Urskog

[Glänta]

Min erfarenhet av Wikipedia är att kvaliteten kan halta betänkligt och att Wikipedia därför inte alltid är att lita på. Man kan ju skriva nästan vad som helst där, bara man nämner en källa.

Det hade varit kul att besöka en urskog, helst på nära håll i Sverige, men vet inte var de finns (förutom fjällbjörkskogen). Så lite tips och lite förhandsinformation skulle vara välkommet.

[olof]

...Det hade varit kul att besöka en urskog, helst på nära håll i Sverige, men vet inte var de finns (förutom fjällbjörkskogen). Så lite tips och lite förhandsinformation skulle vara välkommet.

Det är lite omtvistat om det finns någon "äkta" urskog kvar i Sverige, men det finns skogspartier som stått relativt orörda i några hundra år och dessa är väl värda ett besök. Flera av våra nationalparker har sådana inslag så det rekommenderar jag att börja med. En gång i tiden hade jag ambitionen att besöka en för mig ny svensk nationalpark om året, men jag har inte lyckats så bra. Borde kanske ta upp det igen, tror bara jag betat av 8 st.

[Cyklisten]

Det hade varit kul att besöka en urskog, helst på nära håll i Sverige, men vet inte var de finns (förutom fjällbjörkskogen). Så lite tips och lite förhandsinformation skulle vara välkommet.

Om du bor i Västergötland kan du åka till Verle gammelskog, som räddades av bl a
http://ettklickforskogen.se/index

http://ettklickforskogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=31&Itemid=60

[Munkabol]

Om du bor i Västergötland kan du åka till Verle gammelskog, som räddades av bl a
http://ettklickforskogen.se/index

http://ettklickforskogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=31&Itemid=60

Skulle precis tippsa om Verle skog som är helt fantastisk!!!!! Finns inte ett spår av mänsklig åverkan på skogen, inte en stubbe som av människan huggen!!!!!

[Glänta]

Tack alla, för tipsen!

Verleskogen hörde jag talas om för ett par år sen i samband hotet mot den och den efterföljande insamlingen. Får se till att ta mig dit vid tillfälle; i närheten, intill Grönån, skall det tydligen också finnas ett litet reservat.
Gamla lövskogar verkar vara en än större bristvara (än gamla barrskogar), trots att jag tycker det borde vara billigare för staten att köpa in sådana pga lägre virkespris. Före Dalby Söderskog, som olof nu nämnde, hade jag bara hört talas om en, tydligen Europas största lövurskog, i östra Polen. Men även den naggas tydligen i sina kanter.

[Tord_Lj]

Innan granen planterades in var bla. hela Halland täck av lövskog (och ljunghedar) och då främst av boken.
En rest finns kvar som heter Åkulla bokskogar ( www.akullabokskogar.nu ), min favorit är Hiaklitten och Torpet i Långanskogen.

Sandsjöbackas ljunghedar som det blev efter brand och avverkning ( lång länk...)

Är ibland i Härjedalen och i år kollade vi in den sk. Stor Tallen som blåste ikull för länge sen.
Den var 700 år när den strök med... ( En ganska lång länk ).

[Glänta]

50 kvadratkilometer bokskog var inte illa! Tänk om även de mindre kommersiella lövträden var lika omhuldade!

[Birgit]

Tänk om även de mindre kommersiella lövträden var lika omhuldade!

Ja, det skulle vara intressant. Träden klassas efter någon form av hierarkisk rangordning och vissa träd anses närmast som "ohyra" och huggs ner innan de fått växa ut till full storlek.

Själva håller vi på att restaurera (inte urskog) gamla slåtterängar från 1700-talet, som under 1900-talet varit granplantering. Då vi ansökte om restaureringsstöd besöktes vi av en tjänstekvinna från Länsstyrelsen, även arkeolog. Hon såg värden vi inte själva upptäckt och var fascinerad av beståndet av stora, gamla solitär aspar. Själva har vi inte tänkt på dem tidigare, med faktum är att hur ofta ser man ett större antal riktigt stora utväxta aspar? Det är ju bara en notering, det finns mängder av arter vi inte ser som "värdefulla" utan rensar som ogräs, för att vi lägger en estetisk värdering i det hela.

Innan år 1000 fanns endast enstaka strö granar i södra Sverige. Har svårt att förstå dagens ensidiga fascination av dem.

[Glänta]

Jo, jag kan bara instämma i det du skriver Birgit!

Av någon anledning har det gått status i ädellövträden, inte minst bok o ek. (Begreppet ”ädellövträd” skapades tydligen på 1950-t för att de var särskilt ekonomiskt värdefulla. Övriga lövträd benämns ”triviala”.) Bokskogslagen skapades i början av 70-t (för att avverkningen var större än tillväxten) och utökades tio år senare till Ädellövskogslagen, som numer ingår i Skogsvårdslagen. Ädellövskog åtnjuter ett speciellt statligt beskydd och som skogsägare får man statsbidrag för åter- eller nyplantering, stängsling mm.
Men asp och övriga triviala lövträd, är ju ur såväl estetisk som biologisk-mångfald-synpunkt minst lika intressanta, tycker jag. Vilka träd ”man” (myndigheter, skogsfolk?) ser upp till resp ner på framgår tydligt av benämningarna (”ädla” / ”triviala”).

[Humle]

Jämfört med tall, ek och eventuellt fler så har rönn, asp m.fl. en kort livscykel. Detta gör att äldre exemplar inte är lika värdefulla som äldre tallar och ekar för att ge ett exempel. Eller tänker jag fel? Hur gammal blir en stor asp? Den är kanske mest nyttig när den börjat dö och murkna upp som mat åt småkryp/microorganismer.

[Glänta]

Hej Humle! Jag vet inte om långlivade trädslag betyder att dessa därför är mer värdefulla än de kortlivade, ur biologisk-mångfald-synpunkt. Många är de arter som drar nytta av träden, hela vägen från frö och planta till dess trädet övergått till mull.

Jag tycker att vi i alltför hög grad har påverkat skogarna genom:
a) utdikning av våtmarker, sjösänkningar, reglerade vattendrag, ”markberedning”, b) trädslagsfördelningen/-variationen, c) trädens åldersfördelning så att gamla, döende och döda träd blivit ovanligare, d) antagligen har även vår exploatering av betesdjur och rovdjur (uroxe, visent, vildren, varg etc) påverkat skogen.

[Huggorm]

Jo, jag kan bara instämma i det du skriver Birgit!

Av någon anledning har det gått status i ädellövträden, inte minst bok o ek. (Begreppet ”ädellövträd” skapades tydligen på 1950-t för att de var särskilt ekonomiskt värdefulla. Övriga lövträd benämns ”triviala”.) Bokskogslagen skapades i början av 70-t (för att avverkningen var större än tillväxten) och utökades tio år senare till Ädellövskogslagen, som numer ingår i Skogsvårdslagen. Ädellövskog åtnjuter ett speciellt statligt beskydd och som skogsägare får man statsbidrag för åter- eller nyplantering, stängsling mm.
Men asp och övriga triviala lövträd, är ju ur såväl estetisk som biologisk-mångfald-synpunkt minst lika intressanta, tycker jag. Vilka träd ”man” (myndigheter, skogsfolk?) ser upp till resp ner på framgår tydligt av benämningarna (”ädla” / ”triviala”).

Är det verkligen därför vissa träd räknas som "ädla"? På 1950-talet var nog redan skogsplanteringen igång såpass att det ekonomiska värdet av gran och tall överskuggade alla andra träd. Lind till exempel räknas som ädellövträd, men har väll aldrig haft något ekonomiskt värde över huvud taget?

Något som är bra med ädellövträd är att de många är "bärande", alltså har bär eller nötter som skogens djur har stor nytta av. Detta är ju något som triviala lövträd som al, björk och asp egentligen inte har. Sedan är dessa träd naturligtvis viktiga på andra vis.

[Broberg]

Är det verkligen därför vissa träd räknas som "ädla"? På 1950-talet var nog redan skogsplanteringen igång såpass att det ekonomiska värdet av gran och tall överskuggade alla andra träd. Lind till exempel räknas som ädellövträd, men har väll aldrig haft något ekonomiskt värde över huvud taget?

Något som är bra med ädellövträd är att de många är "bärande", alltså har bär eller nötter som skogens djur har stor nytta av. Detta är ju något som triviala lövträd som al, björk och asp egentligen inte har. Sedan är dessa träd naturligtvis viktiga på andra vis.

Lind är bland de vanligaste hamlingsträden.

Hittade nån text också: http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10258

[Huggorm]

Lind är bland de vanligaste hamlingsträden.

Hittade nån text också: http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10258

Och hur mycket ekonomiskt värde gav det 1950?

Edit: Bra länk, där fanns en mer realistisk förklaring till varför det kallas "ädellövträd". Trä med bra egenskaper, exempelvis hårt ekvirke för båtbyggnad, ask för vapenskaft, avenbok för hjulaxlar och så vidare. Dessutom kräver ju många ädellövträd ganska bra mark för att växa, och inte tål de bister norrlandsklimat heller.

[Broberg]

Och hur mycket ekonomiskt värde gav det 1950?

Har det begreppet med ekonomiskt värde att göra då?

[Huggorm]

Har det begreppet med ekonomiskt värde att göra då?

Det spekulerades i det ovan, men som sagt är jag skeptisk.

[pålle]

Är det verkligen därför vissa träd räknas som "ädla"? På 1950-talet var nog redan skogsplanteringen igång såpass att det ekonomiska värdet av gran och tall överskuggade alla andra träd. Lind till exempel räknas som ädellövträd, men har väll aldrig haft något ekonomiskt värde över huvud taget?

Något som är bra med ädellövträd är att de många är "bärande", alltså har bär eller nötter som skogens djur har stor nytta av. Detta är ju något som triviala lövträd som al, björk och asp egentligen inte har. Sedan är dessa träd naturligtvis viktiga på andra vis.

Asp har hu den nyttan att den ger mineraler och av maskning  i alla fall på hästar sägs det  och rönn ger ju bär till fåglarna björk var ju poppis att bygga möbler i samt ett bra träslag och att göra skidor av fast nu mera så är det ju ut tjänat som skidmaterial .

[Huggorm]

Asp har hu den nyttan att den ger mineraler och av maskning  i alla fall på hästar sägs det  och rönn ger ju bär till fåglarna björk var ju poppis att bygga möbler i samt ett bra träslag och att göra skidor av fast nu mera så är det ju ut tjänat som skidmaterial .

Visst, alla trädslag är betydelsefulla på massor av olika sätt. Det är därför det är viktigt med stor artrikedom i våra skogar.

[pålle]

Visst, alla trädslag är betydelsefulla på massor av olika sätt. Det är därför det är viktigt med stor artrikedom i våra skogar.

Så sant problemet är väll at få bolagen att in se det.

[Broberg]

Det spekulerades i det ovan, men som sagt är jag skeptisk.

Jo, jag med. Därav inlägget.