Köldtålighet hos lantraser - bevaransvärd egenskap?

[Dentaku]

Jag har med stort intresse läst tråden om Bjurholmshönsen och inte minst under vilka förhållanden dessa höns levt och formats under lång tid. Det verkar uppenbart att endast djur som klarat att leva utan extra värme vintertid(inte minst när kvinnans övriga djur försvann) kunnat klara sig.

Själv har jag hedemorahöns, som också räknas som en köldtålig ras. När det blev en riktig köldknäpp förra året så hade jag inte hunnit skaffa någon värmelampa och var rätt orolig för hur min lilla ungdjursgrupp skulle ha det. Visserligen är hönshuset ordentligt isolerat, men ändå! Det verkar som om jag oroade mig i onödan, när det var -24 grader ute och -8 i hönshuset så spatserade hönsen runt som vanligt - och bestämde sig för att det var dags att börja värpa.

Dock är det många som anser att höns inte ska behöva ha minusgrader(att de alltid ska ha tillgång till vatten tycker jag är en självklarhet). Själv vet jag inte riktigt vad jag anser, jag är nybörjare på höns, men jag funderar lite på om jag inte tycker att även köldtåligheten hos vissa lantraser också är värd att bevara, precis som t ex lättföddheten och ruvvilligheten? Naturligtvis ska man inte låta höns frysa ihjäl eller bo i undermåliga hönhus för att sålla bort svaga individer men man kanske till exempel skulle låta bli att avla på individer som lätt får frostskador?

Det här är som sagt bara tankar från en ren nybörjare, det vore intressant att höra vad mer kunniga personer anser!

[Ronny]

Jag tror inte själva frostskadorna i sig har med ras eller klimatanpassningen att göra. De är nog att betrakta som rent fysiska. Kamstorleken verkar att vara något mindre på de nordligt anpassade lantraserna och det har ju viss betydelse vid frostskador.

[Dentaku]

Nej, det kan nog stämma. Om man läser så verkar det ju också som om det är fukt och drag mer än minusgrader som leder till frostskador?

Då kanske man inte kan basera något avelsurval på det, men frågan kvarstår: om vissa lantraser är mer köldtåliga än andra, är det något man ska försöka bevara?

[nittonhundranittiosex]

Jag tycker att man kan va lite vaksam mot de djur som har svårt med kylan och ta bort de som inte klarar kylan. Jag tror att våra förfäder har gjort så

[ieenilorac]

Min åsikt är att självklart bör man bevara köldtåligheten hos lantraserna, och också försöka selektera på köldtålighet på andra raser. Inte så att man ska låta dem frysa ihjäl, men det finns ju andra sätt att värdera den egenskapen.

Själv har jag inte lantras, har flera olika raser. Jag har bl a flera silveruddsraser, och jag har dals pärlhöna, som är en gammal svensk ras, som tyvärr var lite dåligt dokumenterad, och därför inte fick vara i genbank. Och mitt förra hönshus höll ett fåtal minusgrader om det var riktigt kallt ute, mitt nuvarande ligger på plus 4 som kallast. Och jag håller koll på mina individer, hur aktiva de är, hur mycket de verkar äta, hur bra de håller hullet. Kollar såklart också hur bra de värper under de förutsättningarna, om det är unghöns. Äldre höns gör ju i normalfallet värpuppehåll under vintern.

Om det är någon individ som avviker negativt på något sätt, så tas den ur avel. Man vill ju ha friska, pigga höns, som äter rimligt mycket och mår bra även om det är lite svalt i deras hus.

Sen är ju genbankerna emot att man selekterar på annat än friskhet, typ, så det är ju en definitionsfråga. Men hade jag genbankshöns skulle jag ta bort de som inte har bra vinteregenskaper, eftersom jag är övertygad att bönderna som hade dem förr hade gjort så.

[nittonhundranittiosex]

Jag tycker ju att köldhärdighet är en fråga om friskhet, eftersom att djur som inte klarar vintern inte är frisk.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Vad jag har sett så är spetsarna på kammen det första stället som frostskador uppstår på. Därför tycker jag det är lite märkligt egentligen att inte alla svenska lantraser har mycket liten kam, t ex roskam. Kanske för att försfrusna kammar inte påverkar produktiviteten, så individer med förfrusna kammar har fortsatt att avlas på.

[Ronny]

Sen är ju genbankerna emot att man selekterar på annat än friskhet, typ, så det är ju en definitionsfråga. Men hade jag genbankshöns skulle jag ta bort de som inte har bra vinteregenskaper, eftersom jag är övertygad att bönderna som hade dem förr hade gjort så.

Så är det ju inte alls! Självklart ska en selektion ske inom genbankerna för att bevara viktiga inre lantrasegenskaper såväl som yttre variation. Ensidig selektion efter tex värpning eller viss färg skall däremot inte ske. Sunt bondförnuft ungefär.

[ieenilorac]

Så är det ju inte alls! Självklart ska en selektion ske inom genbankerna för att bevara viktiga inre lantrasegenskaper såväl som yttre variation. Ensidig selektion efter tex värpning eller viss färg skall däremot inte ske. Sunt bondförnuft ungefär.

Vad bra att jag hade fel på den punkten. Flera med genbankshöns har annars uttryckt att de inte selekterar, men då är det de som uppfattat det som att de inte ska selektera.

[Svarthönan]

Tycker också det är en viktig egenskap.

...Därför tycker jag det är lite märkligt egentligen att inte alla svenska lantraser har mycket liten kam, t ex roskam...

Ja, det har jag också tänkt på. Förmodligen fanns det helt enkelt inga djur med ärt- eller roskam bland lantrasernas förfäder?

[Neon Knight]

Svårt att få någon vidare selektion på köldtålighet, de flesta raser klarar kyla bra.

[nittonhundranittiosex]

Jo roskam har funnits länge, jag har det på mina gotlandshöns. Och Kindahönsen har det också.

[Svarthönan]

Jo roskam har funnits länge, jag har det på mina gotlandshöns. Och Kindahönsen har det också.

okej, dumt av mig. Dåligt påläst/glömsk.

[nittonhundranittiosex]

Jag har för mig att Svarthönsen hade det förr, men att det nu räknas som korsningsinslag

[Svarthönan]

vad spännande! Var har du läst/hört det?

[Jonas från Backfors]

Vad jag har sett så är spetsarna på kammen det första stället som frostskador uppstår på. Därför tycker jag det är lite märkligt egentligen att inte alla svenska lantraser har mycket liten kam, t ex roskam. Kanske för att försfrusna kammar inte påverkar produktiviteten, så individer med förfrusna kammar har fortsatt att avlas på.

Jag tror det är så enkelt att ingen höna/tupp dör av att de förfryser kammen och därför har de i alla tider gått vidare ändå och fått avkomma liksom de höns som haft mindre kam. Tror kamstorleken har i princip noll betydelse för rasens härdighet. Att det sen ser fult ut och att det givetvis är synd om hönan som förfrusit kammen är en annan sak.

Däremot tror jag det finns många dolda egenskaper som är viktiga för rasens härdighet. Vissa raser bygger kanske snabbt ett tjockt fettlager, vissa har extra tjock fjäderdräkt, vissa raser klarar att hålla sig varm på lågproteinfoder osv osv. Åsbohönsen har troligtvis blivit härdiga skånes regniga vintrar och vattnet rinner nog av fjädrarna "likt gåsen" på dem Hedemorahönsen har klarat kylan för att de har tjock fjäderdräkt och Bjurholmshönsen för att de så snabbt sätter fjädrar som kyckling, som några exempel. Sen finns som sagt säkert massor med egenskaper som vi inte ser som spelar stor roll för rasens härdighet.

[nittonhundranittiosex]

I lantraser 93 och i ett nr av Hanegället

[FM]

 

Intressant så finns det tester som gjorts med att utsätta broiler hönsembryos för kyla innan kläck och resultatet blev en köldtåligare fågel. Detta talar för att en naturuvad kyckling är tåligare, dock så finns det nu kläckare med denna funktion oxå

Upphovsmannen brother Wilfrid till den kanadensiska hönsraser Chantecler ville få fram en ras vars kam o slör var realtivt köldtåligt

http://www.backyardchickens.com/products/chantecler

http://www.cfagrf.com/Chantecler_chicken.htm

 

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Upphovsmannen brother Wilfrid till den kanadensiska hönsraser Chantecler ville få fram en ras vars kam o slör var realtivt köldtåligt

Det är en Chantecler på D. Inget utstickande över huvudtaget. Verkar helt klart vara den bästa kammen ur köldsynpunkt.

"Cushion comb" kallas kamtypen på engelska.

[Azoo-Lina]

Att rosenkam inte premierats/spridits vitt och brett ibland lantraserna kan bero på att rosenkam ger sämre fertilitet hos tupparna framförallt i homozygot uppsättning. Även om folk i det gamla bondesverige inte hade koll på gener och ärftlighet som vi har idag så hade dom oftast stenkoll på vilka djur som var bra och vilka som inte var det. En tupp som var dålig på att befrukta äggen blev säkert inte långlivad i hönsgården. Selektionen på livskraftiga djur har förmodligen därför inte premierat rosenkam i det gamla bondesamhället. Högst ovetenskaplig teori men grundad på sunt bondförnuft