Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Landsspecifika skillnader i bränslekvalitet?  (läst 1695 gånger)

torbjorn

  • Inlägg: 13768
    • Medelpad
Landsspecifika skillnader i bränslekvalitet?
« skrivet: 29 dec-11 kl 23:58 »
Detta ämne ansågs visst offtopic i en annan tråd, så jag fortsätter här.

Försök inte lura mig eller någon annan att Svensk och  tex Tysk bensin är likvärdig...


Kan du få fram något bevis för att det är skillnad på svensk och tysk bensin? T ex officiella standarder eller produktdatablad från oljebolag som specificerar olika värmevärden , eller analysrapporter från oberoende laboratorier?

Beträffande värmevärdet skulle du kunna lämna prov på båda sorternas bensin till t ex en högskola som utbildar kemiingenjörer. Där finns säkert kalorimetrar för värmevärdesbestämning i labbet. Se då till att de också bestämmer densiteten för de olika proverna så att de kan redovisa värmevärdena både per volymsenhet och per viktsenhet. Det är viktigt att båda bensinproverna är någotsånär "färska", inget av dem bör ha stått mer än ett par månader efter tankning.

Med tanke på hur petroleumprodukter i allmänhet beter sig vid förbränning, så måste en avvikelse i värmevärdet också leda till att luftmängden för fullständig förbränning ändras. Det innebär alltså att en motor med lambdareglering kommer att gå med olika regleravvikelse beroende på bensinens värmevärde, och på någotsånär moderna bensinbilar (alla från 2001 års modell och framåt, vissa märken och modeller redan från mitten av 90-talet) kan man läsa av detta via diagnosuttaget, parametern heter Long Term Fuel Trim, LTFT. Äldre motorer utan katalysator och lambdareglering borde rimligtvis uppvisa symtom på fel bränsleblandning (antingen för fet eller för mager) om man kör dem på en bensinkvalitet som avviker från vad förgasaren eller insprutningssystemet är inställt för från fabrik.

Studera gärna den tyska Wikipediaartikeln om bensin, där står mycket matnyttigt! http://de.wikipedia.org/wiki/Motorenbenzin


se38005

  • Inlägg: 15
    • Uppland
SV: Landsspecifika skillnader i bränslekvalitet?
« Svar #1 skrivet: 08 jan-12 kl 23:23 »
Jag kan berätta en kul historia, som har  lite samband med denna fråga. 

För dryga trettio år sedan så var det fyra unga grabbar som fick för sej att de skulle åka en liten sväng i östeuropa med bil.
Bilen var en gammal Mercedes 220, med nyligen genomgången motor. Dessa gamla Mercedes'ar har som bekannt bensindriva raka 6-or under huven.
I Sverige så gick bilen sisådär, åtminstone med fyra man plus packning.

Sen kom vi till Polen, och efter första tankningen av polsk soppa så började motorn gå sämre och sämre. Till slut beslöt vi att stanna vid vägkanten för lite undersökning. Det visade sej att tändstiftet i bakersta cylindern var helt nersotat, även femte cylindern hade gått väldigt fett, knappast någon gnista alls på dessa två cylindrar. Det blev till att skrapa rent stiften så gott det gick, och sen provade vi att köra, och hoppla, nu gick bilen rätt skapligt igen.  Efter cirka fem mils körning så var det samma visa, de två bakersta stiften var väldigt sotiga.  Så där höll vi på, med stopp för att skrapa stiften ungefär var femte mil.
 
Dessutom drog bilen massor av bensin, den var inte direkt snål när vi körde i Sverige, men i Polen drog den över två liter milen.  Detta gjorde att vår bränslekalkyl gick åt skogen, det här var under kommunisttiden, och då fick man som västerlänning inte köpa bensin på macken och betala med szloty (stavning ?) eller västvaluta, utan man skulle köpa en slags kupong, som sen gällde för en viss mängd bensin på macken. Vi hade bunkrat upp med lagom mängd kuponger redan på färjan, men eftersom bilen helt plötsligt drog 50 % mer bensin, så blev läget en smula bekymmersamt.

Vi löste det delvis med nåt man skulle kunna kalla Döbelns medicin.  Den "bästa" bensinen, "super", som fanns i Polen vid denna tid var 91 oktan,  Mercedes'en ville väl egentligen ha 99 oktan, men vi tankade den befintliga super.  Men när vi insåg att bensinen inte skulle räcka började vi tanka "regular" i stället, tror den var 84 eller 87 oktan. Vitsen med det var att en kupong helt plötsligt gällde för betydligt fler liter bensin.  På något sätt så lyckades vi komma över gränsen till Tjeckoslovakien, och fick där tanka lite bensin.  En lustig detalj var att i Tjeckoslovakien så angavs bensinpriset i kronor per halv liter. Det blev alltså lite dyrare än vad man trodde efter att ha läst på skylten. Dock gick det bra att tanka och betala i kassan på vanligt sätt, och vilken bensin vi köpte ! Helt plötsligt så var alla problem borta, jag minns jag hade ett pass vid ratten direkt efter första tankningen tjeckisk soppa, och bilen gick som ett spjut !  Platta i mattan så gick bilen nog i minst 120 !!

Eftersom vi hade planerat ett längre stopp i Budapest lät vi en lokal bilverkstad titta på bilen, men de hittade inget fel.   
Resten av resan, genom Österrike, VästTyskland och hem igen till Sverige så gick bilen bra, så bra en gammal Mercedes nu kunde gå.  8-)

Så för att runda av min historia, om Tyskland och Sverige idag har exakt samma bensin, det har jag ingen aning om,  men tidigt 80-tal så hade Polen väldigt speciell kvalitet på sin bensin. 8-)
« Senast ändrad: 08 jan-12 kl 23:33 av se38005 »


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

341 gäster, 1 användare
ecolina

* Forum

* Om tidningen Åter



- Att jag läst samtliga gamla nummer som fanns att få tag på för utlåning av denna tidning säger väl en hel del om vad jag tycker om den. En del av dem har jag lånat flera gånger. Jag älskar tidningen! Den är idérik, hoppingivande, livsbejakande, inspirerande och informativ och får mig att sjuda av iver och verksamhetslust. Jag kommer att köpa gamla nummer några i taget och nu är det verkligen dags att starta en prenumeration!
/Anneli

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser