Ekorrunge

[Skånelantis]

Hittar ingen bättre tråd för mitt problem, så jag försöker här.
Vi har en ekorre som bor mellan väggarna i vårt stall. Två år i rad har det fötts åtminstonde en unge, som krupit omkring på gårdsplanen och sett förvirrad ut.
I år är det likadant, men nu är skillnaden att vi har katter, varav en jagar allt han kan hitta. Vi har nu tillfälligt stängt in katterna i pannrummet, medan ekorrungen sitter på en balk ute på logen och ser livrädd ut. Där har han suttit hela dagen. Detta är en bra bit från boet.
 Hur fungerar det med ekorrar? Kastar mamman ut dem så de får klara sig själv, tror ni de hittar varandra igen, eller ska vi försöka sätta tillbaka den i boet. Risken är väl att han smiter i panik och aldrig hittar tillbaka...
Jag tänkte mig att ha katterna instängda någon / några veckor så ungen växer till sig...just nu är han väldigt liten och vinglig och har inte en chans att komma undan. Men å andra sidan, sitter han kvar och svälter ihjäl, så är det ju inte bättre...
Någon som kan hjälpa mig?

[4-ever]

Ingen aning, men är ju nyfiken av naturen så jag googlade lite 

Ekorrarna får troligen 2, ibland 3, kullar per år och i varje kull finns mellan 1-7 ungar, vanligast är dock 3-4. Ekorrarna nöjer sig inte med en partner om året, utan är polygamer.
 Honan är dräktig i 32-40 dygn och föder de 6cm långa ungarna i boet. Ungarna är blinda i 14 dygn och flyttar hemifrån efter 5-6 veckor. En ekorre lever i ungefär 18år.
. I början lämnar ungarna enbart boet för att ge sig ut på upptäcktsfärder. De diar hos mamman i ungefär 10 veckor och till hösten lämnar de henne för att söka reda på en egen boplats. Ekorren blir könsmogen efter tolv månader och får normalt 2-3 kullar per år.

[Sjaunja]

Ekorrungar är kul! Jag hittade en liten halvdöd stackare en gång som jag räddade livet på. Gav henne mjölk som jag sög upp i ett sugrör och pillade in i lillmunnen. Hon gillade att sitta på axeln sen då hon blev större. När hösten kom drog hon till skogs.

[Pullarius]

Jag har en familj ekorrar med två ungar här. Fast familj är lite mycket sagt. Föräldrarna som är handtama har bara visat ungarna var det vankas mat och tycks inte ha någon som helst kontakt med dem längre. Men om dom nu är polygama hur skulle det då kunna vara på något annat sätt! Nya kärleksäventyr väntar!
Mats

[Skånelantis]

Tack för svaren!
Eftersom ena katten har skadat benet, så har jag löst det så, sen jag skrev inlägget, att jag har båda katterna instängda i stallet. Den lille ungen ser redan mkt stabilare och snabbare ut, och nu har vi sett honom i boet, dvs ventilationstrumma på stallväggen, så vi vet att han kan komma hem.
Men känner att katterna inte är så glada över denna lösningen, så jag får nog ge med mig de närmaste dagarna. Så får vi hålla tummarna att den lilla är snabb nog för jägarna här hemma.

[Cokett]

Ledsen att behöva skriva de men Korre- ungen har inte chanse mot dina katter...
De vuxna ekorrarna kommer troligen inte tillbaka nästa år om nu inte katterna redan tar dem denna sommar
Men jag som du håller tummarna och hoppas på uppdatering 
  Mvh Cokett

[Skånelantis]

Usch, va ledsen jag är!!! Det som inte fick hända hände!!!
Jag började med att stänga in katterna i stallet i ca 1,5 vecka. Ekorrungen växte, blev sötare och sötare och snabbare och snabbare. Katterna blängde surt, och jag fick dåligt samvete. Så jag släppte ut dem, och så gick det som det gick.
Usch va vi har varit ledsna idag, sambon och jag....
Nu har jag riktigt dåligt samvete, men samtidigt så kunde vi ju inte haft katterna instängda i stallet hela sommaren ändå...försöker döva mitt samvete....Bara inse att det är så här det är att ha rovdjur som husdjur.

Nu har vi igelkottungar också, men de ska väl åtminstonde klara sig!!!!

[Fundersam]

Usch ja! Tråkigt...

Jag brukar ha ekorrungar under taket på ett av uthusen. Här i veckan såg jag en av ungarna som satt och gömde sig i luckan till grunden på stugan. Han såg då svag ut och rörde sig sakta. Detta var en bit bort från boet. Jag letade information på nätet huruvida man kunde flytta tillbaka ungar till boet eller inte. Jag hittade då att man faktiskt kunde flytta dem närmare sitt bo så att mamman kunde ta hand om dem igen. När jag gick ut och skulle göra det så hade den redan hunnit dött, och låg där ihopkrupen. Förmodligen hade den väl legat där en tid utan att jag sett den, eller så kanske mamman fallit offer för någon annan hungrig invånare...
Tydligen är ekorrungar väldigt stress och störningskänsliga dessutom.

Tråkigt är det i alla fall....

[Skånelantis]

Usch ja, man blir ju så ledsen. Det finns ju inget sötare än en ekorrunge, och inget finare än en vuxen ekorre som hoppar mellan träden.

[Trollmor]

Vilken naturhistoria!     Fastän den var sorglig.  Jag antar att det kan vara sant att mamma Kurre (Kurra?) inte vill komma tillbaka om det gått så där illa, men om hon skulle göra det ...  Skulle det gå att sätta upp något katt-skydd just vid boet, när ni nu vet var det är har varit?

[sisel]

Vad ledsamt (även om det är lite konstigt att göra skillnad mellan bytesdjuren... ).

Mina katter tar också ekorrar ibland och det är det bytet jag tycker är jobbigast. Som barn/ungdom hade jag jordekorrar och sedan dess klappar mitt hjärta extra för de djuren, fast det finns väl ingen som inte gillar pigga, söta, vackra ekorrar.

[Skånelantis]

Tack trollmor för tipset, men boet är helt kattsäkert. Problemet är när ungarna är färdiga för att ge sig iväg hemifrån...då är det för högt/svårt att ta sig upp för stallväggen igen. Vi hittade den ihjälbiten inne i hundhuset ( i hundgården som inte används ). Där hade vi sett den innan, och när vi inte sett den på ett par dagar så letade min sambo bla där. Med facit i hand kunde vi stängt av hundhuset så den inte kunde komma in där och bli trängd av katten, men då hade nog katten tagit den nån annanstans istället...
Usch vad jag har funderat idag på vad vi kunde gjort annorlunda...

[Skånelantis]

Förresten, en sak till...Det här med att göra skillnad mellan bytesdjuren, som någon nämnde.
Jag har aldrig förr haft utekatt, så det här är alldeles nytt för mig att hitta döda och halvätna möss överallt. För mig känns det jättejobbigt, men ännu värre blev det häromdan när jag gick ut sent på kvällen för att titta till katterna. Då såg jag den ena katten leka med en mus, som skrek för sitt liv. Jag rusade in till sambon och bad honom springa ut och slå ihjäl musen, så han slapp plågas. Detta lyckades såklart inte...katten blev rädd och musen sprang iväg...förhoppningsvis inte skadad...annars blev det ju en ännu längre plåga för honom.
Förstår att mitt engagemang låter konstigt för en del. Har alltid haft mer empati och känslor för djur än människor ( har varit vegeterian hela livet ), men jag får väl försöka vänja mig vid en hel del saker här ute på landet...
Därför känns det så skönt att man kan skriva här i forumet, utan att bli utskrattad.
Tack!

[sisel]

Förstår att mitt engagemang låter konstigt för en del. Har alltid haft mer empati och känslor för djur än människor ( har varit vegeterian hela livet ), men jag får väl försöka vänja mig vid en hel del saker här ute på landet...

Jag känner igen mig till 100%.
Jag älskar mina katter över allt och de (och mina kaniner) är min lilla familj, men det är tufft att acceptera att katter vill hålla liv i sina byten så länge som möjligt. Samtidigt är de skapta som de är, och det vore förmätet av mig att sätta mig över det.

[Fundersam]

Ja katter gör ju så. Jag tycker gott man kan ta ihjäl musen (eller vad det nu är för djur) ändå för att förkorta lidandet för den. Katterna bryr sig ju inte utan tvingas helt enkelt avnjuta den lite tidigare än de planerat själva!

[Trollmor]

Stakars alla utsatta ekorrar, jag älskar katter men jag tycker att de kunde äta lite mer vegetariskt.

Det tycker nog inte katterna. 

Förstår att mitt engagemang låter konstigt för en del. Har alltid haft mer empati och känslor för djur än människor ( har varit vegeterian hela livet ), men jag får väl försöka vänja mig vid en hel del saker här ute på landet...
Därför känns det så skönt att man kan skriva här i forumet, utan att bli utskrattad.
Tack!

Nä, här skattar vi inte åt dig, utan med dig!    Självklart ska även de djur vi bekämpar (i detta fall mössen) få en god död, och katt är faktiskt det allra bästa:  Mössen kan välja att flytta!  Och många gör just det.  Liksom någon trodde att ekorrmamman kommer att göra.

(Eftersom tråden handlar om empati för ett vilt djur, anser jag inte att detta är OT.) 

[Cokett]

Nää här skrattar vi inte åt varandra utan med varandra som Trollmor skriver. Vi känner nog igen oss dom flesta..
De går inte att resonera med,vara bussig och hygglig mot djurens i deras värd 
Antingen katten ute och då åker de med alla de sorters försvarslösa ungar till stora råtter ,orm,och t.o.m en nästan fullvuxen hare här
Annars inget val bara ha katten inne och då frodas alla ungar i träd och buskar      
Att katterna bara äter de goda på mössen är att de finns mat i överflöd och du har duktiga jägare..ett sätt att avhjälpa de är att skaffa fler katter med alla problem och glädje ämnen de innerbär. Och så blir de mindre med vilda smådjur ingen urskiljning på dom som gör skada eller bara är söta

 Så synd på Korre-ungen. Men de var ju väntat
             MvH Cokett