efter . Det var en fallhöjd på ca 3 meter då dammen var full .


Du behöver registrera dig eller logga in för att delta i forumet. Det är enkelt och gratis, välkommen : )

* Online just nu

896 Gäster, 1 användare
Anders Flix