Frågor runt syskonparning på gris

[nilsegårn]

Morn!

Vi har vänner som har en galt och gylta ur samma kull ihop och själva har de lite que sera sera hållning runt det hela. Personligen tycker jag all form av inavel är en styggelse men vet att det görs på bla linderödare. Så därför är jag lite nyfiken.

Hur blir ungarna ifall det skulle ske? Blir de levnadsdugliga? Kan de föddas upp till slaktdjur? Är det ens möjligt att få sålt dom till liv?

Teoretiskt sett kan en gris bli könsmogen vid 4-5 månaders ålder. Betyder det att gyltan teoretiskt sett kan bli dräktig då? Och grisa runt 8 månader gammal? Hur tacklar gyltan det? vad finns det för risker med att låta en så ung gylta grisa? Är det samma risker som på en hund att bäckenet är för trångt osv?

Är det någon av er som har erfarenhet av detta? Hur gick det?
Vad tycker ni? För och emot?

[Halte]

Inavel i 1 generation är nästan aldrig några problem. Möjligtvis kan det väl bli lite problem att sälja som livdjur, ag vet inte vad genbanken säger om det. Men att sälja dem som livdjur utanför genbanken är väl inga problem.

[bladhis]

Har tyvärr testat det, och det fungerar ypperligt. Inget att rekommendera dock. Livdjur av dessa bör ju inte säljas utan bli julegrisar eller grillgrisar!

[Existens!]

Teoretiskt sett kan en gris bli könsmogen vid 4-5 månaders ålder. Betyder det att gyltan teoretiskt sett kan bli dräktig då? Och grisa runt 8 månader gammal? Hur tacklar gyltan det? vad finns det för risker med att låta en så ung gylta grisa? Är det samma risker som på en hund att bäckenet är för trångt osv?

Det fungerar bra. Dom utvecklas under graviditeten så det oftast inte är nåt problem. Vanligast är nog att man betäcker på andra brunsten, men det är ju snarast att förmänskliga. Skulle dom leva vilda så hoppar ju inte galten över en brunst för att vänta på nästa.

[nilsegårn]

Jag är emot avel för att det leder till oönskade oförutsägbara beteendestörningar bla. Och mutationer  som dyker upp i senare led. Personligen förstår jag inte alls varför någon skulle vilja ägna sig åt sånt. Det leder inte till något annat än utarmning av det genetiska materialet.

Har arbetat med mänskliga syskonavkommor och det är inte grannt.

Att unggyltor blir betäckta  på första brunsten i det vilda är fel. Ledarsuggan styr när unggyltorna ska ha. Naturligtvis sker tjuvparningar men det är ingen regel. Dessutom är det aldrig eller sällan med en manlig nära släkting eftersom dom blir utstötta ur flocken.

Att sedan sälja syskonavkommor utan papper är på riktigt dumt. Då har ju de nya ägarna öht ingen koll på vad/vem de kan para med nästa gång. Att råka på en farbror eller moster är ju ganska hög risk i linderödsbesättningen. I alla fall i fall i närområdet.

[Existens!]

Men det finns ju knappast nåt egenvärde i att inavla. .så ont om grisar är det väl inte.

[tinna.m]

Men det finns ju knappast nåt egenvärde i att inavla. .så ont om grisar är det väl inte.

Var väl så just Linderödaren "bevarades", icke att förglömma..
Där var det dock ingen genbank eller avelssalu.

[Existens!]

Nackdelarna med inavel lär ju vida överstiga den eventuella risk för sjukdomar som man har i ett hyfsat kontrollerat avelsmaterial.
Avel syftar ju till att ge framsteg, inte isolerade inavlade individer.

[Halte]

Som sagt, en gång tycker jag inte att det gör så mkt.. Möjligtvis två men inte mer.
Jag har sparat en bagge i två betäckningsomgångar, dvs inavel två ggr men vid sista omgången dök det upp några missbildade lamm.

Inavel är ju en del av avelsarbetet också, det får man inte glömma bort.. Så att säga att det är av ondo rakt av tycker jag inte man kan göra.

[nilsegårn]

Nu är inte jag nått fan av rasavel heller men det är kanske en helt annan diskussion....

[Halte]

Håller inte alla som har djur för produktion på med någon form av rasavel?
Positiva egenheter man vill förstärka eller bevara..

Jag menar inte att man MÅSTE göra det hela tiden men så som din första fråga var ställd så tycker jag inte att man kan säga att det är rent fel..

[Existens!]

Det beror ju på hur man ser det. Hade vi inte bedrivet en sån framgångsrik avel i landet, så hade ju all grisproduktion nu varit utslagen, och endast hobbyflockar med Linderödare varit kvar, och kanske några olönsamma besättningar med lantras.

Grisar kan ju knappast påstås vara sönderavlade eller likna t.ex Belgian Blue. Suggor har inga problem att grisa, utan de problem med hållbarhet som finns beror mest på hur dom hålls.  Att en sugga som är stilla hela livet får dåliga ben är ju inte så konstigt.
Vi hade flera hybridsuggor som gick ute och blev både 6 och 7 år gamla utan problem.

[nilsegårn]

Vad jag menar är att jag inte ser någon vinst i bevarandet som sådan. I mitt tycke hade det vart bättre att fokusera på en härdig, lättgrisad, köttig  gris med trevligt lynne utan galtsmak. Sen kan man få kalla den vad sjutton man vill...

[nilsegårn]

Det saknas numera flera inlägg i denna tråd ifall någon tycker den verkar osammanhängande.....

[Existens!]

Hehe.. var det någon som plötsligt inte tyckte inavel var det allra bästa...

[nilsegårn]

Vet inte vad som hände Jag var ute i verkligheten....

[Existens!]

Jag har raderat mina inlägg då jag har lite problem med att alla kan logga och läsa mitt liv! Och jag gör så alltid i alla trådar.
Jag står för alla mina tankar om inavel och tycker det är bra eller hur man nu ska lägga upp det hela!
Så vill någon diskutera är jag öppen.

Är det inte enklare att du blir lite mer anonym i profilen?  Blir ju väldigt konstiga trådar om du skriver en massa som folk svarar på, och sen plockar du bort alla dina inlägg för att du har problem med att någon ( vem det nu kan vara) kan läsa dina inlägg?

[Ronny]

Som jag uppfattar nilsegård så påstår du att mutationer uppkommer till följd av inavel. Är det rätt uppfattat?

[nilsegårn]

Jag ber att få omformula mig. Risken för mutationer är större i ett inavlat genetiskt material än i ett som inte är det. Mutationer förekommer slumpmässigt i alla genetiska material.

[Ronny]

Vad jag menar är att jag inte ser någon vinst i bevarandet som sådan. I mitt tycke hade det vart bättre att fokusera på en härdig, lättgrisad, köttig  gris med trevligt lynne utan galtsmak. Sen kan man få kalla den vad sjutton man vill...

"Vinsten" i bevarandet av linderödssvinet är väl att vi har kvar en gammal svinras som var och är effektiv i ett mer självhushållande sammanhang. Om man i framtiden får för sig att avla fram den fantastiska svinras som du fantiserar om, kanske det kan vara bra att ha linderödsrasen att tillgå.