Sjuk mage och försämrat allmänntillstånd på killing - BAD ENDING ; THE SAGA SAGA

[ronnystromberg]

Hejsan!

Våran lille Saga, ca 2 månader gammal, har fått försämrat allmänntillstånd, dålig aptit samt öm mage (undviker att ligga, och bräker vid beröring). Det började i går söndag med eventuellt lite små tendenser lördag kväll.

Jag har beställt tid till veterinär i kväll. Hoppas hon inte har svalt något opassligt. Jag har inte sett henne bajsa på en tid (men det är ju inte heller kanske dagens prioritet 1 att söka getbajsning in action)

Håller tummarna för en enklare lösning med positiv utgång...

Goda råd???

Ronny

[Trollmor]

Ja, normalt bajs från en 2 månaders killing försvinner ju ner i grässvål respektive ströbädd, så enda sättet att få syn på den är om hon (?) bajsar på en väg, gårdsplan eller annan hård yta.  På mig verkar det som ett klart fall för veterinär; min första association går i riktning mot gasbrand eller någon giftig växt, hoppas nu att Djurdoktorn hinner se patienten i tid.  Gasbrand och annat som har med magen att göra kan gå fort.  Om det är en bockkilling kan man även misstänka urinsten, det gör mycket ont.  Men då brukar stackaren krysta, ungefär som en get i födsloarbete.

  *Håller tummarna!!*

[ronnystromberg]

Tack, eftersom magen är väldigt svälld, trodde getternas uppfödare att magen är gasfylld (= du nämner gasbrand, antar att ni pratar om samma sak). Vad det betyder är jag inte helt säker på, men antar att det är en typ av förstoppning.

Hon rådde att fort trycka ner en halv liter matolja, och menade att det är lite bråttom...

I samband med "oljematningen" bajsade hon nog lite, så jag hoppas att behandlingen hade snabb effekt ??
Hon kissade också, så ännu är hon inte fullständigt uttorkad (har inte druckit ännu idag vad jag vet)

3 timmar till veterinär, hon får ligga fram till dess, och vi får hoppas att det inte är försent med åtgärderna...

Jag håller också tummarna. Jag är väldigt arg på mig själv att jag inte fattade att reagera på hennes försämrade tillstånd redan igår.

Ronny

[Sussilo]

Trumsjuka pga regnblött, kraftigt sommarbete? Äter din 2-mån killing hö? Det är helt livsnödvändigt för den.

[ronnystromberg]

Jup, men hur undvika att de äter hö/gröna löv när de är på bete? Ingen chans i världen att de skulle äta torrt hö när det finns aspsly i all världens mängd... Borde jag avgränsa ett mindre område och mata dem enbart med mjölk och torr hö och släppa ut dem på betet först när de blivit äldre? (givetvis slänga in lite grönt varje dag)

Saga dog ikväll, det blev dramatiskt hos veterinären. Vi fick ut lite luft med magsond, men hennes hjärta klarade inte stressen, och vi hamnade att hastigt ta bort henne. Hon vilar nu i sin hage en bit under mark.

Stackars Olga, som fick snusa på sin syster innan vi grävde ner henne, hon är nu ensam.

Jobbigt 

Vi måste snabbt hämta en ny kompis, så hon har någon att leka med.

Ronny

[Trollmor]

    Man vänjer sig aldrig, även på såna här långa avstånd.   

Men det känns gott att veta att ni gjorde vad ni kunde, och så gott ni nånsin begrep, och inte ryggade för kostnad och besvär att åka till veterinären.  Hos er har djuren det bra, det förstår man på dina inlägg!

Är Olga nu alldeles ensam, eller är hon ensam i sin åldersgrupp?

[ronnystromberg]

Jo, jag har bra känsla för allt, förutom :

1. Har jag gett dem för mycket bra bete?
2. jag borde ha reagerat igår när hon blev dåsig, och
3. hon fick det väldigt tufft den sista halvtimmen, jag borde ha beslutat att ta bort henne genast

Däremot är jag MYCKET klokare, jag är ju nybörjare...

Mycket bra veterinär, han (rikssvensk accent  ) offrade mycket tid, både på bakgrundsfakta om getter och hela händelseförloppet och satte största delen på erfarenhetskontot.

Min äldsta pojke (8 år) var med hela tiden, och han tog det väldigt bra, bra sätt att lära om liv och död.

Olga lämnar helt ensam, vi tog två getter för en månad sedan. Vi ska hämta en ny kompis åt Olga så fort vi hittar en lämplig kandidat.

På tal om liv och död, fick vår myskand fick 5 ungar idag. Life goes on.

Ronny

[trassla]

Det är så tråkigt när det händer. Jag gick i samma banor som du, när min ena get blev hastigt sjuk. Hade ingen aning om vad det var. Veterinären sa redan förån början att han inte kunde något om getter, men gjorde så gott han kunnat. Hon dog senare på kvällen. Vid obduktionen visade sig att hon hade medfött hjärtfel, men og vad jag klandrade mig själv, för det hon utsattes för de sista timmarna i sitt liv. Jag säger som föregående skrivare: du gjorde så gott du kunde. Så mitt tips till dig är att inte klandra dig själv för mycket (rättare sagt än gjort). Lycka till med den lilla geten som du har kvar, och till nästa som du skaffar in.

[Sussilo]

Så tråkigt, Ronny. Men som ansvarsfull djurägare gjorde du det du kunde för killingen. Ett blött och frodigt sommarbete brukar ställa till problem varje år bland getterna här på gettavlan och tydligen också bland fåren. Viktigt att killingarna tidigt kommer igång att äta hö. Jag skulle ta in dem från det kraftiga sommarbetet tidigt på kvällen och bara låta dem ha tillgång till hö, vatten och mineralsten över natten.

Du skriver "Life goes on" och det är en tunn skiljelinje mellan liv och död. Säkert hittar ni en ny kompis till Olga och grattis till de fem myskungarna!

[Trollmor]

Självklart ska vi försöka lära oss (och varandra) av både misstag och av det som blev bra.  Men jag vidhåller:  Djur som får så mycket kärlek har det bra!  Om grattis till sonen som lever med och bryr sig om!  Hoppas han får glädje av myskisarna!

  Jag är inte helt säker på att det är så bråttom med kompis åt Olga, hon kan säkert klara sig bra med människor som sällskap en tid, medan ni samlar ihop den nya (dyrköpta) kunskapen och förbereder så att Olga och hennes nya flockmedlem kan mötas på ett bra sätt.  Man måste ta hänsyn till smittrisker, parasiter, hur djuren trivs ihop, och mycket mer.  Sånt kan ta sin tid ibland.

[Hippievagnen]

Ronny skriver att han har gott om aspsly och gröna löv i hagarna. Är detta verkligen potentiellt farligt för getterna att kalasa på?
Jag tänker att klöver och spätt vårgräs brukar anses vara kraftigt bete och ställa till problem med magen, men har trott att sly är ganska snällt mot getterna magar eftersom det är mycket fibrer... ?

[Sussilo]

Enl Ronnys bilder finns där även gräs  och det är ofta frodigt på vår/sommar. Är gräset dessutom regnblött kan det ställa till problem för vuxna getter och små killingmagar är ännu mer känsliga. Killingar som inte vuxit upp med mamman eller andra getter och sett hur de ätit hö tar ofta längre tid på sig att lära sig detta.  Sly är favoritföda för getter men kan inte ersätta långfibrigt grovfoder som hö och halm vilket är livsnödvändigt.

[ronnystromberg]

Så tråkigt, Ronny. Men som ansvarsfull djurägare gjorde du det du kunde för killingen. Ett blött och frodigt sommarbete brukar ställa till problem varje år bland getterna här på gettavlan och tydligen också bland fåren. Viktigt att killingarna tidigt kommer igång att äta hö.

Man kan ju fråga sig hur ansvarsfullt det är att släppa ut dem på ett grönbete som är direkt livsfarligt. Du har alldeles rätt, där finns också mycket grönt foder, men jag har inte sett dem äta gräs. Det enda jag sett dem äta är asp/björklöv och mjölken, men jag övervakar ju inte dem 24/7.

Själva hanteringen av mitt misstag var däremot helt ok.

Jag har också en annan teori; kanske en märla fallit på marken vid stängselbygget, och som bekant trycker de små liven i sig allt vad de hittar. Den är kanske lite mera långsökt, men veterinären menade att det inte är helt omöjligt att hon tagit på sig en nervskada i vommen, det är tydligen inte helt ovanligt bland kor.

Så till lärdomen:

1. Jag borde "tvinga" dem att äta torrhö, i alla fall en liten mängd, och hålla dem från ständigt grönbete. -> Jag ska stängsla av ett mindre område i hagen, dit jag stänger in dem, i alla fall största delen av dygnet.

2. Jag ska bli mera lyhörd till getternas allmäntillstånd, och reagera snabbare med oljematning och veterinärbesök. Eventuellt skaffa en egen uppsättning slangar för att "ventilera" vommen, men där borde jag veta exakt vad jag gör så jag inte kommer åt andningsröret = utbildning före jag själv gör det.

3. Mera en fråga: borde jag mata dem ett par gånger i veckan med en mindre mängd (bara lite utblandat med pellets) matolja, som håller magen i trim? Jag vet att magen kan bli "beroende" av oljan, och katastrof kan inträffa vid avvänjningen, därav endast en liten mängd, och detta bara vid killingstadiet. Eller innehåller pelletsen (=en starter för alla typer av djur, rekommenderades av uppfödaren) tillräckligt med olja för att fylla detta syfte?

Ronny

[Trollmor]

Asp borde de inte kunna få för mycket av, men björk är laxerande.  Med "mjölken" antar jag att du avser ettdera mjölkersättningen eller växten mjölkört = rävmjölk = rallarros, som mig veterligt är god för dem att äta.

  Jag trodde att just getter kan leva i stort sett helt på löv och bark, och att gräs och hö är en anpassning till hur vi människor kan hantera vinterfoder?

  På 1980-talet hade Kalle Hammarberg ännu inte hört talas om vasst på get.  De är nämligen noga med vad de stoppar i sig, vräker inte in stora lass som kor och hundar.  Så märlan får du bevisa innan jag tror på den!  Men Saga är ju redan begravd, så det är historia.

  Eftersom veterinären är intresserad och djurvänlig, kanske du kan kosta på dig att försöka filma din kvarvarande get (eller kanske ännu hellre en vuxen get, hon behöver inte vara din egen!) när hon går och betar.  Om man tittar noga, så ser man att de nosar på vartenda strå eller blad innan de bestämmer om det ska in i munnen eller ej.  Såvitt jag kan förstå gör de både en botanisk bestämning (är detta en växt som är god att äta eller inte) och en hygienisk bedömning (har någon annan nosat på detta löv, då äter jag det inte) på en bråkdel av en sekund, varefter det blad som får godkänt i nos-testet åker in i munnen och nästa blad undersöks.

  Om det hö du kan erbjuda dem är av god kvalité så borde du inte behöva "tvinga" dem att äta det.  Det brukar räcka bra med att erbjuda sådant.  Likadant som med salt och mineral.

  Ja, att umgås mycket med getterna och iaktta hur de beter sig ger dig både många glada skratt och förmåga att snabbt se om någon ändrar beteende.  Om någon har vanan att glatt komma fram och bräka när hon ser dig, och så en dag står tyst i ett hörn, ja, då vet du att något är på tok.  Om en annan get är blyg och normalt sett står och avvaktar när du kommer, och en dag ropar på dig och vill att du ska komma, då förstår du att du ska lista ut på vilket sätt hon behöver hjälp.  Detta och mycket mer kallas "beteendeförändring", och för den som älskar sina getter och umgås mycket med dem är detta det första som märks, sen får man försöka gissa sig fram till vad det handlar om denna gång.  För du tror väl inte att nästa problem blir likadant som det första?  Det händer alltid något nytt, och här på Gettavlan kan vi stödja varandra och hjälpas åt att "klia oss i skallen"!

  Frågan om matolja i förebyggande syfte lämnar jag åt mera kunniga, och ser fram emot att få lära mig något nytt!

  Förresten kan tråden kanske byta namn en gång till:  "Vi minns Saga med glädje, och lär oss för framtiden"

[Hippievagnen]

  Jag trodde att just getter kan leva i stort sett helt på löv och bark, och att gräs och hö är en anpassning till hur vi människor kan hantera vinterfoder?

Det trodde jag med. Getter betraktas väl inte som gräsätare, utan som "browsers" i första hand. Såvitt jag har förstått så är en blandning av olika sly och buskar den idealiska basfödan för en get. Det är nog snarare det regnblöta gräset som kan vara riskabelt för magfloran att stoppa i sig, och särskilt för killingar som sagt. Men jag har ju haft getter här som förgiftat sig på ek och svamp, så det är mycket annat än gräs som också kan vara potentiellt farligt/giftigt för en get. Sen så har ju förmodligen inte killingarna hunnit lära sig lika mycket om vad som är bra/inte bra att äta, de brukar härma de stora getterna i början, vilket är nog så viktigt, för det är inte en medfödd instinkt att veta vad som är ätbart och inte.

Kan också intyga att getter är kräsna, i alla fall de flesta... Mina getter äter t.ex inte ens sina älskade pellets om de har kommit i kontakt med t.ex mjölkersättning och är lite blöta. De äter inte heller gärna pellets som ligger på marken bland en massa gräs och annat bös. Det ska ligga serverat på ett fat eller annan slät yta. 
Om jag själv eller något annat djur, t.ex en hund, har tagit en tugga på en brödbit och ska ge resterna till getterna så ratar de detta fullt ut - det luktar ju rovdjursmun om godisbiten! ve och fasa.... 

[ronnystromberg]

Asp borde de inte kunna få för mycket av, men björk är laxerande.  Med "mjölken" antar jag att du avser ettdera mjölkersättningen eller växten mjölkört = rävmjölk = rallarros, som mig veterligt är god för dem att äta.

Med mjölken menade jag ersättningen, men när jag nu tänker efter har jag sett dem mumsa också rallarrosen samt älgörten, dessa verkar vara smaskens.

Kan också intyga att getter är kräsna, i alla fall de flesta... Mina getter äter t.ex inte ens sina älskade pellets om de har kommit i kontakt med t.ex mjölkersättning och är lite blöta. De äter inte heller gärna pellets som ligger på marken bland en massa gräs och annat bös. Det ska ligga serverat på ett fat eller annan slät yta. 

Samma här, de är inte så intresserade av pellets, överhuvudtaget.

På 1980-talet hade Kalle Hammarberg ännu inte hört talas om vasst på get.  De är nämligen noga med vad de stoppar i sig, vräker inte in stora lass som kor och hundar.  Så märlan får du bevisa innan jag tror på den!  Men Saga är ju redan begravd, så det är historia.

Ok, då plockar vi bort den teorin

Det händer alltid något nytt, och här på Gettavlan kan vi stödja varandra och hjälpas åt att "klia oss i skallen"!

Det är jag glad för 

Jag tror vi avskriver detta case med att hon antagligen ätit för mycket vått hö, sätter det på erfarenhetskontot och tittar framåt! Idag bänkar vi oss i bilen för en 4-timmars färd och hämtar en kompis till Olga.

[Hippievagnen]

Angående matolja i förebyggande syfte:

Jag fann detta efter lite google:

"Den bästa behandlingen är den förebyggande. Man bör undvika foder som man vet kan leda till trumsjuka. Ett sätt är att t ex stödutfodra med gräshö då djuren går på klöverbete vilket ger ett lägre betesintag. Man kan eventuellt också ge ytspänningsdämpande medel i förebyggande syfte. Detta är vanligt i områden med mycket stora trumsjukeproblem (t ex i Nya Zealand och Australien). "
http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/utan_serietitel_sjv/UST94-1/UST94-1M.HTM

"ytspänningsdämpande medel" - hit kan väl räknas matolja? Vet att diskmedel också är ytspänningsdämpande och en vanlig första hjälpen vid trumsjuka, men känns inte så kul att sätta diskmedel i den dagliga foderstaten till getterna....

[Hippievagnen]

Ännu ett tips i min googlejakt angående förebyggande åtgärder mot trumsjuka:

"Att ge kon matolja innan hon släpps ut på betet har en viss skyddande effekt, men den varar
bara i ett par timmar."
http://www.svenskmjolk.se/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Skrifter%20och%20artiklar/Mj%C3%B6lkg%C3%A5rden/De%20vanligaste%20utfodringsbetingade%20sjukdomarna.pdf

Är själv också intresserad av vad man kan göra för att förebygga trumsjuka, men det är ett lurigt tillstånd eftersom så många olika faktorer är inblandade. Fanns mycket bra läsning och annat matnyttigt på dessa länkar i alla fall 

Och.. lycka till med det nya tillskottet! 

[Sussilo]

  Jag trodde att just getter kan leva i stort sett helt på löv och bark, och att gräs och hö är en anpassning till hur vi människor kan hantera vinterfoder?

Det är ju stor skillnad när getter lever i frihet, strövar över stora områden med minimalt parasittryck, kan välja sin föda själva och killingarna lär av de vuxna vad som är bra att äta, än de sätt som de flesta av oss här har möjlighet att hålla getter på.

[Sussilo]

Getter betraktas väl inte som gräsätare, utan som "browsers" i första hand. Såvitt jag har förstått så är en blandning av olika sly och buskar den idealiska basfödan för en get. Det är nog snarare det regnblöta gräset som kan vara riskabelt för magfloran att stoppa i sig, och särskilt för killingar som sagt. (...) Sen så har ju förmodligen inte killingarna hunnit lära sig lika mycket om vad som är bra/inte bra att äta, de brukar härma de stora getterna i början, vilket är nog så viktigt, för det är inte en medfödd instinkt att veta vad som är ätbart och inte.

Ja de är i första hand "browsers" men de äter också gräs. Under mina 25-30 år med getter lärde jag mig av bitter erfarenhet det många redan visste; höet ska följa med ut på det färska vårbetet. Getterna åt i början av betessäsongen av höet för att balansera magarna och allteftersom gick det åt mindre och mindre hö. Flaskkillingar som inte lärt sig detta skulle jag ta in över natten och bara ge hö.