häst som drar tömmarna ur näven och sticker!

[Frances]

ja, förlåt, läste slarvigt 

[kjamhovu]

Dessvärre har jag varit med om samma sak. Slutresultatet blev inte bra. Det föranledde en avsevärd ransakan av vad jag gjort och hur jag borde göra. Efter det har jag lyckats köra in några hästar som blivit bra utan några stora åthävor. För övrigt tycker jag att det är klokt att lämna bort hästen om man blir osäker på sig själv under förutsättning att inköraren är bra, alla är inte det. Nå, så här gör jag nu vid inkörning av en häst. Det är tre saker hästen inte får komma på. Den får inte förstå hur stark den är. Den får inte förstå hur snabb den är. Den får inte komma på att den kan lämna mig. Det är tre saker jag måste komma ihåg. Hästen har ett bra minne. Hästen läser mitt humör som en bok. Hästen kan inte lära sig något om den är upprörd. Det finns tre förutsättningar som jag är noga med. Jag får inte vara jäktad. Vädret får inte vara extremt, framför allt inte vind. Det måste vara tyst och lugnt runt hästen, alltså inga åskådare som ropar goda råd, inga andra aktiviteter som fångar hästens intresse. Det är hästen och jag. Vi håller till i en liten inhägnad 15 x 15 meter i mitt fall. Det som är så lysande med den lilla hagen, rund eller fyrkantig är att hästen inte kan lämna mig. Även om den tycker något är otrevligt och vill sticka kommer den ingen vart och lugnar sig snart. Det första jag gör är att se till att hästen är intresserad av mig. Havre i fickan är ett osvikligt hjälpmedel. De som hävdar att man inte skall ge hästen ur handen har andra problem med sina hästar. Mycket beröm och inga bestraffningar. Tålamod rår på alla hästar. Jag låter hästen vara lös i hagen. Det första den måste göra är att lära sig gå undan om jag går på den. Trycker den undan mig får den ett ryck i grimman. Nästa sak den måste göra är att gå fram när jag ber den om det, alltså från mig. Det ordnar sig genom smackning och fösning med armarna eller grimskaft. Det tredje, och det är viktigt, är att den måste stanna när jag ptrooar. Den skall blåstanna ur vilken gångart som helst. Det lär den sig genom kontrollrepet, ett rep i en löpögla runt halsen. När jag rycker i repet och ptrooar stannar den vanligtvis eller gör det efter ett tag. Den skall då när den stannat titta på mig, inte vara intresserad av allt annat runt omkring. Nästa steg är att med hjälp av kontrollrepet vänja hästen vid att saker och ting kommer åt buk, rygg och ben utan att det är farligt. Kontrollrepet virvlas längs benen, under buken, bakom rumpan överallt på hästen. Den skuttar kanske, men kommer inte undan och lugnar sig strax. När den står still under övningen har den fattat. Med kontrollrepet som enda hjälpmedel vänjer jag den också vid att saker följer efter den på marken. En hink som hänger mellan hästen och mig på repet lär den att något följer. Det är lätt att genom att sträcka eller slaka repet få hinken närmare eller längre från hästen. Mellan varven vänjer jag den vid selen. Hästen skall kunna stå lös och acceptera selen. Det kan ta lite tid vid att få den till det. Med lugn brukar det ordna sig. Då är det dags att börja tömköra, allt inne i lilla hagen. Jag brukar inte använda bett i början utan köra genom tömmarna i grimmans sidoringar. Bettet kommer efter det att den fattat att gå till vänster eller höger. Sedan kör vi runt eller i åttor. Risken att den skall dra är obefintlig inne i lilla hagen. Det är också dags för hästen att vara säker på att den kan sex saker. Den skall komma till mig om jag drar lätt i grimskaftet. Den skall backa om jag drar bakåt. Den skall flytta på bakdelen åt ömse håll om jag ber den, liksom den skall flytta framdelen. När det går bra är det dags att låta den dra en massabit eller ett däck med svängel och linor. Första gången brukar jag ordna det så, att jag kan utlösa ytterlinan med ett ryck om hästen blir för orolig genom att använda ett rep så långt att jag kommer åt dess lösa ända från min plats bakom hästen. Jag har inga medhjälpare som i detta läge stör kommunikationen mellan mig och hästen. När det däremot är dags att göra samma övning med skacklar är det bra med en medhjälpare för den yttre selpinnen när man spänner för, under förutsättning att vederbörande är tyst. När det också går bra kommer det stora ögonblicket då hästen skall spännas för någonting på allvar. Det är klokt att ha enaxlat lätt fordon då. Dels går det smidigt utan att slänga, slå och göra oväsen sedan åker man också med, vilket gör att hästen inte kan sticka. När man sedan skall ut ur hagen skall man absolut åka med. Inte gå. Hur bra det än gått hittills kan något få hästen att hoppa iväg. Det är i början klokt att köra runt i miljöer där hästen är van att vara, gärna i en hage där den brukar beta. Det är också bra att i detta läge ha med sig en medåkare som kan vara beredd med ett rep som från grimman går runt näsan på hästen och bak till körarna och/eller ett rep från ena framfoten genom däckelringen och bak. Med fotrepet kan man dra upp ett framben, varvid eventuella försök att sticka inte blir effektiva. Hjälprepen är svåra att sköta ensam, så här passar det med medhjälpare. När man kommit så här långt är det bra att ta hjälp av en äldre häst, alltså att parköra. Det långa repet runt näsan kan också vara bra att ha när man skall börja vänja hästen att stå still, t.ex vid lastning i skogen. Bind repet i ett träd, så blir hästen påmind om att den förväntas vänta tills det är klart att köra iväg. Sitt sedan på lasset. Gå inte förrän hästen är van. Man måste också komma ihåg, att hur väl inkörd hästen än är kommer den någon gång att försöka sig på något skoj. Det kan vara vind, det kan vara insekter. Det blev en lång uppsats. Finessen med lilla hagen är, att man aldrig behöver bråka med hästen. Den får själv bestämma när den tycker det är dags att ställa upp. Det har de i mitt fall gjort snart nog. Till sist: mycket beröm och inte för långa övningar, sluta alltid med något som går bra och när det går bra, sluta. Gör inte som i lumpen när man till befälets belåtenhet tagit kullen, tag den en gång till. Det gör vi nästa gång.           

[Frances]

Alla sätt är bra utom dom dåliga.. Fotrep är livsfarligt och idiotiskt och OLAGLIGT gör aldrig, aldrig så. Det  skall polisanmälas bums som djurplågeri!

 

[Trollmor]

Och kjamhovus övrigs tips, Frances?

[Frances]

Det kommentarar jag inte för det är inte my cup of tea att göra så.

 Men jag måste ju avråda från direkta olagligheter. Att binda en häst med rep över nosen kvalar nog också in där, iallafall är det direkt farligt för näsbenet.

[zeina66]

 

Jag har kört en del hästar sedan innan, men aldrig kört in någon.

Nu ska ja fortsätta träna här hemma i väntan på att han ska iväg på utbidning. Jag kommer dock ha en person på varsin sida om huvudet på honom Kommer aldrig mer testa utan

Bra beslut! Jag fick många goda råd av div häst folk när jag skulle köra in...många av dom hade inte ens varit i närheten av en ardenner. Jag har haft inkörda ardenner som varit underbara att köra,tog ett föl och började tömköra min ettåring som jag slutligen spände för en stadig rockard när han var två,efter flera månaders timmerkörning...han fick jobba lagom varje dag. Med rockarden gick det bra ca 10 ggr tills han fick se sitt livs första ensilagbal

Veckan därpå åkte han iväg på inkörning...kom hem efter 2 månader som en dröm häst.

Man kan betsla en häst med vad som helst,hur som helst och man kan ändå inte rå på de krafter dom besitter - allt de gör "rätt" ska befästas i "rätt" ögonblick,annars blir slutresultatet inte pålitligt.

Hoppas din häst blir bra inkörd

[kjamhovu]

Hej Frances! Incidit in Scyllam, qui vult vitare Charybdim. Ja, Du har säker rätt. Alla hjälpmedel som används fel är djurplågeri. En skenande häst är också ett brott och djurplågeri. Det fina är att jag inte satt hjälprepen i användning. Skulle olyckan vara framme vid vid de första stegen utanför lilla hagen finns de där. Nå, med mitt sätt att se det finns det två sätt att få hästen trygg i sin roll som medhjälpare, lilla hagen och stöd från en erfaren häst. Du skriver att min metod är inte Din cup of tea. Då har jag två frågor, jag vill alltid ta del av andras erfarenheter för att lära mig mer. Om hästen liksom för Midsommar har stuckit, hur vänjer Du då den av med det? Vilken är Din metod för att köra in en unghäst?

[Frances]

 Min åsikt har inte med den svenska lagen att göra. Hällning är förbjudet.

Jag har redan gett mina råd till TS. Ger mig inte på att beskriva inkörning eller körning av problemhästar på internet.

[kjamhovu]

Hoppas att alla som läst mitt inlägg om hur jag kör in en häst observerar att jag inte skriver om att hälla hästen. Olagligt, polisanmälan, djurplågeri eller vad som helst, vore det idiotiskt. Då är ju inte hästen körbar. Jag skriver om möjligheten att dra upp ett framben om den sticker, underförstått att släppa ner det då den saktar ner. Hällning använde man fordomdags för att den vilande hästen inte skulle gå sin väg. När jag gick i realskolan fanns ett ölschapp utanför skolan. Varje morgon klockan tio parkerade en åkare sin häst därutanför, hällade hästern, satte på honom en tornister och gick in och tog sig en bajer. Hällning har inte med körningen att göra. Hällning har med stillastående att göra och fungerar inte som något pedagogiskt hjälpmedel om det är någon mer än Frances som tror att jag påstår det. Tackar!

[Frances]

Jag äter upp min gamla körkeps om det är lagligt att göra så i Sverige!

( det heter fortfarande hälning, om än så en begränsad stund medans du hissar upp hästens ben)

[TiB]

Hälla? 

[Ptr]

Hilla är det jag har hört, en rem som ser ut som en för stor lokrem. Används fortfarande regelbundet av en del för att hästen inte ska kunna få uppfarten om den sticker. Gör att stackaren inte kan kliva längre steg än remmen tillåter.

Jag tycker absolut inte om dessa, men nån stans så får man ändå förstå att det var en annan tid. Man kunde inte riskera lösa hästar och vagnar när man bar ner kolen i källaren etc. Men det handlade då inte om att lära hästarna att inte springa, utan om att de skulle vara upplärda att med denna rem går det inte att springa.

Det är några som skrivit om promenader. Det är är väl bra, men en sak som ofta glöms bort är att vara med hästen. Och då menar jag inte att pyssla och gulla. Utan bara vara, stå nära, strosa med när de betar. Kanske kela, klia eller klappa litegrann. 

Ptr

[TiB]

Hilla är det jag har hört, en rem som ser ut som en för stor lokrem. Används fortfarande regelbundet av en del för att hästen inte ska kunna få uppfarten om den sticker. Gör att stackaren inte kan kliva längre steg än remmen tillåter.

Den varianten har jag varken sett eller hört talas om. Där emot att man hade en "fotboja" en kort kätting och en stor vedklamp i andra änden för att kunna släppa hästen där det inte var stängslat, men det var typ 100 år sen. I en annan tid.

Ett rep runt mulen tycker jag är OK om det är rätt använt. I princip som ett säkerhetsbälte. Man har det på men det kommer FÖRHOPPNINGSVIS aldrig till nytta. Bara utifallatt...............

[Frances]

Ett rep runt mulen tycker jag är OK om det är rätt använt. I princip som ett säkerhetsbälte. Man har det på men det kommer FÖRHOPPNINGSVIS aldrig till nytta. Bara utifallatt...............

ja, självklart, effektivt som tusan. MEN INTE BINDA FAST I !!!

[kbh]

Hoppas att alla som läst mitt inlägg om hur jag kör in en häst observerar att jag inte skriver om att hälla hästen. Olagligt, polisanmälan, djurplågeri eller vad som helst, vore det idiotiskt. Då är ju inte hästen körbar. Jag skriver om möjligheten att dra upp ett framben om den sticker, underförstått att släppa ner det då den saktar ner. Hällning använde man fordomdags för att den vilande hästen inte skulle gå sin väg. När jag gick i realskolan fanns ett ölschapp utanför skolan. Varje morgon klockan tio parkerade en åkare sin häst därutanför, hällade hästern, satte på honom en tornister och gick in och tog sig en bajer. Hällning har inte med körningen att göra. Hällning har med stillastående att göra och fungerar inte som något pedagogiskt hjälpmedel om det är någon mer än Frances som tror att jag påstår det. Tackar!

Om du nu ska ha den för att hästen ska stå sill så var för skriver du då att så man kan dra upp om hästen vill dra   då har det väll inget med om hästen ska stå stila ja får inte ihop det  det hela utan du försöker slingra dig så som ja uppfattar det  så för klara gärna . 

[Trollmor]

Bara för säkerhets skull:  Visst vill vi att hästen ska dra - fast den ska inte dra ...

Förslag:  Vi vill att de ska dra, men inte sticka?

[TiB]

ja, självklart, effektivt som tusan. MEN INTE BINDA FAST I !!!

NEJJJ!!!! för Bövfelen! Å inte trassla in heller. Det ska bara va där.

[Caija]

Kan du leda din häst, på långt ledrep och stanna vänta (dvs göra halter) utan att han sticker? Göra precis samma sak som när du tömkör men i grimma med långt ledrep? Kan du inte det, så kan du inte heller förvänta dig att hästen ska kunna göra det i töm.

Ibland har man för bråttom med att komma framåt, man glömmer att ta den tid det tar för att komma nånvart. Jag har ridit och kört in min häst själv. Började när han vart 1½ år gammal, bett-träna, tömköra osv.
Det var när jag började ha bråttom med inkörningen, även om jag själv tyckte det gick långsamt som det gick åt helvete, helt plötsligt kunde jag inte tömköra honom utan att han stack, sen började han sticka när stallägaren ledde honom till och från hagen också. Intressant....

Så då fick jag börjat om från början med enkla led-övningar i repgrimma och när han åter kunde gå fint och ordentligt på långt ledrep så började jag tömköra igen. Sen satte vi vagnen på honom. Nu behöver vi bara ordna med en ny sele så vi ska kunna börja köra också så det blir befäst.

Sen ska jag också tillägga, att när han började sticka för mig på töm och på ledrep så blev han också väldigt stark och tung att stanna eller ens styra när man red. och 750kg ardenner är inget man stannar så enkelt. Så jag lärde in något som i NH-kretsar kallas One-rein-stop. Att man stannar genom att lateralt böja hästen åt antingen höger eller vänster, för stoppar man ena sidan av hästen kan inte den andra sidan springa iväg. Litet som man fick lära sig på ridskolorna; Om hästen skenar, vänd in den på en volt.
Precis samma princip, men vänder man inte hästen i rätt läge går man omkull.
Läser man inte av hästen precis och vänder den på tömmen, ledrepet eller tygeln med one rein-stop så fungerar det inte heller. Speciellt inte med en stark ardenner.

Klokt att lämna iväg på inkörning även om JAG inte hade vågat då många hästar kommer hem förstörda också, så håller tummarna för att du hittat en bra inkörare

[Yeedi]

Våld kommer aldrig lösa några problem när det gäller hästar - kanske för stunden, men inte för en längre tid.
Hästar kan dra ca 8 gånger sin egna vikt, GLÖM att din eller dina vänners gemensamma råstyrka skulle kunna stoppa någon häst.

Har du tappat självförtroendet ska du självklart lämna bort hästen på inkörning, men kolla noga att det är en bra kusk, försök också få tillfälle att få vara med någon gång när hästen har kommit igång på det nya stället. Om det är ett bra ställe kommer det att höja ditt självförtroende. Om det inte känns bra var då inte rädd för att flytta hästen till ett annat ställe.

Din häst tycker med stor sannolikhet att du är tråkig! Han/hon "kan" ju det här, varför ska du bråka?    Hitta sätt som gör det mer intressant, jobba över stock och sten inne i skogen om du har möjlighet. Även om du håller på att köra in din häst så gör helt andra saker vissa dagar, där du får din hästs intresse och där din häst inser att du är en bra, rolig och värdig ledare.
Ett annat svar på ditt problem är att din häst inte är uppfostrad, den ser dig inte som en ledare. Men jag tror att det är att göra ditt problem lite för stort. Vänta med halterna ett tag, framförallt hemmåt! Testa att sätta en femåring unge på en stol och säg till den att inte göra något på en minut... Den skulle klättra på väggarna.

Ge din häst utmaningar men se alltid till att ge den utmaningar som den kommer att lyckas med.

[Midsommaren]

Har nu vart i kontakt med inköraren och han drar nu rockard utan problem   Helt fantastiskt känns det!! Denna inköraren kommer jag med största sannolikhet ta hjälp av fler gånger efter behov!  Otroligt duktig. Grymt imponerad.

 Och till råga på allt så har  jag  fått massor av beröm över vilket bra förarbete som jag gjort Det gör mig glad att allt mitt slit inte har varit förgäves. Bra för självförtroendet och det uppmuntrar mig att påbörja mina andra två ardennerflickors utbildning som bara är 1 år än sålänge men som tömkörs ett par dagar i veckan.

  För er som är nyfikna kan gå in på www.ryasjohastgard.blogspot.se  Där finns både bild och text om vår älskade Maxim