Höhässja

[Hængur]

        Volmar fanns i skåne. Det är liksom en något större stack med en liten luftkanal från sidan in till mitten och upp.  De korta hässjorna med längsgående slanor att lägga höet på fanns i norra skåne och kanske i hela landet. Krakar var nog också utbrett på mindre ställen. Det har jag provat förresten ,det funkar men det är större procent av materialet som är utsatt för sol o regn.
 Snörena du nämner var tjärade. Ståltråd är modernt och effektivt? På en hög o lång hässja är mycket av höet helt grönt o fint när det är färdigt. Gräset skall ligga lite på slag. Det är en fin avvägning hur mycket man skall lägga på tråden. Inte för långt mellan störarna,sedan ganska mycket men inte så att det blir för tungt så att tråden brister. Detta lär man sig! Varje tråd skall sedan i änden gå ned till marken i tre i längdriktningen placerade grova pålar. Annars säckar det ihop in mot mitten. Hässjan kan på detta sätt bli hur lång som helst.

[Existens?]

Ja men där har vi en lokal sak kanske:) . Här har vi aldrig haft trådarna att gå ner, utan bara satt snedsträvor vid yttersta stolparna i hässjan.

[Fru Jansson]

Ja men där har vi en lokal sak kanske:) . Här har vi aldrig haft trådarna att gå ner, utan bara satt snedsträvor vid yttersta stolparna i hässjan.

Verkar finnas otaliga variationer på olika håll i landet... Har för mig att hässjorna gjordes av trä... Men jag är ju norrifrån, och har aldrig hässjat, bara sett och hört lite... Det stora problemet som jag ser är dels att jag inte kan, och dels att få fatt på hässjestörar... Kanske skulle slänga ut en annons i lokalblaskan?!?

[Edgar]

I min ungdom hässjade vi hö, störar med ståltråd emellan. Hässjorna hade ca 11 - 13 stolpar. Man gjorde hålen så att stolparna lutade utåt kanterna lite. När man lassade på gräset, så blev stolparna lodräta utan att ha någon förankring.

Stör med tvärslå en bit upp och gräs på kallade vi för höstackar.

Sedan fanns också tre störar sammanbundna i toppen, och man band ståltråd mellan stolparna ungefär som en hässja. Kallades för kärringar.

Vi ställde ihop kärvarna, 2 bredvid varann i rader om ca 20 kärvar. Ett sådant uppställ kallades för "krapp". Kan inte påminna mig att kärvar sattes på störar.

Detta var i Bohuslän på 1950 - 1960 talet

[Hængur]

  Du kan annonsera efter granslanor fru Jansson, så kapar man till dom själv. Eftersom det är brottom till denna säsong kan du ju också köpa dem på rot om det inte finns fällda. Vid transport gör det inget om de asar i marken eftersom de är långa men man kan ju också kapa innan hemtransport.

[Uddabudda]

Självklart 

(med viss reservation för sjuka barn/djur o.dyl, hmmm  )

Men jag vill väldigt gärna lära mig hässja!

Om jag skulle slå en halv hektar med häst, är det några som på riktigt skulle vilja hässja med mig då?

Alltså förtydligar frågan: Som faktist skulle delta och inte bara sånna som "skulle vilja" ?

Har en liten beteshage som vi inte kommer att slå till hö annars, det är ingen riktig vall, utan bara obetat. Så den skulle jag lätt kunna använda till "skoj" 

Har slåttermaskin till häst och nån räfsa kan man säkert skramla fram.

[Trollmor]

Nej, kraka är kraka och klöverpyramid är klöverpyramid.  Kraka som du beskriver, pyramiden behöver 6 störar.  Tre står på marken hopbundna i toppen (ståltråd, ty snöre suger åt sig fukt) och 3 parallellt med marken, också ungefär en halvmeter upp.  Ändarna får sticka ut, och där drar man en ståltrådslina också, så det blir som en liten hylla att lägga nedersta varvet på.  Rejäl topp som på en hässja eller vålm.  Det går på rätt mycket, men är mkt arbete att sätta upp.  Lämpligt för grässorter som torkar sakta, som t ex klöver.  Fördelen är att det blir ett lufthål i mitten.

  Edgars kärring verkar vara snarlik min klöverpyramid.

  Hur gör man en luftkanal i en vålm?  En vålm måste vara stor, är den riktigt stor kallas den ibland häs.  Vitsen är att översta lagret skyddar det som är under och inuti; därför måste höet vara torrare när man lägger en vålm än när man hässjar.  En vålm eller häs måste ha tid att "sätta sig" eller "sjunka ihop" före första regnet, ty eljest kommer lätt regn i från toppen.

  Hässjor med störar i stället för tråd är mig veterligt norrländskt.  Dessa får stå kvar på fältet till nästa år, man bara drar ihop dem och lutar stängerna mot någon av störarna.  En skämtskröna säger att ett spionplan under kriget såg de hopställda hässjestörarna på vintern och trodde de var luftvärnskanoner - i mängd! 

  En vanlig hässja blir stadigare om man sätter i spettet lite snett utåt, så att störarna står rakt upp när man dragit ihop topparna med linan.  Och om man sätter störarna lite i sick-sack, då välter den inte lika lätt.  Ibland får man ändå stötta den med en stör vinkelrätt mot själva hässjan.

  Ja, tvi för allt detta jobb!  Jag flämtar och flåsar bara jag tänker på det ... 

[Hængur]

    Se vilken inlevelseförmåga du har Trollmor! Du svettas redan. Jag ser den där pyramiden framför mig, men du bör komma och visa på ett tunnland. Vi kan klara både Frances och Fru Janssons ställe.

[nilsegårn]

Jag kommer!:-)

[Hængur]

      Bra Nilsegårn!
Vi behöver låna en hösvans i gott skick av någon så att det samlas och förs fram på ett fint sätt.

[Trollmor]

    Se vilken inlevelseförmåga du har Trollmor!

Nix!  Bara svettig erfarenhet!  Så jag kommer INTE!  Men önskar er förstås lycka till! 

[Temeriaire]

Jag är på i mån av tid,  men när blir det?

[Frances]

  det nörjar kännas som en möjlighet alltså


Jag ska börja se över maskiner o grejer så får vi se 

Vi får väl samsas om ett datum då!

[Temeriaire]

Kommande helg skulle funka för mej, men sen är det ju en väderfråga med förstås...

[Trollmor]

Kommande helg skulle funka för mej, men sen är det ju en väderfråga med förstås...

Ja, det är nog det ... 

[qvea]

Vill bara tala om att det gick jättebra, så tack alla för goda råd och beskrivningar  bara resten kvar men lien blev trött, så det tar jag imorrn

[kbh]

Du menar att kraka det...

Intressant är ju annars hur man vill ha olika material i hässjorna beroende på landskap.  I småland kör man med sin ståltråd, medan man i västergötland ofta ha ett snöre ( brunt hässjesnöre med en mycket speciell doft ).  Längre upp i landet kör man med störar.

Fler varianter?

Och 'krakarna' dvs bara en pinne med en liten kort tvärslå på 0,5 meters höjd som man lägger hö, och även nekar från självbindaren på, är de förbehållna småland, eller finns de på fler platser?

Det är inte sant att man bara använde snöre  ja har då hela min bardom fått hässja med ståltråd  så det är nog hugget som stuket  var nog vanligare längre tillbaks med garn .Och för egen del så har ja alltid använt ståltråd när ja hässjat.

[Trollmor]

Vill bara tala om att det gick jättebra, så tack alla för goda råd och beskrivningar  bara resten kvar men lien blev trött, så det tar jag imorrn

Ståltråd är nog bättre, drar inte åt sig fukt.