Tips kring nystart

[Farsan50]

Tjena!

Var hittar jag en komplett ritning för att bygga bikupor? Finns någon som tillverkat en slungmaskin? Vilka bin är bästa val? Har anmält mig till en biodlarkurs men vill gärna ha bra boktips att läsa redan nu.  

Leffe

[manna]

Det finns en liten bok av Alexander Lundgren, Kupsnickaren, där du hittar det mesta om tråg- och uppstaplingskupor samt bipaviljonger och diverse redskap. exemplaret här är tryckt 1973 på Firma Joel Svenssons bokförlag.

Vad gäller uppstaplingskupor så är det väl egentligen bara att bestämma vilken sorts ramar du ska ha och sedan snickra lådor efter det. Bina bryr sig säkert inte så mycket om hur det ser ut. Kan de leva i högönsklig välmåga i en badrumsventil, så klarar de av hemmabyggen oxå!

Vad gäller biras så spelar det till viss del roll vilka raser det finns i din omgivning. Efter några år med friparade drottningar så har du fått en ny ras i kuporna... Det bruna, nordiska biet var till för några årtionden sedan den vanligast förekommande birasen. Nu är det i det närmaste utrotat, men Projekt NordBi arbetar för att det ska finnas kvar. Du kan köpa stationsparade bruna drottningar om du vill. Och du kan för all del köpa stationsparade drottningar av t ex Buckfast eller italienska, gula bin oxå. Rasen spelar mindre roll, välj snälla bin i stället!

Bibibeln som gäller är Åke Hanssons Bin och biodling. Av samme författare finns t ex Biodlingens grunder. De små skrifterna På flustret och Biväxter är oxå trevliga. Men det finns mängder med litteratur!

Lycka till med biodlingen!!!

Ändrade i formateringskod för läsbarhetens skull.

[Gruff]

Jag måste bara tjata lite om Carl Otto Mattssons bok Bin till nytta och nöje som finns att köpa från alternativs bokklubb. Den är bra, och riktigt trevlig. Eigil Holms Lärobok i biodling är också nästan ett måste.

SBR har en billig och enkel ritning på uppstaplingskupa för LN. Tror dom tar 25 kronor för kopieringen eller nått sånt.

Och på www.beesource.com finns förslag på hembygge av slungor. Men bevaka annonsmarknaderna så hittar du snart en billig slunga.

Vad gäller biras så kan "traktens blandning" duga gott. Och bin med liiiite temperament är ofta duktiga samlare. Men jag håller med, det är inte roligt när handskarna ser ut som nåldynor när man är nybörjare. Mina första bin var sådana och jag resonerar som så att, överlevde jag dom så klarar jag det mesta efter det.

[manna]

Jag måste bara tjata lite om Carl Otto Mattssons bok Bin till nytta och nöje som finns att köpa från alternativs bokklubb.

Vad gäller biras så kan "traktens blandning" duga gott. Och bin med liiiite temperament är ofta duktiga samlare. Men jag håller med, det är inte roligt när handskarna ser ut som nåldynor när man är nybörjare. Mina första bin var sådana och jag resonerar som så att, överlevde jag dom så klarar jag det mesta efter det.

Jag har oxå Mattssons bok, den använde vår lokalförening som litteratur på nybörjarkursen. Tycker dock att den är lite "grund" - en eller flera mer faktaspäckade böcker är inte fel att komplettera med.

Jo visst, de snällaste bina är kanske något mindre dragvilliga, men det kanske man inte bryr sig så mycket om när man är precis färsk och bara vill kunna sköta bina utan att behöva springa kilometervis för att undkomma gaddarna... Och vadå "handskar som ser ut som nåldynor"? Kom igen när händerna ser ut så!   Jag har valt att arbeta utan handskar. Jag har helt enkelt inte hittat några som passar bra. Antingen är de för stela, stora och klumpiga eller så är de täta och svettiga. Föredrar därför bara händer, så att inte "känslan för feeling" försvinner. Man är ju noga med att inte klämma sina små vänner!

[Gruff]

Jo, lite "grund" men riktigt trevlig och fångar mkt. av "själen" med biodlingen som många andra böcker missat. Styckena om honungens sammmansättning är däremot värdefull för att förstå sig på själva honungshanteringen efter skörd. Men för faktans skull drog jag till med Eigil Holms bok :-) Det är den enda bok på svenska som jag sett har ett hyfsat långt kapitel om Varroa kvalstret också.

Med dom två kuporna jag fick först så gick du knappt utanför dörren utan handskar. Dom lurpassade på ytterdörren och anföll så fort du stack ut näsan. I mina övriga 25 samhällen jobbar jag utan hanskar. Då kan man lätt "fösa" undan  bina med fingertopparna och ingen blir klämd.

[Kungen i Kornhall]

Ring din bitillsyningsman för din församling. Han vet säkert vem som har bra bin att sälja, eftersom bina MÅSTE besiktigas enligt lag före försäljning. Jag rekomenderar rasrena bin även om de ibland är lite dyrare, de blir ändå bastardiserade efter några svärmningar och då kommer du att inse skillnaden av snälla bin eller kamikatze-attackbin. De flesta rekomenderar att du ska byta hälften av dina drottningar varje år, d.v.s drottningarna blir aldrig mer än två år. Mindre risk för svärmning och större chans till en god skörd. För övrigt rekommenderar jag att du börjar med två samhällen, då kan du dra slutsatser om vad som skiljer vid olika hantering och även hjälpa ett svagare samhälle om det andra är starkt, men detta får du lära dig på bikursen. Det är guld värt om du kan få en mentor i din lokala biodlarförening, och kolla in hur han gör.

[manna]

Med dom två kuporna jag fick först så gick du knappt utanför dörren utan handskar. Dom lurpassade på ytterdörren och anföll så fort du stack ut näsan. I mina övriga 25 samhällen jobbar jag utan hanskar. Då kan man lätt "fösa" undan  bina med fingertopparna och ingen blir klämd.

Jag hoppas verkligen att "fick" betyder "fick utan kostnad"! Lömska biodlare är ibland snabba att göra sig av med oönskat material till nykläckta biintresserade. Illa!   Och om man dessutom får betala för skiten så är det dubbelilla!En nybörjare ska naturligtvis bara ha "kelsjuka" bin - allt annat gör lätt att man tröttnar och börjar knyppla i stället. Men du fick kanske bra motion...?    

[Gruff]

Nej, det var mina första bin....och grön som jag var så "fick" jag dom DYRT!  

Men jag lärde mig snabbt att dom inte följde med in i vedboden och nu är drottningarna bytta  

[Farsan50]

Min hustrus råd att lägga ut frågan på alternativs forum var verkligen bra. Att vara grön är inte helt lätt så fortsätt ni och snacka så tar jag till mig allt det götta och förhoppningsvis slippa några tabbar  

Leffe

[manna]

Leffe - det där var väl grymt!!?? Ska inte DU göra några misstag? Va?! Nä, så orättvist!!! Här sliter jag med mina avläggare och stackars Gruff får bo i vedboden medan han försöker få ordning på ekonomin igen - och så ska du bara ta åt dig "allt det götta"?!

I fortsättningen ska jag ljuga mig blå så fort det handlar om biodling...!  

[Georgisten]

Som nybörjare föreslår jag att du under alla omständigheter köper samhällen med rasrena och snälla drottningar. De måste vara av samma ras som övriga biodlares i trakten annars lär du med all sannoikhet bli hudflängd, om inte värre, eftersom du saboterar deras avelsarbete. Är inte bisamhällena i trakten av enhetlig ras är det en annan sak. Men köp själv, för din egen skull, alltid bra drottningar från en odlare som kan sina saker! Bitillsyningsman kan tipsa dig om vart du skall vända dig. Annars finns det alltid annonser i bitidningen.

Som nybörjare är det även lätt att komma över billiga kupor, ramar etc. av tvivelaktig kvalité och i värsta fall med felaktiga mått. Passa er för det! Kirra en bra mentor och snacka med många olika biodlare anslutna till en förening.

Böcker finnes mängder av på biblioteket. Jag slukade dem alla en efter en när jag började för 8år sedan!

Den billigaste kupa som finns att köpa som jag känner till är Nackakupan som är av plast. Jag älskar den! Visst är den ful men helt överlägsen att arbeta med. Inte minst för RYGGEN! Den är den kroppsdel som får ta mest stryk av biodlingen. Bigaddar behöver aldrig vara något besvär om man inte själv gör dem till det. Återigen: Skaffa rasrena drottningar!

Ett annat bra råd är att se till att få alla kuporna i bigården enhetliga. Alltså använd bara en enda sort! Det kan låta trist men i längden vinner man på det. Liksom att bara använde ett enda rammått! Ev. halvramar i skattlådan om man envisas med att ha tunga trälådor! Vilket fall så är det skitjobbigt att hålla på att pussla med olika lådstorlekar och därtill ser ju inte kuporna så sexiga ut närom har tre fyra olika färger.

Därtill...måla inga kupor grisfärgade! Det gjorde jag när jag började vid 13års ålder (ville sticka ut lite från gubbarna i föreningen). Sen när jag skaffade gröna lådor kan jag lova att det inte matchade så bra!

En observationskupa är dessutom alltid trevligt! Jag byggde en själv i slöjden. Man lär sig otroligt mycket genom att titta på bina genom glaset. Jag byggde därtill min så att den blev lite för bred. Det gjorde att bina byggde vax mot glaset så att jag kunde/kan studera larverna i deras celler. Hoppas nu i år på att kunna spana in varroakvalstrena och se vad de pysslar med inne i yngelcellerna.

Varroakvalstret tog förövrigt 8 av mina 12 bisamhällen iår. Underskatta det inte! Inhandla vad som krävs för att bekämpa det! Det mesta som ni behöver veta finns i en folder kallad "bekämpning av varroakvalster med ekologiska metoder" eller nått sånt och kan beställas från jordbruksverket om jag inte minns fel.

[Gruff]

Jo, samarbete med rasen i trakten är ett måste. Det blir dessutom så mkt. lättare att få tag på ny drottning på kort varsel utan att åka för långt ifall nått händer.

Jag har en mentor, och utan honom skulle jag inte klarat mig. Och kan inte han hjälpa så vet han alltid nån annan som är kunnig i den aktuella situationen.

En annan kupa som är trevlig och inte allt för dyr är Hörekupan. Men oavsett vilken man bestämmer sig för så är det skönt att hålla sig till ett rammått. Jag använder i.o.f.s. två, LN och HLS i tioramarslådor, HLS i toppen för att skona ryggen. En HLS låda är lättare för bina att värma upp vid utöknngen om våren är kall eller ostadig, plus att jag tycker om att göra avläggare på tio HLS ramar. Efter skörden får avläggaren en slungad nyutbyggd HLS skattlåda att lägga fler ägg i och senare övervintra i.

Foldern "bekämpning av varroakvalster med ekologiska metoder" är mkt. bra och dessutom gratis. Själv behandlar jag 3 ggr. under och efter matningen med wetexduk & myrsyra. Förlorade 3 samhällen av 27 i vinter, dock ingen p.g.a. varroan.

[Georgisten]

Yes, en mentor är av största vikt. Men helst ska man ha flera och jämföra deras olika metoder för att se vad man själv tycker verkar bäst!

Jag har ett par hörekupor men myrorna bygger jämt bo i isoleringen och det händer ganska ofta att en täckbräda åker av när man ska sätta på locket. Jag avskyr småpill och vill att saker ska gå fort så därför tänker jag göra mig av med dem. Liksom jag kommer att göra mig av med alla mina kupor och byta dem mot nacka!

Biodlarna i min trakt behandlar med enbart oxalsyra och utskärning av drönarvax. De funkar bra säger det och kostnaden är ju så låg att det är inget att tala om! Varför mina bin dog beror helt och hållet på att min bigård ligger så långt iväg och att jag är beroende av andra för att köra mig dit då jag inte har något körkort än (har bara uppkörningen kvar nu dock). Det i kombination med extremt oömma arbetstider gjorde att jag helt enkelt inte fick någon möjlighet att behandla dem! Allt de fick var en korttidsbehandling med myrsyra och drönarvaxutskärning som jag gav dem med en kommande storbehandling med oxalsyra i åtanke!

Men i år tänker jag dock inte göra samma misstag!

[Gruff]

Vad lustigt, jag trodde jag var den enda biodlaren med utbigårdar som saknar körkort :-)

[Farsan50]

Snälla lilla fröken Manna. Någon lat gubbe är jag nog inte men vill gärna få råd som kan hjälpa mig som helt grön att göra några färre misstag. Nog många blir det säkert ändå. Särskilt när man hör gamla erfarna biodlare beklaga sig över svärmande samhällen som försvinner för gott lagom till midsommar. Teori och praktik går hand i hand, visst, men lära av andras erfarenhet är minst lika viktig.

Behöver man ha ett samhälle i reserv över vintern?

Leffe

[Gruff]

Vet inte ifall jag uppfattat frågan rätt. Men det är klokt att ha minst två samhällen. Händer det nånting under vintern med det ena så kan man alltid dela på det man har kvar t.ex. Eller om den ena drottningen dör eller slutar lägga under sommaren så kan du lyfta över en ram med ägg så att dom kan dra upp en ny drottning. ELLER.......:-) Så om det ena är svagare än det andra så kan man skaka över lite ambin eller jämna ut med utkrypande yngel och hjälpa det svaga samhället att komma ikapp inför huvuddraget.

[Patrik Arlid]

Hur gör man för att få sina bin att producera riktigt mycket propolis? hörde av en vän att bina bara tillverkar propolis om kupan är dragig , stämmer det? Hur stor biprodukt är det? handlar det om gram eller hekto? Hoppas att någon kan svara och att propolis heter propolis även på svenska!

Nanny

[Gruff]

Jo, du har så rätt så. Propolis heter det även på svenska. Det betyder "före staden" och är ett ämne bina använder för att täta sin bostad och för att kapsla in t.ex. döda djur som t.ex. möss som är för stora för bina att slänga ut. Propolis har antiseptiska och inflammationshämmande egenskaper bland annat. Man kan tugga det mot inflammationer i munhåla och svalg, äta det pulvriserat i gelatin eller karagenkapslar eller lösa upp det i alkohol som tinktur.

Mängden propolis ett samhälle producerar är delvis ärftligt och tyvärr i detta avseende en egenskap man försökt avla bort i honungsproduktionen. Jag skrapar bara bort det jag behöver mellan skattlådorna. Men man får en renare produkt om man t.ex. använder täckbrädor med längsgående skåror som bina får täta, eller så kan man köpa propolisgaller i plast som man täcker samhället med och när det är fullt så lägger man det i frysen och bryter loss propolisen när det blivit hårt. Då propolis sjunker, kan du rena det genom att skölja flera ggr. i kallt vatten och hälla bort det som flyter.

Det är nog mer frågan om gram än om hekto eller kilo, men om du ha flera samhällen så kanske du kan ta tillvara på tillräckligt att sälja. Den ekonomiska potensialen vet jag för lite om, men kolla i din hälsokostaffär.

SBR har ett temanummer av bitidningen där det står en hel del om alternativ till enbart honungsproduktion och dom olika ämnenas utvinning och användningsområden. Pollen, propolis, vax och drottninggelé t.ex.

Det finns också sidor på www med tips.

Lycka till!

[Roger H]

Från en tråd som nästan har legat sist under detta ämnet vill jag knuffa fram denna tråd. Det är många nya som hittar hit och i denna tråden finns mycket bra text kring hur det är att starta upp en bigård och vad man skall tänka på osv. Säkert kan det adderas mer text till denna tråden för den som undrar över något.

Det man skulle kunna säga är att alla biodlare vinner på att sammarbeta. Försök att hitta någon eller några att sammarbeta med. Förutom dina kupor och din skyddsutrustning så är utrustningen till slugningen det dyraste som du skaffar. Med tanke på tiden man normalt använder denna so liten biodlare kan det vara en bra sak att sammarbeta kring. Sedan finns det mycket mer att hjälpas åt med om man t.ex. skall odla drottningar eller något annat.

//Roger

[Georgisten]

Kul att läsa vad man själv skrev för nästan 5 år sedan. Hade glömt bort denna tråd. Gällande boktips vill jag revidera mina rekommendationer. Efter att ha bläddrat i den nya biodlareboken från SBR måste jag säga att det inte finns mycket anledning att köpa en annan bok som nybörjare. Carl-Otto Mattssons bok är också bra men den är för ytlig och hobbyinriktad. Ja, den är inspiration för nya biodlare helt enkelt och ger många bra anledningar till att skaffa bin... men SBR:s bok är en mer praktisk handbok och mer up to date.