Min 4 månaders labradortik har dragit på sig urinvägsinfektion och därmed fått en tiodagars kur pencillin ordinerad. Hon har ätit det i några dagar nu och kissar som aldrig förr. Hon hann aldrig bli helt rumsren innan det här bröt ut, och nu är det helt hopplöst om jag inte vaktar henne och släpper ut henne minst en gång i timmen
Kommer jag på henne att sitta inne nånstans så muttrar jag lite åt henne, då lyckas hon "knipa av" och ta sig till dörren för att få fortsätta tömma ute (där jag berömmer jättemycket), så hon är verkligen Jättekissnödig Hela tiden.
Är det här vanligt för hundar som är mitt i en pencillinkur och hur snart efteråt kan jag börja hoppas på en vändning? Nätterna är hon torr och likaså om hon lämnats hemma för ett par timmar då hon och vår äldre hund går och sover, men när jag är hemma och det är mer rörelse i huset så verkar hennes blåsa också vara väldigt aktiv. Jag är ändå hemma så det är inget problem i sig att få ut henne ofta, men det är ju ett ständigt passande och följa efter henne så fort hon går ut mot hallen, ifall hon är på väg mot dörren... Är man inte med då så går hon och sätter sig nånstans inne istället så jag har känslan av att hon verkligen inte kan hålla sig. Hon är ju fysiologiskt mogen att kunna hålla sig lite längre stunder nu, trots allt.
