Tips på böcker om vallodling?

[louise]

Jag behöver lära mig allt om hur man gör hö. Jag har marker så det räcker, men har ännu inte kunskap om hur jag ska få till nåt hö på dem.

Funderar på om jag borde så ny vall, och vad det ska vara för växter i såfall. Och när ska man skörda, hur vet man att det är tillräckligt torrt, hur har man koll på kvaliteten osv osv.

Tips på böcker eller kurser?

[Ursus]

Du kan ta en titt på detta
http://www.njv.slu.se/nvo/Vallar.pdf

Detta avhandlar visserligen endast vallodling i Norrland, men jag tror inte att det är så väldigt stor skillnad mot hur man bör bete sig söderut.

[mille]

Det finns en bok som heter "Växtodlingens grunder", kolla på biblioteket om de har den!

Tillägg: Rättat titeln på boken

[javill]

Jag vet inte vad du har för växter på din vall idag men, det kan vara idé att vänta och kolla det närmare. I fjol slog vi hö för första gången på våra gamla åkrar som använts som bete väldigt länge och som inte brutis på 20 år i alla fall. Höet blev helt underbart med massor av olika sorters gräs och örter. Så i år blir det nytt utökat försök.  

[louise]

Ja! Det är en sån vall jag har. Pratade precis med en rådgivare på Länsstyrelsen som sa att jag kan få ut ca 2600 kilo ts /ha på en sån vall. Det räcker ju bra i år till de få tackor jag har.

Jag börjar se hur mycket blommor å fint det finns i vallen, känns synd å plöja upp. Nåt jag borde vara rädd om? Miljöfördelar, mångfald osv om jag behåller den å gödslar varje år istället?

[Sirpa]

Pratade precis med en rådgivare på Länsstyrelsen som sa att jag kan få ut ca 2600 kilo ts /ha på en sån vall.

Hur mycket konstgödsel skulle man sprida då ?

[louise]

Det pratade vi inte om, men jag tror vi utgick ifrån ingen gödsel alls, eftersom vi utgick från mina vallar. De har legat sen 1987 och har använts som betsmark.

[louise]

javill - gjorde ni nån analys på höet och fick nåt grepp om näringsinnehåll?

Förresten var kan man göra de där analyserna?

[Ulric Eriksson]

Från Lantmannens Bok: Skörd vid medelintensiv drift, hö från naturlig äng: 2000 kg per hektar. Gödslar man inte borde skörden på sikt bli åt det hållet. Gödslar man så gynnas gräset på blomstrens bekostnad.

[louise]

Kg hö eller Kg torrsubstans? Eller brukar det bli samma..?

[Rosa]

Kg hö eller Kg torrsubstans? Eller brukar det bli samma..?

Är det från Ulrics Lantmännens bok så bör det vara kg hö.
Vilket blir ungefär 1600 kg ts

Det pratade vi inte om, men jag tror vi utgick ifrån ingen gödsel alls,

2600 kg ts låter som en normalt könstgödslad hötäckt.

[javill]

javill - gjorde ni nån analys på höet och fick nåt grepp om näringsinnehåll?

Förresten var kan man göra de där analyserna?

Nej, jag analyserade inte det höet. Vi tog det så sent så jag gissade på låga värden och gav det som "kompletteringsgodis" i år ska vi försöka slå tidigare och eftersom vi ska ta in mer i år så blir det nog analys också.

Tidigare har vi använt bl a Analycen du hittar dem på nätet.

[louise]

har varit ute å försökt lära känna markerna nu. Letat växter och kollat "axgång", ett ord jag fick lära mig idag. Och jaha.. det är väl flera gräs som har frövippor, men det ska de ju inte ha redan, så nu är jag helt förvirrad. Näär ska jag slå det..?

[Ursus]

Enkel tumregel: slå när grannarna slår!
Men det beror ju förståss på om de ska göra ensilage eller om de ska göra hö.

[javill]

Långbergets tumregel är bra!   Här nere beroende på väder såklart så slår de första gången i slutet på maj början på juni till ensilage. Första höet innan eller runt midsommar.

[Rosa]

Enkel tumregel: slå när grannarna slår!
Men det beror ju förståss på om de ska göra ensilage eller om de ska göra hö.

Ja om man slår sitt hö när grannarna tar ensilaget före midsommar, så kommer det att bli vääääldigt lite hö  
och grannarna kommer för evigt att knäppförklara den som gjort det  

Här där jag bor tar vi höet första veckan i Juli.

[louise]

Var  bor du då? Det måste ju bero på vad det är för klimat. Här är växtzon 4.

[Ulric Eriksson]

Jag citerar väl vidare ur mitt underbara uppslagsverk:

Slåttertid. Av gammalt har höslåttern skett när klövern och gräset stått i full blom. Härvid har man erhållit största möjliga mängd hö från varje fält. Numera veta vi med säkerhet att det är ekonomiskt felaktigt att vänta så länge med slåttern. Denna bör vid höberedning senast göras när de första gräsaxen och de första klöverblommorna börja visa sig. Härvid kan man räkna på att få ut det största antalet foderenheter från fältet. Efter en tidig första slåtter blir också återväxten större. -- Även under och efter axgång och börjande blomning fortsätta gräs och klöver att växa. Denna tillväxt i massa sker dock samtidigt med en försämring av fodervärdet. Vid blomningen börja en hel del näringsämnen att flyttas över från blad och stjälk till frukten. Blad och stjälk bli därigenom mindre näringsrika samtidigt som halten av växttråd ökar och halten av vitaminer och upptagbara mineralämnen sjunker. Timotejen som är det vanligaste gräset i våra slåttervallar uppnår i allmänhet lämpligt skördestadium något före klövern. I gräsrika vallar bör därför timotejen och i klöverrika klövern få bestämma slåttertiden. -- Eftersträvar man en särskilt näringsrik första skörd och riklig återväxt kan det vara lämpligt att göra första slåttern ännu tidigare än som sades härovan. Emellertid är det svårt att torka den späda grönmassa som man får vid den mycket tidiga skörden. Om grönmassan beredes till AIV-foder eller konsttorkas undvikes denna olägenhet samtidigt som förlusterna bli mindre än vid den mest lyckade höbärgning. -- Tiden för årets sista skörd måste för klöver och luzernvallar väljas med omsorg. Antingen bör slåttern göras minst en månad innan frosten kommer på allvar eller också samtidigt med frostens ankomst. De 4-5 veckorna närmast före frostens ankomst böra helt undvikas. Slåtter under denna tid kan i hög grad försämra vallens möjlighet att klara sig över vintern. Vinterhärdigheten stärkes genom att stubben vid sista slåttern tages tämligen hög.

[Rosa]

Var  bor du då? Det måste ju bero på vad det är för klimat. Här är växtzon 4.

Vad beror på vad det är för klimat/växtzon  
Man tar aldrig hö när man tar ensilage om det är det du menar   oavsett växtzon.
När man tar första ensilage skörden då är höet inte uppvuxit ännu...
När man tar den andra ensilage skörden då har man tagit höet för länge sedan...

(Jag bor precis på gränsen mellan zon 4 och 5.)

har varit ute å försökt lära känna markerna nu. Letat växter och kollat "axgång", ett ord jag fick lära mig idag. Och jaha.. det är väl flera gräs som har frövippor, men det ska de ju inte ha redan, så nu är jag helt förvirrad. Näär ska jag slå det..?

Huvudregeln är att slå när det dominerande gräset går i ax.
Vanligast är att man har timotej i hövallen och då styr timotejens axgång när det är dax.

[Ulric Eriksson]

Jag tror Lollo menar att det beror på klimatet när höet är moget att skörda.

Det bästa måste ju vara att titta på gräset när det är dags. Eller grannarna.