Traktorfritt men mekaniserat jordbruk

[torbjorn]

Av och till forskas det på bl a KTH i Stockholm och SMP (f d Statens Maskinprovningar) i Umeå. Det förekommer också en hel del forskning utomlands, bl a i Danmark, USA och Indien.

[jörmundur]

Vet någon om det forskas på gengasmotorer nu för tiden? Om man gjort npgra försök med att effektivisera själva energiomvandlingen och bränslehanteringen?

Skulle vara intressant och veta hur effektiv denna motor kan bli och hur mkt skog man skulle behöva ta ned för att driva ex 20% av Sveriges fordon

det fina är ju att det växer upp igen:)
jag skulle bara bruka lövträd jag..

som jag ser det så är ju gengas något som (om det skulle bli övergripande aktuellt över hela jorden) måste kontrolleras ordentligt vartifrån folk skulle ta bränsle, annars har de ingen regnskog kvar iallafall. det är ju många platser på jorden som blir öken bara för att träden försvinner.

tajgan är ju betydligt tåligare ur den aspekten.

[Skogsola]

 Metanol är ett betydligt smartare sätt att driva fordon på skogsråvara. En storskalig fabrik finns projekterad. Finansiärerna väntar bara på ett beslut om att metanolen blir skattefri. Obegripligt att det inte kommer. Är regeringen köpt av oljeindustrin?

http://www.varmlandsmetanol.se/

[jörmundur]

ja man kan ju undra. problemen finns säkert runt knuten.
hur miljövänligt är det egentligen? att producera O förbränna?

[jörmundur]

http://rsb.se/arena/showthread.php?19071-Metanolare-inomhus

inlägg 19

jag kan tänka mig att de mer självverksamma kanske är mer inne på gengas ändå, som man kan tillverka själv.

[torbjorn]

Metanol är ett betydligt smartare sätt att driva fordon på skogsråvara. En storskalig fabrik finns projekterad. Finansiärerna väntar bara på ett beslut om att metanolen blir skattefri. Obegripligt att det inte kommer. Är regeringen köpt av oljeindustrin?

http://www.varmlandsmetanol.se/

Nja, det är inte riktigt så lätt som det verkar att driva fordon på metanol. Det främsta problemet är att alla billiga och storskaliga processer för metanoltillverkning ger en produkt som är förorenad av diverse organiska syror (ättiksyra, myrsyra osv), vilket gör den starkt korrosiv (det finns goda anledningar till att metanol som handelsvara levereras i fat eller dunkar av rostfritt stål). Det går att rena metanolen men det är en så dyr process att det inte är rimligt att kosta på den behandlingen på ett vardagsbränsle. Den metanol som används i t ex modellflyg- och motorsportsammanhang är renad från de där syrorna, men där kan man ju betala betydligt högre priser för bränslet än annars.

I USA testade man både metanol och etanol som alternativbränslen för personbilar under 90-talet, och av de bränslena var det etanolen som visade sig praktiskt användbar. Ford Taurus i FFV-utförande tillverkades både i ett utförande för etanol/bensin och i ett för metanol/bensin, det enda som skilde var programvaran till motorstyrsystemet. Men för att bränslesystemet skulle tåla den korrosiva metanolen var man tvungen att kosta på mycket dyra lösningar, t ex enbart rostfritt stål i bränsleledningar, spridare, tryckregulatorer mm, bränslepump med borstlös motor driven av en växelriktare, givaren för bränslemätaren helt isolerad från bilens övriga elsystem och matad med växelström.

Metanolen är ännu besvärligare än etanol när det gäller t ex kallstartegenskaper och tendens att dra till sig vatten ur luftens fuktighet. Ett annat problem är att i och med att den innehåller förhållandevis mer väte och mindre kol än andra flytande bränslen, så består avgaserna till en större del än man är van vid av vattenånga. Det ställer till problem vid kallstart och varmkörning, dels för att tändstiften lätt blöts ner och dels för att mer vatten än vanligt kondenseras på cylinderväggarna medan motorn är kall, det ger stort slitage eftersom en emulsion av vatten och olja inte har några vidare smörjande egenskaper.

Det är också svårare att klara kraven på avgasutsläpp, framför allt då kväveoxider och kolväten, när en motor körs på metanol än då en motsvarande motor körs på t ex etanol eller bensin.

En stor fördel med gengas är ju att man inte är beroende av några storskaliga fabriker och distributionsnät för att få fram sitt bränsle. I och med att det finns många små skogsägare och att investeringarna för att få igång en kommersiell produktion av gengasved eller flis är rätt små, så är det i princip uteslutet att monopoltendenser eller myndighetsingripanden skulle kunna påverka pris eller tillgång på det bränslet.

[Skogsola]

 Speedwaymotorcyklar har körts på metanol sedan urminnes tid. Visst finns det komplikationer. Men det finns det med bensin också. För att inte tala om gengas.

[ManPåGården]

Angående gengas.
Det är ett oeffektivt bränsle, du förbränner hälften av energin, resten får du som en gas, med mycket värme som strålar bort från anläggningen. Därefter förbränner kvarvarande energi i en motor där mycket energi försvinner som värme.
Dock är detta enkel teknik i en snabb omställning men inte ur ett hålbarhetsperspektiv.
Ångmaskin eller stirlingmotor är bättre.  Effektivast energiutbyte är oftast i fast anläggning.
Funderar på de olika energikedjornas verkningsgrad. Elkadjor är effektiva, bränsle med många omvandlingar, låg effektiva.
Fotosyntes 5%-8%. Solceller 10%-15%, elmotor 80%-90%, kolvmotorer 10%-15%, batteri 80%-95%, ångmaskin 8%-12%, stirling 12%-20%.
Kan man utnyttja värmen till uppvärming kan man öka verkningsgraden med 20-40 procentenheter. Möjligt främst i fasta anläggningar. (Kärnkraften får inte sälja sitt kylvattenvärme till fjärrvärmenät, skulle vara för bra affär för kärnkraftverksindustrin och ta död på altenativen.) 
Traktorfritt! Energieffektivast vore kanske små specialmaskiner, batteri/solcells, självgående maskiner. Dock dyra i uppstartskede men troligtvis bättre ur hållbar utvecklinsperspektiv.
Små maskiner klarar också bättre av oregelbundna ytor.
Med självgång kan de arbeta långa arbetspass och därmed uppväga människans korta pass.
Ska man tänka bort traktor och inte se hästen som ersättare får man vara mer visionär. Robotar?
På 50 talet med de första traktorerna, var det svenska jordbruket som mest energieffektiv förhållande till mängd producerad mat.

[torbjorn]

Jag kan inte hålla med om att gengasen är särskilt ineffektiv jämfört med andra sätt att konvertera ved till mekanisk energi. Den stora fördelen med gengas är ju att befintliga maskiner som redan finns i stora mängder lätt kan konverteras till ett förnyelsebart bränsle utan att konverteringen kräver särskilt mycket kvalificerat verkstads- eller fabriksarbete. Det är många gånger mer dyrt och omständligt att konvertera en hel bransch till t ex stirling- eller ångdrift och det vore ju helt orimligt om det gäller att hålla verksamheten igång vid en akut bränslekris.

Verkningsgrader på 80-90 % för elmotorer gäller bara under mycket goda förhållanden - dvs relativt stora motorer på över 100 kW per enhet som dessutom får gå med optimal belastning. Under lika goda förhållanden kan man räkna med att en ottomotor (alltså t ex bensin- eller gengasdriven förbränningsmotor) ligger på 20-30 % verkningsgrad och en diesel i bästa fall uppåt 40-45 %.
Med kraftigt varierande belastningar och varvtal ska man vara glad om medelverkningsgraden på en måttligt stor elmotor kommer över 60-70 %. Ska motorn kunna varvtalsregleras genom t ex frekvensomriktare så tillkommer även dess förluster.

När det gäller batterier så måste man skilja på strömmängds- och energiverkningsgrad. Även om man kan ta ut i det närmaste lika många Ah ur ett batteri som man tillförde vid laddningen, så sker ju urladdningen vid en lägre spänning än laddningen och den skillnaden måste man också tänka på. I all synnerhet kan det bli mycket ineffektivt om man försöker sig på extrem snabbladdning av batterier. Rör det sig om att lagra energi länge måste man också ta hänsyn till batteriernas självurladdning.

Beträffande kärnkraftverkens kylvatten så håller det för låg temperatur för att vara intressant för fjärrvärmenäten. Ett kärnkraftverk arbetar ju alltid med mättad ånga utan överhettning, alltså med mycket lägre ångtemperatur än en någotsånär modern bränsleeldad ånganläggning, och det innebär att man praktiskt taget inte skulle kunna ta ut någon elektrisk energi om man skulle välja att kondensera ångan vid så hög temperatur att kylvattnet är användbart för fjärrvärme. Det torde väl vara välkänt att många kärnkraftverk som ligger i varma delar av världen måste reducera effekten när det är som varmast på sommaren. Antingen nu orsaken är att havsvattnet som används för kylning får för hög temperatur, eller att varmt väder gör kyltornen ineffektiva.

[Rödskägg]

Hur många minuter går en speedwaymotor mellan varje renovering? sedan har du olja i den metanolen

[jörmundur]

som sagt lokomobiler o ångmaskiner tillverkas ju inte heller.

hur tror ni det skulle fungera att driva en generator med en gengasmotor då?
enklast är väll via en traktor men då blir ju den upptagen. skulle det gå att bygga något mer stationärt?
med någon slags vedmatning till så man slapp passa några timmar i stöten...

[torbjorn]

Hur många minuter går en speedwaymotor mellan varje renovering? sedan har du olja i den metanolen

Framför allt så har man i speedwaybranschen råd att betala vad väl renad och syrafri metanol kostar.

[torbjorn]

som sagt lokomobiler o ångmaskiner tillverkas ju inte heller.

hur tror ni det skulle fungera att driva en generator med en gengasmotor då?
enklast är väll via en traktor men då blir ju den upptagen. skulle det gå att bygga något mer stationärt?
med någon slags vedmatning till så man slapp passa några timmar i stöten...

Det fungerar alldeles utmärkt, det har byggts många sådana anläggningar för t ex lokal elförsörjning i tredje världen.
En sak man måste tänka på vid stationära gengasanläggningar är att risken för "vedhäng" blir större då gasgeneratorn står stilla än då den sitter på ett fordon som skakar hela tiden. När det gäller ved/flismatning så måste den ordnas så att det inte kommer in tjuvluft tillsammans med veden, det behövs alltså någon slags sluss, stjärnventil eller liknande. Samma sak om man ska ordna för asktömning under drift.

[vindensbonig]

Allt det ni säger nu är ju inget för en liten små torpare med några få ht så ja efter lyser idéer för dom också  det hade vare intressant För står om det värkar lite märkligt men småtorpare brukar inte ha så värst mycket skog att till gå så där av mitt inlägg hoppa det är ok ?.

[mwson]

Har inte oljebolagen köpt upp en massa bra idéer genom åren som de kommer att ta fram när de inte har någon olja att sälja?

[torbjorn]

Har inte oljebolagen köpt upp en massa bra idéer genom åren som de kommer att ta fram när de inte har någon olja att sälja?

Det fungerar inte på lång sikt. För att det ska gå att köpa upp en idé så måste den ju först och främst vara patenterad. Och i och med att patentet är beviljat så är det också offentliggjort. Ett patent gäller inte längre än maximalt omkring 20 år, och det förutsätter dessutom att patentägaren betalar årliga avgifter för att hålla det vid liv.

[Skogsola]

Hur många minuter går en speedwaymotor mellan varje renovering? sedan har du olja i den metanolen

En trettio heat brukar den stoppa, det är en hel halvtimme effektiv körning Olja har man inte i metanolen men däremot så använder man vegetabilisk olja.
 Helt seriöst så är produktionsprocessen väl planerad hos Värmlandsmetanol och kvalitetskraven till motordrift kommer
att uppfyllas. Det smartaste sättet att använda metanolen är ändå i låginblandning i andra bränslen.

[tidsoptimisten]

Jag har fått ta del av försöken som gjordes av Hushållningssällskapet i Skaraborg på 70-80 talet.

Fokus låg då på skördeökning beroende på att jordpackning undviks vid vinschning, samt att vårbruket kan starta tidigara (innan marken bär). De visade på en kraftig ökning.

Dock, ur aspekten att vidareutveckla tekniken för vinschning var deras bidrag tyvärr litet. Några foton visar en person som går efter en vinschad maskin. I texten talas det om två traktorer, som växelvis drar plog, harv och såmaskin mellan sig. Ingen utveckling jämfört med tidigt 1900-tal.

Tröskningen gjordes med vanlig tröska. Mindre risk för packning på torra jordar.

Skall det bli något blir väl till att plocka fram svetsen och bygga en egen demonstrationsanläggning. Undrar om det blir något

[TW]

Som jag ser det är ett stort problem med vajerplöjning att man måste gräva bort alla stenknösar och andra åkerholmar ur åkern eftersom metoden kräver en fyrkantig åker utan hinder. Det blir fruktansvärt dyrt och kräver stora mängder bränsle till grävmaskinen och dumpern och borrmaskinen och dessutom ganska mycket dynamit. Sedan skall man gå och plocka småsten i 10 år innan den uppbrutna marken blir fullgod åker.

Jämfört med det är det inget större problem att bygga ett par ånglokomobiler. Sist och slutligen handlar det om vanlig gjutning och metallbearbetning. Det stora problemet där skulle väl bli att det knappt finns några gjuterier kvar i västvärlden som vill åta sig komplicerade gjutningar i sandform efter trämodell. Å andra sidan är tekniken känd så om det börjar finnas en marknad startar väl något ett gjuteri i stil med Cattail Foundry i USA och specialiserar sig på svåra gjutningar och korta serier.

[Existens!]

Förutom att metoden bara fungerar på stora fina jämna fält, så har den ju också andra begränsningar.
Man gör ju lite annat än plöjer och harvar en åker. Det ska köras gödsel, sås, plockas sten och ringvältas.  Allting måste göras med markdriva maskiner.  Sen kan man inte göra allt i ett svep.
Alla åkrar harvas över en gång, sen plockar man sten, harvar igen, sår och vältar.
Det betyder att dom här vajerspelen ska flyttas runt flera gånger och återkomma till samma fält.  Dessutom kräver dom en vändteg på säkert 10 meter, som se ska dras åt andra hållet, om man nu inte bara lämnar den helt

Sen har vi då alla fält där det odlas vall, som ska skördas med maskiner som oftast kräver kraftuttag.

Så nej. Jag tror det finns betydligt bättre tekniker att lägga sitt krut på än just att utveckla  ett vajerdrivet jordbruk.