Ge oss friheten tillbaks!

[Ulric Eriksson]

Även om man ger bort köttet begår man ett regelbrott. Det finns inga rimliga hälsoaspekter på detta eftersom ingen blir sjuk av att äta hemslaktat. Däremot framgår det av EG:s förordningar att man är angelägen att ingen kan producera något utan att följa all röd tejp. Detta för att Nisse på Åsen inte skall konkurrera ut Kronfågel.

Jag anser likt lejf att om säljare och köpare är överens om villkoren för affär krävs mycket starka skäl för att staten eller överstaten skall lägga sig i saken. Kristdemokrater har i riksdagen arbetat för att hemslaktat kött skall få säljas under samma regelverk som gäller om producenten äter upp köttet själv, dvs i stort sett djurskyddsregler. Det är en lagom nivå, men därav blev som bekant inget.

[Januschka]

Det är precis lika mycket lagbrott att skänka bort hemslaktat kött som att sälja det. Du får bara använda hemslaktat kött i ditt eget hushåll, dvs i praktiken på din adress. Jag får t ex inte skänka en slaktad kanin eller gås till min mamma. Sen att reglerna är orimliga är en annan sak. Man måste ha någorlunda koll på reglerna för att veta vilka man vågar bryta och vad som man bör tala tyst om.

Okej, lärdom dragen, det är annorlunda 'hemma'.

I så fall försvinner bara saker i byn ur kök och kylrum???!

Vi är nog eniga att det är inte lätt att vara laglydig när man har lite sunt bondförnunft ...

/Januschka

[Suresh]

Vaddå givetvis kursade de med tiden? Varför var det självklart?

Därför att välmenande lokala affärsprojekt med skral lönsamhet ofta gör det.

[Fru Jansson]

Håller väl med till viss del..

.. men det är väldigt svårt att dra gränser.

Ta t ex den ena bonden har 2 kor, slaktar två kalvar hemma och säljer till grannarna för förslagsvis en billig peng utan statens inblandning.

Den andra bonden kanske försöker livnära sig ekonomiskt på ett småskaligt jordbruk, börjar med 10 kor och skickar alla 10 kalvarna till slakteriet för legoslakt, för att slakta 10 kalvar hemma är ju inte lätt...tar återtag, har betalt slakteriet för slakten och hygienkontrollen, säljer hemifrån (har sökt och betalt tillstånd för detta), lägger på moms och skatter, säljer till sina kunder till kanske dubbla priset mot bonde 1 gjorde för att få täckning för kostnaderna och för att få något för jobbet..

tror ni bonde 2 skulle få sålt sitt kött om det fanns hur många bonde 1 som helst?

Sen får man faktiskt koka sylt, baka bröd mm och sälja på den lokala marknaden i mindre mängd utan tilstånd, ring din kommun och prata med dem så får du höra!

Grejjen är ju att... jag skulle nog hellre köpa av bonde 1 (förutsatt att jag sett att djuren har ett bra liv på den gården), även om priset var detsamma, bara för att de djuren fått sluta sina dagar hemma på gården i lugn och ro.

[Humle]

Äsch du bor ju i lappland, här gör vi lite som vi vill  . Finns en  på en yta stor som hela Stockholm. Problemet är angivarna som oftast finns i anslutning till större städer eller utflyttade stadsbor eller avundsjuka grannar.

[Grangården]

Många bra responser tycker jag. Ja, det ska ju finnas vissa skydd. Tyvärr måste en del reglering och djurskydd finnas då det finns de som har sina djur under taskiga förhållanden och inte heller tar hänsyn till miljö m m Men det som också gör mig trött och arg är när det går ut över småskaliga företag eller att vi som vill ha mer utbyteshandel ska hindras. Bönderna har inte råd att finnas kvar och de är något av det viktigaste vi har i landet. Jag hindras att tillverka och sälja då det blir dyrare än lönsamt. Det tråkiga ffa är att allt ska handla mest om pengar. De ska dra ut pengar från allt och bara tjäna på det mer än de vill hjälpa ibland.
Mer frihet och utbyteshandel såklart, mer alternativa och närproducerade lösningar. Men viss regelverksamhet och skydd ska finnas, men just för att skydda och värna och inte för att suga ut pengar! Det är min tanke kring detta! mvh Vendela

[ieenilorac]

Denna diskussion dyker upp då och då. Jag tror inte att någon som diskuterar här, och inte heller någon seriös småskalig lantbrukare/djurhållare är intresserad av att försämra djurskyddet. Det som sätter käppar i hjulet här är livsmedelshygienreglerna, som alltså inte träder i kraft förrän djuret är/ska avlivas. Dessa regler har många andra EU-länder fått undantag från med hänvisning till lokal tradition. De kan alltså slakta ett visst litet antal djur, självklart med kunskap och med god hygien, utan att ha dyra godkända lokaler, extrem fettavskiljning osv. Men de undantagen ville inte svenska politiker ha. Sedan folkhemsbildandet har vi fått lära oss att industrin är bättre på mathantering och matproduktion än bonden eller för den delen det enskilda hushållet.

Sen är det en annan sak att man kan se klara försämringar för miljön med transporter, för djuren, för de som äter med alla tillsatser för att maten ska hålla orimligt länge så att den klarar alla transporter osv. Men när man talar om dessa problem inriktar man sig istället på att göra oss till mer medvetna konsumenter som ställer krav på industrin, istället för att uppmuntra befolkningen att ta eget ansvar för sin matlagning och uppmuntra till att producera egen mat eller åtminstone köpa rena råvaror som man tillagar från grunden.

[Existens?]

Sen är det en annan sak att man kan se klara försämringar för miljön med transporter, för djuren, för de som äter med alla tillsatser för att maten ska hålla orimligt länge så att den klarar alla transporter osv. Men när man talar om dessa problem inriktar man sig istället på att göra oss till mer medvetna konsumenter som ställer krav på industrin, istället för att uppmuntra befolkningen att ta eget ansvar för sin matlagning och uppmuntra till att producera egen mat eller åtminstone köpa rena råvaror som man tillagar från grunden.

Jo, men det är ju ingen som hindrar konsumenten att köpa rent kött från ett lokalt slakteri, sånt finns ju trots allt mer och mer. Så så himla omöjligt är det ju tydligen inte att uppfylla kraven.
Så frågan tycker jag snarare är om det verkligen är ett stort intresse från konsumenterna? Men då börjar väl någon genast hojta om att alla är hjärntvättade av livsmedelsverket och inte vet bättre.

Jag tycker tråden som finns om Frontlinebehandlade tuppar, är ett exempel på problem. Och det gäller ju allla läkemedel, framförallt penicillin..
Är det lika enkelt att ljuga om karenstiden när man skickar ett djur till ett riktigt slakteri, som om man slår ihjäl djuret hemma och skänker till grannen?

[Birgit]

Håller med om att djuren mår bäst av att få sluta hemma på gården. Svartslakt heter det och är inte ovanligt alls. Det finns de som vill göra det legalt men det stora problemet är ju att regelverket gör att det är väldigt svårt för de småskaliga att starta och driva ett gårdsslakteri och få det lönsamt. Detta är ett stort problem. Det finns en hel del som vill, flera som vill samarbeta, men regeltröskeln är hög och dyr. Då undrar man varför?
Man kan inte jämföra ett småskaligt slakteri med de stora industrislakterierna. Det innebär betydligt större risker för människors hälsa att masslakta och stycka djur där även mycket människor är inblandade, jämfört med det lilla där få djur slaktas per tillfälle och få människor köper per tillfälle. Även om någon smitta kommer in, så blir ju spridningen minimal.
Jag tror faktiskt det är dags för Sverige, EU och övriga länder att fundera över de mer globala smittspridningfrågorna, som exempelvis industriuppfödning/slakt innebär och sluta jaga och skuldbelägga småfolket.

Med tanka på åsikterna här borde det vara enkelt att gå samman i någon form av intresseorganisation,men av erfarenhet vet jag att så inte sker.

[ieenilorac]

De "lokala" slakterierna är få, och hämtar inte nödvändigtvis djuren i sitt närområde. Givetvis är det bra när det finns lokala slakterier som verkligen har både råvaran och kunden i sitt närområde.  Jag ser inte frågan som att man vill konkurrera ut varken de små slakterierna eller fiffla med karenstider. Själv skulle jag varken ge bort eller sälja ett djur som inte passerat karenstiden. Troligen skulle jag inte äta det själv heller, särskilt inte om det gällde penicillin.

Jag ser frågan som att flera riktigt små djurhållare, som inte har för avsikt att kunna leva på sin verksamhet, skulle vilja få lov att slakta t ex 10 lamm eller 40 ankor och sälja dem. I den skalan går det inte att gå med vinst om man ska skicka till godkänt slakteri, om de ens tar emot så små mängder. Främst fjäderfä är svårt, eftersom många vägrar ta emot frigående djur pga risken för salmonella. Om man i den skalan fick lov att hemslakta, självklart med kunskap, men med utrustning och lokaler som inte kräver flera hundra tusen i investering, så skulle man kunna gå runt på en sådan liten bisyssla. Inte plocka ut någon rimlig lön eller leva på det, men slippa betala till för att hålla sina djur. Varför skulle det vara så fel?

[TW]

ieeniorac har en bra poäng i det där.

[Existens?]

Håller med om att djuren mår bäst av att få sluta hemma på gården. Svartslakt heter det och är inte ovanligt alls. Det finns de som vill göra det legalt men det stora problemet är ju att regelverket gör att det är väldigt svårt för de småskaliga att starta och driva ett gårdsslakteri och få det lönsamt. Detta är ett stort problem. Det finns en hel del som vill, flera som vill samarbeta, men regeltröskeln är hög och dyr. Då undrar man varför?
Man kan inte jämföra ett småskaligt slakteri med de stora industrislakterierna. Det innebär betydligt större risker för människors hälsa att masslakta och stycka djur där även mycket människor är inblandade, jämfört med det lilla där få djur slaktas per tillfälle och få människor köper per tillfälle. Även om någon smitta kommer in, så blir ju spridningen minimal.
Jag tror faktiskt det är dags för Sverige, EU och övriga länder att fundera över de mer globala smittspridningfrågorna, som exempelvis industriuppfödning/slakt innebär och sluta jaga och skuldbelägga småfolket.

Med tanka på åsikterna här borde det vara enkelt att gå samman i någon form av intresseorganisation,men av erfarenhet vet jag att så inte sker.

På vad grundar du att det skulle vara riskablare att slakta på ett stort slakter, än ett litet?

Jag håller inte alls med, och då har jag själv sålt 100 grisar om året, slaktade både på stora, och små slakterier.
På de stora, där finns möjlighet för sjuk personal att stanna hemma.
Veterinärbesiktningarna på det stora slakteriet ger ett betydligt mer seriöst intryck än på det lilla slakteriet där det verkar vara  mer av kompiskaraktär. Vi har flera exempel på när grisar släppts igenom trots uppenbara fel som vi sen sett i styckningen.
På det lilla slakteriet saknas resurser för att göra ordentliga provtagningar, ska nåt tas, då får man tjata sig till det.
Att sen personalen på det lilla slakteriet enbart består av icke-svensktalande har kanske inte så stor roll, men det komplicerar onekligen mycket.

[Birgit]

Existens: vad du ger uttryck för är bara eget missnöje och (rasism?).
Regler för stora och små slakterier är de samma vad gäller kontroller m.m. Så vad du får det ifrån att det råder kompisanda mellan veterinärer och "icke-svensktalande" är inget jag känner till. Har själv använt både och. Har sett mycket skit med stora slakterier. Rena missar med bedövning t.ex och en bitvis vidrig hantering och syn på slaktdjuren. stressad personal, som visst går dit även sjuka.
Varför jag menar att det ökar risken för smittspridning säger väl sig självt? Du packar in mängder av djur var dag, som kommer från många olika besättningar, det jobbar många personer, med olika beteendemönster. Det finns utrymme för fler missar på en dag än i ett litet slakteri och det är otroligt mycket större köttmängder som hanteras och distribueras. Då är det väl fullkomligt rimligt att riskerna är avsevärt högre den dagen då något olämpligt slipper igenom? Dessutom går veterinärerna inte igenom alla djur lika noga. De tar stickprover.
Vet inte vad du pratar om för hemska småslakterier, jag pratar om de mindre gårdsslakterier som även legoslaktar åt andra (för att öppet och lagligt kunna sälja sitt kött).
Förenklat: I stora folksamlingar är smittspridningen större än när det är glest mellan folk. Virus och pandemier sprider sig snabbare i städer än på landet. Det är biologiska fakta.

[Existens?]

Mina erfarenheter är de rakt motsatta, tyvärr. Men eftersom det då räknas som enbart eget missnöje, så strunt samma. Du får tro på ditt, så tror jag på mitt.

[Jonas från Backfors]

Jag tror att om man fick slakta hemma utan enorma kostnader för att göra slakeriet miljögodkänt så skulle fler bönder kunna dra ned på antalt kor och istället sälja köttt från den egna gården.

Hörde tex om en gribonde som räknat ut att kostnaderna per gris var 1200 och han fick sedan 1270 kr fån slakteriet, självklart behöver man då tusentas grisar för att gå runt. Om han istället kunde slakta sina grisar själv och leverera till kund(privatpersoner eller lokala affären) och då kanske tjäna 500 kr per gris skulle han ju kunna ha ordentlig mycket mindre antal grisar. Han skulle behöva ha mindre mark, mindre byggnader och därmed klara sig på lägre lån mm.

Sen får man INTE sälja små ängder bär, sylt osv om man redan har ett företag. Privatpersoner får det, men så fort man har företag(eller jordbruksfastighet) och annonserar med gårdsnamnet tex så krävs godkända kök.

Åsså har ju vissa åsikten att vi ska tiga, äta och vad det nu var, men det tycker jag är helt fel inställning. Bättre vi försöker göra något genom att påverka beslutsfattarna. Då kanske vian få lite lättare regelverk i framtiden både för oss sjäa men även får våra framtida generationer.

[Tord_Lj]

Born free, regulated and taxed to death.

Ibland vill jag bara utropa min egen republik, bråkar de sätter jag min arme (fåren) på vägen och stoppar trafiken!

[Neiklot]

Men om du ger fåret till grannen, och grannen själv slaktar det så är det ju inget fel?

Du får väl även ge fåret till grannen, hjälpa grannen med slakten och inget regelbrott har begåtts?

Eller är jag helt ute?..

/Neiklot

[Neiklot]

Äsch du bor ju i lappland, här gör vi lite som vi vill  . Finns en  på en yta stor som hela Stockholm. Problemet är angivarna som oftast finns i anslutning till större städer eller utflyttade stadsbor eller avundsjuka grannar.

Herr brukar få en kanin eller fågel av mig ibland.

Och likaså på andra hållet..

/Neiklot

[pålle]

Men om du ger fåret till grannen, och grannen själv slaktar det så är det ju inget fel?

Du får väl även ge fåret till grannen, hjälpa grannen med slakten och inget regelbrott har begåtts?

Eller är jag helt ute?..

/NeiklotJa är det inte något med se nummer  eller kommer ja i håg fel?

[Jonas från Backfors]

Jag tycker inte man ska behöva göra så, fattar helt enkelt inte varför det inte är tillåtet att jag slaktar fåret och sedan köper grannen det av mig. Tänk om man inte fick sälja en bil till grannen för att det fanns olja i motorn som "kan vara miljöfarligt".