Warré II

[Kap Horn]

Hej

Förvisso föredrar bin tydligen en redan en gång be bodd håla om de kan välja. Men dessa naturliga boplatser är det ond om.

Angående rester av bekämpningsmedel, så finns det en "uppsjö" av vetenskapliga artiklar exvis: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ps.1451/abstract;jsessionid=BDC3E0852A0753E232A0CE63E94F21E5.f01t04

Det är väl utan rimlig tvivel självklart: miljögifter finns i stort sett tyvärr i allt organiskt och ackumuleras dessutom.
Det samma gäller propolis, även där finns rester.
Så finns rapporter om att bi även tar upp sådant när de hämtar dagg/vatten från grödor alltså inte bara via nektarn.

Den relativa luftfuktigheten i en kupa ligger omkring 60 % om jag minns rätt men även denna varierar liksom tom lufttrycket! i olika kupdelar enligt biets arbetsinsats/önskemål. Hur mycket vax bidrar med vet jag ej.
Att kondensproblem kan minskas pga gammalt vax har jag svårt att se. Kondens uppstår helt enkelt när varm luft möter kall luft eller yta.

Vad som beträffar sjukdomar och vax...tänk på hur länge sporer av amerikansk yngelröta överlever.
En successiv förnyelse av vaxet kan inte vara fel så som jag ser det.

[biodlarn]

Jag håller med om att successivt vaxbyte är av godo men är nyfiken på de goda egenskaperna hos äldre vax. Kanske inte vaxbytet skall vara överdrivet?

Ja pesticiderna finns förmodligen överallt och ja det finns verkligen ett hav av undersökningar angående dessa i både bin, vax, pollen och allt annat inte minst nu efter CCD men det är hart när omöjligt att komma åt någon bakom massa avgifter eller koder. Tips?

När äldre vax kan absorbera luftfuktighet med upp till 10% av sin vikt borde det ha en buffrande/utjämnade effekt på luftfuktigheten och därmed kunna bidra till att minska kondensproblemet en del. Om det är mindre fukt i luften så blir därmed kondensen mindre när den når den kallare ytan. Åtminstone borde det ha en utjämnande effekt som kan minska råhet och vattenansamling över tid.

Om vi tittar på hålträdet så har det organiskt material i botten, avbitet ruttet trä, förmodligen ett och annat löv, rester från bisamhället osv även det borde kunna absorbera en hel del fukt inte minst från kondens som rinner ner efter avkylning och kondensering mot propolis behandlade väggar.

Även vintersamhället har sitt jämviktläge - homeostas även om det varierar med temperaturen och då underlättar buffringsförmågan precis som i våra kroppar.

[biodlarn]

När det gäller de sporrelaterade sjukdomarnas sporer så förekommer de mer eller mindre överallt. Amerikansk yngelröta säger de lever i sporform i 30 år, förmodligen längre.
I det ljuset är det snarare immunförsvaret som är det viktigaste för samhället och där spelar t.ex rätt luftfuktighet förmodligen en betydande roll, väl avvägd.

Bisamhället är en formidabel mögel, bakterie och sjukdomsbomb med sina lager av lättlöslig energi, protein och en temp på 35 grader även det ungefär som våra kroppar.

När jag skriver detta kan jag inte låta bli att tänka på hur detta påverkas med sockerlösning på ett Ph runt 6 mot honungen ca 100 ggr surare egenskap på Ph 3,5-4,5.
Honungens låga Ph borde bara det stoppa det mesta i bakterieväg och göra det till ett säkert foder, därtill kommer låg vattenhalt. Sockret sitter där med sitt optimala Ph för bakterietillväxt och förlitar sig på låg vattenhalt. Det i en relativt fuktig miljö vilket vinterklotet utgör till och från och där de öppnade cellernas innehåll med lätthet absorberar denna fuktighet.

[vattuvarg]

Honungen lagras i koncentrerad form. Ett riktigt fint exempel på supermättad lösning, faktiskt.

[SNICKAREN]

http://newsvoice.se/2014/05/28/bekampningsmedel-for-gmo-mat-skadar-allvarligt-halsa-och-ekosystem/

[Kap Horn]

Hej

Att socker inte är en bra kost i många avseenden är vi väl överens.
Men, i den koncentrationen som den finns i en cell, så är den konserverande. Gränsen för att det skall tex börja jäsa ligger vid ca 50 %.
Så där är det ingen risk vid 18 - 20 % vatten.

[olof]

Ett förslag är att läsa på om varför honungen har så lågt pH. Ett tips är att sockerlösning är att jämföra med nektar, binas lagrade vinterfoder är något annat, oavsett fodrets källa.

[Curt]

Olof är lite snabbare än vad jag är. Bra sökord är glukonsyra och glukosoxidas. Vinterfoder från sockerlösning har samma pH som honung.

[Kap Horn]

Men långt ifrån samma innehåll!

[Curt]

Men långt ifrån samma innehåll!

Med sockerlösning som start slipper man en del oförbrännbart i maten. Det som inte kan förbrännas lagras i tarmen. Risken för utsot ökar därmed. Lushonung och ljunghonung är bra exempel på olämpligt foder om våren blir sen.

[Kap Horn]

Hej

Om denna nektar nu hade varit så ofördelaktig tror jag inte att bin hade tagit den...jag har snarare uppfattningen att den hamnar fel i kupan vid "supering".
Vid "nadiring" så hamnar den tidigaste honungen högst upp i lagret och den sena längst ner där den förbrukas först.

Så som jag ser det, så jobbar man på alla fronter mot biets inbyggda förhållningssätt.
Tomrum uppe betyder att man tvingar de att bygga uppåt, täta frigolitlådor som inte kan andas, ramar som ökar inte bara kupans volym utan berövar biet sin naturliga förmåga att bygga själv, kupor med en volym som vida överstiger deras värmehållningsförmåga.

Listan kan göras ännu längre...som då inkräktar på deras fortplantning, drönarutskärning som minskar genbredden, konstgjort insemination...och, och, och...och så undrar man varför biet inte är friskt!

Kan det vara biodlingens utveckling som inte är det...friskt alltså?

[olof]

Fast jag hade vänt på det och placerat lushonungen överst om jag varit bi.

[Kap Horn]

Hej "bi"    Olof


Har du lust att kort förklarar varför?
Tack

[olof]

Har du lust att kort förklarar varför?

Det beror såklart på var i vårt avlånga land bina finns, men generellt kan man säga att i södra halvan av Sverige går hälften av vinterfodret går åt till yngeluppfödning mellan rensningsflykt och första draget. Så om den sista halvan av vinterfodret har mycket slaggämnen spelar det ingen roll, bina kan göra sig av med det.

Man kunde tro att det är samma i det allra första fodret eftersom uppskattningsvis en fjärdedel går åt före vintern, men då kan man inte vara säker på att alla bin verkligen passar på att ge sig ut och flyga.

[Kap Horn]

Tack!

[Kap Horn]

Hej

Efter timmar med lupp bakom kupan...inte bara ser jag att strippsen är mera "populärt" att bygga ut än mellanväggen, så kan jag se hur de bygger "hela vägen" till väggen och låter bara öppningar fria för passage.
Likaså är kakavståndet bara "ett bi" i den övre delen med foderförrådet där de kan bygga själva medan det är fortfarande två mellan ramarna.

Vilket leder mig till "bee space" dvs detta "magiska avstånd" på 8mm +- 2 mm som gjorde ramanvändningen möjligt.
Som bekant så är det för litet för att bygga dit celler, och för stort för att klistra igen det med propolis.

Jag ser själv att med detta påtvingade utrymme vet bina inte vad de skall göra...man ger de alltså helt enkelt ett död utrymme i kupan...fast det skall airconditioneras och hållas rent.

Än en gång så använder man sig av sin kunskap för att göra livet för biet "surt"...bara biodlaren har nytta av det så är det "rätt" i alla fall.

[Sjaunja]

Om jag blir ett bi i nästa liv så ska jag försöka få hamna hos dej Kap Horn!

[Kap Horn]

Hej Sjauna


Du är välkommen och kom gärna som drottning och ta en svärm med dig...


Räknade lite snabbt i huvudet: i en Warré-låda 30x30x21 så minskar jag tillgänglig volym när jag bara använder ramar med ca 2,7 l eller hela 15%.
Det är en hel del utrymme som jag "stjäl" från samhället...

[Kap Horn]

Hej


I helgen blev det tre Warré-kupor till, denna gång med "ligustica" från Vikbolandet.
Dessa sitter på topplistor med en kort vaxremsa.


Mitt första samhälle utvecklas helt ostört...jag har inte sett behov av att öppna samhället under 7 veckor nu (fönstren på baksidan räcker gott och väl för att se vad som händer).
Om någon vecka (beroende på vädret) så har de byggt ut två lådor.


Ända åtgärden för två veckor sedan: tillsatt 12 g thymolkristaller med tre dagars mellanrum, upplösta i vatten och sedan uppsugen på en vettexduk.
Såg inga "konstigheter" i beteendet, men däremot blev en humla så intresserat att hon flög in i kupan...och ut igen efter en halv minut.
Thymoldoften måste vara väldigt lockande mao.
Det är väl därför en viss risk för röveri kan finnas med detta antar jag.


Än har jag inte sett någon varroa, varken på bottenskivan eller på bina (och jag har tittat många timmar genom fönstret och sett massor av bin)...men eftersom de finns/kommer, så är detta i förebyggande syfte. Att jag gjorde det nu berodde på att timjan blommar, så "doften finns i naturen".

[Kap Horn]

Hej

Eftersom "försökssamhället" i biodlareföreningen blev utsatt för röveri (och dessutom var liten från början) så fick de flera bin...och en omplacering.
Nu har jag fem samhällen att ta hand om...och inte är det mycket jobb så här långt.
Fortfarande har jag inte öppnat något samhälle för "inspektion" eftersom en titt genom fönstret räcker för mig än så länge.

Fast stödmata gör jag med alla.

Mitt första samhälle har utvecklats än mera och om vädret håller, så har de i alla fall snart byggt ut två lådor.
Och fortfarande inga varroa i sikte.


PS Bilden är någon vecka gammal...fler bin har det blivit sedan dess...