Plog - potatiskupare från 1800-tal?

[RäddförDamien]

Denna fantastiska vridbara plog (för lite mindre häst tror jag) hittades på gården. Den saknar "skären" eller de bladen som ska kupa jorden över potatisen. Vad tror ni? Hur gammal är den? Har någon en liknande? Om ni har bilder på era lägg gärna upp dem!
/EresKi

[RäddförDamien]

Lite fler bilder. Notera hammaren.

[Broberg]

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rder

[anders50]

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rder

Japp! 

[RäddförDamien]

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85rder

Men dra på trissor!    Blir alldeles lycklig.

Men förklara hammaren och hur gammal är den?

[Broberg]

Japp! 

Har bara sett "modernare" innan. Kul att den verkar vara i så bra skick och komplett med skaklar och grejer. Var glad för den ts.

[Broberg]

Men dra på trissor!    Blir alldeles lycklig.

Men förklara hammaren och hur gammal är den?

Ingen aning om hammare och ålder. Har aldrig använt någon och ålder och kan vara svårt om det är hemgjort typ. ChristinaR, eller hur hon stavar, kanske har koll eller kan kolla upp?

[RäddförDamien]

Ingen aning om hammare och ålder. Har aldrig använt någon och ålder och kan vara svårt om det är hemgjort typ. ChristinaR, eller hur hon stavar, kanske har koll eller kan kolla upp?

Bra idé. Tack för identifikation!

[Broberg]

Bra idé. Tack för identifikation!

Väl bekomme.

[kbh]

Ja att det är en åder det har du väll veta hela tiden  men frågan är väll just att det är svängbart något som ja aldrig har sett förut syn att dom ställ bara vingarna är borta .

[RäddförDamien]

 

[kbh]

 

[TW]

Själva ådret "aali" är en ovanlig konstruktion men "aalstjiidin" det vill säga skaklarna var alltid fastsatta så där här i trakten.

Troligen 1800-tal eller möjligtvis litet tidigare eftersom inställningen är med skruv och smidd vingmutter. Ännu i mitten på 1700-talet var muttrar litet väl dyrbara för att användas på vanliga jordbruksredskap. Det var nämligen svårt att göra innergängor utan moderna gängtappar.

[RäddförDamien]

Tack TW!  Menar du att vridbarheten i årdret då bara är en följdfunktion av hur den var fastsatt i skaklarna? Eller har det en egen funktion? Var det vanligt?

[Edgar]

Jag har sett en klubba, som min far sa att de gamla hade för att slå sönder jordkokor vid/efter harvning. Det var en träklubba, större än hammaren på årdret. Men, kanske en hammarteori?

[TW]

Tack TW!  Menar du att vridbarheten i årdret då bara är en följdfunktion av hur den var fastsatt i skaklarna? Eller har det en egen funktion? Var det vanligt?

Ja det var väldigt vanligt åtminstone här i trakten. Man drog ut tappen ur ändan på den runda bommen för att koppla loss aalstjiidi av aali. Man kunde sätta fast samma aalstjiid (skaklar) på antingen ett aal (åder) eller på en rist (risten skar man upp gräsvall med) eller på ett vändaal (träplog med vändskiva som kördes i spåret efter risten).

Såvitt jag förstår fyllde väl vridbarheten samma funktion som krokaxeln på en modern hydraulburen plog och veven på ena lyftarmen på traktorn. Nämligen att få plogen att gå rakt........ fast jag är inte helt säker på alla detaljer. Det finns inte så många gamlingar kvar i livet som har plöjt med den där sortens grejor.
Så mycket vet jag att då man plöjde en åker med aal så "plöjde man i kors". Hela åkern skulle plöjas två gånger. Först fåra vid fåra längs hela åkern ena vägen och sedan fåra vid fåra tvärs över de tidigare. Dubbelt mera arbete än att plöja med järnplog.

[kbh]

Ja det var väldigt vanligt åtminstone här i trakten. Man drog ut tappen ur ändan på den runda bommen för att koppla loss aalstjiidi av aali. Man kunde sätta fast samma aalstjiid (skaklar) på antingen ett aal (åder) eller på en rist (risten skar man upp gräsvall med) eller på ett vändaal (träplog med vändskiva som kördes i spåret efter risten).

Såvitt jag förstår fyllde väl vridbarheten samma funktion som krokaxeln på en modern hydraulburen plog och veven på ena lyftarmen på traktorn. Nämligen att få plogen att gå rakt........ fast jag är inte helt säker på alla detaljer. Det finns inte så många gamlingar kvar i livet som har plöjt med den där sortens grejor.
Så mycket vet jag att då man plöjde en åker med aal så "plöjde man i kors". Hela åkern skulle plöjas två gånger. Först fåra vid fåra längs hela åkern ena vägen och sedan fåra vid fåra tvärs över de tidigare. Dubbelt mera arbete än att plöja med järnplog.

A finurligt  med andra ord första gången som ja ser ett sådant åder värkligen roligt .

[RäddförDamien]

Verkligen finurligt!  Och hammaren skulle förstås kunna vara för jordkokorna eller så hade den en annan funktion....


TW: är begreppen du beskriver österbottniska?

[TW]

Japp. Den dialekt av svenska som vi talar här.

[kbh]

Verkligen finurligt!  Och hammaren skulle förstås kunna vara för jordkokorna eller så hade den en annan funktion

Har svårt att se att just den hammaren skulle va till jordkokorna den  den är med stor sannolikhet för något anat på ådern .