Hur får vi smidigast bort höet från ängen?

[Mattias]

På mitt jobb slår vi en del ängar för den biologiska mångfaldens skull, tyvärr har vi ingen användning av höet så det skall enbart bort från ängen, men hur gör vi det här smidigast? Det är många små ytor, innan har vi handräfsat och sedan slängt upp det på någon typ av vagn antingen efter traktor, fyrhjuling eller bil. Funderar på en självlastarvagn, men dom verkar ganska stora och klumpiga, framförllat lite för höga, finns det några mindre varianter? Måste man stränga det för att köra med självlastarvagn eller kan man då ta det direkt efter slåtter? Sedan har vi också funderat på om det skulle gå att använda en hack, hur fungerar dom? Kan dom även slå gräset? Vi vill hitta några enkla lösningar helst med så få moment som möjligt och så lättarbetat som möjligt, har ni några förslag?

[peppz]

slåtterkross eller betesputs och bara hacka ner allt....   vill ni ha bort det helt så är mitt tips en storbalspress, men det kräver ju maskiner både för pressandet och sen balhanteringen.
Vad som är bäst beror ju helt på hur stora (eller små) ytor det verkligen handlar om och vad för maskiner som är alternativen...

När du säger "slår för mångfaldens skull" så antar jag att ni slår efter att all ängsblomster blomat över och fröat och då är det väl ingen som är intresserad av fodret kanske, men att alternativ kunde kanske vara att slå tidigare och sälja skörden som foder, allt låta någon som har djur själva slå och bärga dessa ängar.

[Mattias]

slåtterkross eller betesputs och bara hacka ner allt....   vill ni ha bort det helt så är mitt tips en storbalspress, men det kräver ju maskiner både för pressandet och sen balhanteringen.
Vad som är bäst beror ju helt på hur stora (eller små) ytor det verkligen handlar om och vad för maskiner som är alternativen...

När du säger "slår för mångfaldens skull" så antar jag att ni slår efter att all ängsblomster blomat över och fröat och då är det väl ingen som är intresserad av fodret kanske, men att alternativ kunde kanske vara att slå tidigare och sälja skörden som foder, allt låta någon som har djur själva slå och bärga dessa ängar.

Det måste bort från ängarna, så betesputs är uteslutet och ja, dessa ytor slår vi alldeles för sent för att de skall vara intressant för djurägare, dessutom glömde jag att skriva att det är trångt att komma åt vissa av dessa ytor så det får inte bli allt för stora maskiner...

[pålle]

Det måste bort från ängarna, så betesputs är uteslutet och ja, dessa ytor slår vi alldeles för sent för att de skall vara intressant för djurägare, dessutom glömde jag att skriva att det är trångt att komma åt vissa av dessa ytor så det får inte bli allt för stora maskiner...

Kanske häst riva  för att få i hop det i högar för att köras bort sen eller brännas ?

[pyromanen]

Lägga höet på presenning och dra ut det i skogen?

Samla i en hög ute på en åker intill lägg presenning över det torra höet. Kom tillbaka efter ett ordentligt regn, ta av presenningen och elda upp höet (obs inte inne på ängen!).

[Aqualize]

En hjulräfsa eller släpräfsa som berikas med drag som passar en fyrhjuling? Litet och smidigt som en häst men man kan kanske köra på lite snabbare.
Kanske kombinera hjulräfsa med en enorm pressening som föreslogs. Bara att dra snören till öljetterna och lyfta upp den bitvis på något släp.

Gällande hackar (bara för att gå igenom det med) så finns det både dem som bogserades och hade vagnen monterad efter eller hackar som sidomonterades med vagnen kopplad direkt till traktorn. De finns endera med pickup för förtorkad foder eller med slåtterknivar för att slå direkt. Slaghack var den billiga lösningen och exakthack en dyrare (som används idag men tekniken fanns redan för 60-70 år sen i USA). Enligt boken jag läser lite innan till i (Från stall till maskinhall) så var exakthacken rätt effektkrävande så det duger inte med vilken liten traktor som helst. Gemensamma ordet för dessa hacktyper verkar vara fälthack. Det verkar inte kunna bli någon smidig lösning att köra runt med. Men jag gissar att nedbrytningen går snabbare än om man dumpar "hö" i skogen.

[Tjalve]

Slaghack är ganska lätt att köra med men har låg kapacitet, vilket kanske inte är ett problem här. En liten traktor typ mf 135 driver de lätt sedan en flakvagn eller liknande efter att blåsa upp gräset på. Problemet med hackar är att det kanske inte är tillåtet för din mark. För slåtteränger och liknande brukar det stå i skötselråden, om man söker bidrag, att gräset ska klippas. Så slagor är inte godkännda utan vanlig slåttermaskin (trum-, rotor- eller balkslåtter) krävs.
Om du kommer fram med självlastarvagn är de väldigt smidiga. Pickupen plockar upp höet även om det inte är strängat direkt i skåren. Har man smal slåttermaskin kan det vara bra att stränga för att effektivisera. Det behöver inte förtorkas utan man kan plocka upp stråna gröna. Om man vill ha det helt mekaniskt är nog självlastarvagnar det bästa för små åkrar. Det är ju bara en vagn mot två för en slaghack eller press så det är lätt att backa om det inte går att vända normalt. Vet inte om jag tycker de är så höga, får väl ta bort lite grenar om de är i vägen. Du bör få en fin vagn för under 10000 kr. Vi har en sådan här som reserv till pressen på småbitar och för grönfoder: http://www.blocket.se/kronoberg/Sjalvlastarvagn_Pottinger_Trend_2_jr_35807199.htm?ca=22&w=2
Fast är det väldigt små och oregelbundna bitar du slår är det nog bara handkraft som funkar.

[nico75]

var är det någontans? Jag kör med häst och kan slå det när det  är bra väder och sen kan jag riva ihop det med djulräfsan och kraka det om det är så tort. jag har slagit hö i September 1a skörd de sista åkrarna. jag brukar blanda med fint hö. Det luktas å ljuvligt att ha sådant hö 

[Hippievagnen]

var är det någontans? Jag kör med häst och kan slå det när det  är bra väder och sen kan jag riva ihop det med djulräfsan och kraka det om det är så tort. jag har slagit hö i September 1a skörd de sista åkrarna. jag brukar blanda med fint hö. Det luktas å ljuvligt att ha sådant hö 

Vad menas med att man "krakar" höet efter man räffsat ihop det? Är det någon form utav torkning/hässjning av höet?

Förresten varför inte stängsla med fårnät och låna ut som betesmark över sommaren till någon som har får?
Annars tror jag det enklaste är att handräffsa höet när det har torkat, och sedan dra ut det på presenningar till skogen. I vilket fall som helst ska det ju bort från ängen om det ska skötas riktigt. Jag vet inte om man måste stränga höet för att köra med självlastarvagn, om så inte är fallet är nog den metoden enklast.

[Ulric Eriksson]

Traktor + släpräfsa + hösvans.

[karsan]

Fixa fest med många räfsor,  knytkalas i naturen, ni bjuder på öl, läsk och snaps - plus om ni kan komma på nåt ålderdomligt som svagdricka och enbärsdricka.  Kan nog finnas en hel del folk som gillar att komma ut i sommarnaturen och räfsa ett tag och leka gammaldags bonde. Brännboll eller dragkamp som avslut för ungdomligt leksugna. Eller dragspel och allsång - förbered med sånghäfte.

[Neiklot]

Vad menas med att man "krakar" höet efter man räffsat ihop det? Är det någon form utav torkning/hässjning av höet?

Att man "hässjar" höet, fast bara på en stör. (en krak!)

Jag skulle tro att Mattias jobbar inom länsstyrelsen eller liknande, och då har man nog inte möjlighet att bjuda på snaps och liknande.


Mattias: Vi brukar dra ut med pressening. Har man en stor sådan går det ganska snabbt.
Är det trångt och riktigt blött gräs (= tungt) kan man dra med en järnhäst.

/Neiklot

[Anders S]

Traditionen är väl att slå efter midsommar, och sen hässja el dyl ett tag. Mycket frö hinner mogna på hässjan och drösar av vid den vidare hanteringen. På så vis sår ängsväxterna ut sig och förnyar sig. Den traditionen har väl byggt upp de ängar som ska bevaras? Hur klokt är det då att sköta dem på annat vis? Är det meningen att det ska bli samma om man skördar ännu senare (hur sent?) och forslar bort höet/gräset direkt? Eller är detta bara en halvdan kompromiss?

Även om man skördar ganska sent kanske höet kan användas som foder till något djurslag (sinkor, en del lantrasdjur?), eller till strö, täckodling eller kompostering?

[pyromanen]

Traditionen är väl att slå efter midsommar, och sen hässja el dyl ett tag. Mycket frö hinner mogna på hässjan och drösar av vid den vidare hanteringen. På så vis sår ängsväxterna ut sig och förnyar sig. Den traditionen har väl byggt upp de ängar som ska bevaras? Hur klokt är det då att sköta dem på annat vis? Är det meningen att det ska bli samma om man skördar ännu senare (hur sent?) och forslar bort höet/gräset direkt? Eller är detta bara en halvdan kompromiss?

Även om man skördar ganska sent kanske höet kan användas som foder till något djurslag (sinkor, en del lantrasdjur?), eller till strö, täckodling eller kompostering?

Det med att slå efter midsommar är en nyare tradition kopplat till odlingen av vallhö, alltåså sådda vallar med timotej mm. Ängshö har man traditionellt slagit betydligt senare. Här i Värmland började man som tidigast runt mitten på juli och sen skulle det vara klart innan rågskörden i slutet på augusti. Myrar slog man långt in på hösten.

[Anders S]

Det med att slå efter midsommar är en nyare tradition kopplat till odlingen av vallhö, alltåså sådda vallar med timotej mm. Ängshö har man traditionellt slagit betydligt senare. Här i Värmland började man som tidigast runt mitten på juli och sen skulle det vara klart innan rågskörden i slutet på augusti. Myrar slog man långt in på hösten.

Mnja? Det varierar ju med hur bra marken och läget är också. Nog har ängar (permanenta slåttermarker) slagits ganska snart efter midsommar i landets bättre odlingsområden? Men jag har inte så himla bra koll på detta får jag erkänna.

[Ulric Eriksson]

Det har varit känt hur länge som helst att näringsvärdet avtar snabbt efter att gräset blommar.

[pyromanen]

Mnja? Det varierar ju med hur bra marken och läget är också. Nog har ängar (permanenta slåttermarker) slagits ganska snart efter midsommar i landets bättre odlingsområden? Men jag har inte så himla bra koll på detta får jag erkänna.

Har enbart gått på djupet med att ta reda på detta när det gäller Värmland, kan säkert ha varit något lite tidigare i t.ex. Skåne, men det kanske nån annan vet mer om. I Värmland slog man man så som jag beskrev i i mitt förra inlägg. Anledningen var att mängden på höskörden var viktigare än proteininnehållet (som mycket riktigt är klart bättre tidigare på säsongen). 

Idag skördar man ju ännu spädare vall (ensilage) redan i slutet på maj, och får mycket bättre proteininnehåll...

[TiB]

Lite slöseri med naturresurser att köra alla medicinalväxterna till skogs.

[pyromanen]

Lite slöseri med naturresurser att köra alla medicinalväxterna till skogs.

Ja!  verkligen.  Känner till flera tons fint mycket artrikt ängshö som dumpas på detta viset.  En del av det har till o med hässjats enligt alla konstens regler först!  Problemet är att ingen vill ha det, dessa mest artrika ängar ligger typiskt ganska ensligt i skogstrakter och inge djurbönder i närheten.  Pluss att det ä ojämn tärräng så det inte är praktist möjligt att pressa till balar utan det är löshö det handlar om. Kanske en nisch för någon att ta tag i!?

[pålle]

Ja!  verkligen.  Känner till flera tons fint mycket artrikt ängshö som dumpas på detta viset.  En del av det har till o med hässjats enligt alla konstens regler först!  Problemet är att ingen vill ha det, dessa mest artrika ängar ligger typiskt ganska ensligt i skogstrakter och inge djurbönder i närheten.  Pluss att det ä ojämn tärräng så det inte är praktist möjligt att pressa till balar utan det är löshö det handlar om. Kanske en nisch för någon att ta tag i!?

Skulle ta det med glädje om man fick det perfekt till lätt föda hästar  .