Aspsly

[Henrik Uddemar]

Off topic: har sett att folk här på forumet använder måttenheten tunnland. Är det vanligt nere i södra Sverige?

Våra (på Gotland) tegar är inte så stora så tunnland är ett ganska bra mått.
Helt offtopic...
En normalstor gård här på ön är sällan större än 40 hektar.
Vissa är jättestora men påfallande många är så små som 5-10 hektar.

[Arne P]

Får be om ursäkt om jag dumförklarade men det lät så konstigt.

[Trollmor]

Får be om ursäkt om jag dumförklarade men det lät så konstigt.

Hur?  Vi må ha halkat utanför trådens ämne en bit, men här på alt.nu är väl alla ärliga frågor välkomna? 

[Tjalve]

Kanske fel tavla men provar att fråga här.
Håller på med ett ambitiöst projekt att återställa 3 hektar betesmark.
På kanske ett och ett halvt tunnland av marken växer det drygt förtielva miljoner aspplantor.
De grövsta är ungefär 5-6 centimeter grova längs ned.
Nu när jag ändå ska lägga energi såga bort allihop undrar jag om någon har någon ide om vad stammarna kan användas till?

Kan påpeka att stammarna är lite för grova för att använda röjsåg och att tidigare avverkning av aspar ligger kvar huller om buller, känner mig som en tvättäkta pionjär!

Om du inte vill röja för hand är det bara att hyra in en riktig buskröjare och luta sig tillbaka till räkningen kommer 5-6 cm asp borde gå med den stora maskinerna. Finns ingen stor nytta av så små aspar utom möjligtvis flis men mycket jobb blir det.

[SannaF]

Aspbark ska vara jättebra naturligt avmaskningsmedel - så kanske ge fåren den nedhuggna (om de inte äter dem där de står förstås) "slyn" under vintrarna?
Både våra hästar och getter älskar asp - på förra stället vi bodde blåste en stoor asp ned i gethagen o den va nästan helt kal från bark på våren.
Synd att vi nu bor i granskog...

Ps. Asp skjuter skott som en tok så gör man inget åt rötterna så kommer den igen med full kraft - bara lite mer utspritt...

[larsw]

Släpp in fåren och låt de röja upp. De aspar som är så stora och har så tråkig bark att de får vara ifred låter du växa upp för skugga åt djuren och senare ved. Därefter tar fåren hand om alla nya rotskott och efter 2-3 år blir det inga nya rotskott. Vill du dock driva upp ny asp igen får du hålla fåren borta i några år till nya rotskott blivit betessäkra. Eller hägna av de individuella träd du vill skall växa sig stora.

Asp är mycket trevlig ved. Lätt att hantera pga låg densitet, nedsida dåligt energivärde, och växer rakt och fint så de är lätta att processa (jmf med björk som ofta blir lite krokig). Fungerar dåligt i öppen spis då de ofta slår mycket gnistor från svamp på barken, men är utmärkt i kamin eller panna.

[Mathias B]

I senaste numret av Svensk jakt (lugn) så berättar 91-årige Kasper Sorsén hur man tar tillvara lövsly som vinterfoder för får och getter. Annars blir rådjuren glada om det blir en hård vinter till.

[TiB]

Asp är fullkomligt värdelöst som stängselstolpar, de ruttnar av på något år. Håller bättre som vågrätt stängselvirke.
Nästan värdelöst som ved p.g.a. dåligt brännvärde, det är ju lätt och brännvärdet har stort samband med vedens vikt.
Ganska bra som avmaskningsmedel. Dock bara sly från rotskott, vilka innehåller ett bittermedel som gör det mindre smakligt. Fr. a. hästar avmaskar sig hyggligt själva om de har tillgång till asptelningar.
Det enda svenska träslaget som inte blir halt vid fukt då det binder en hel del kisel. Därför lämpligt i spiltor.
Användes till många snickerier förr. t. ex. laggkärl, grishoar och liknande samt hängrännor. Håller mycket bra, även i väder och vind om det får torka emellanåt. Dock blir det lätt torksprickor i kärnan om denna inte sågas bort.
Det sägs att i Norge och Amerika finns brädfodringar som är 150 år. En förutsättning är att de aldrig målas.

[anders50]

Asp är utmärkt ved om det får ligga minst 2 år, blir bättre ju längre det ligger.

[pålle]

Asp är fullkomligt värdelöst som stängselstolpar, de ruttnar av på något år. Håller bättre som vågrätt stängselvirke.
Nästan värdelöst som ved p.g.a. dåligt brännvärde, det är ju lätt och brännvärdet har stort samband med vedens vikt.
Ganska bra som avmaskningsmedel. Dock bara sly från rotskott, vilka innehåller ett bittermedel som gör det mindre smakligt. Fr. a. hästar avmaskar sig hyggligt själva om de har tillgång till asptelningar.
Det enda svenska träslaget som inte blir halt vid fukt då det binder en hel del kisel. Därför lämpligt i spiltor.
Användes till många snickerier förr. t. ex. laggkärl, grishoar och liknande samt hängrännor. Håller mycket bra, även i väder och vind om det får torka emellanåt. Dock blir det lätt torksprickor i kärnan om denna inte sågas bort.
Det sägs att i Norge och Amerika finns brädfodringar som är 150 år. En förutsättning är att de aldrig målas.

Lite konstigt då att mina aspe stolpar har lyckas stå i 5år då dess utom i sad backe sen har ja aldrig sett en spilta som är jord i asp  utan det är gjort i fur och lärk som regel  säger inte i mot men konstigt är det det du säger.

[anders50]

Far hade alltid Asp plant i golvet i spiltan, mjukt träslag.

[pålle]

Far hade alltid Asp plant i golvet i spiltan, mjukt träslag.

A på så vis här använde dom alltid lärk i i golven.

[anders50]

A på så vis här använde dom alltid lärk i i golven.

Är ju ganska likt varann, vi fick ju byta lite oftare än om vi hade haft lärk.

[pålle]

Är ju ganska likt varann, vi fick ju byta lite oftare än om vi hade haft lärk.

Så är det nog sen kanske  det har med till gång att göra och  det slet ju när dom stod fullt brodddade.

[TiB]

pålle;
Innihälvitta bra aspe du har om det klarat 5 år! Fast i sandbacke, som är dränerande, klarar det sig nog bättre än i småländsk mylla som aldrig är riktigt torr. Nyckeln är ju att det får torka till emellanåt. Vill minnas att "ma-alaona" (småländska för lada på en slåttermad) ibland byggdes av asp, en del står ju kvar än. När jag snubblar över en ska jag kolla.
Här använde man förr ek- eller ene-stolpar, numera är det tryckt. Varken gran eller asp kan jämföras med det. Lite olika att spika i också!

anders50;
Jo det var just det...att väl torkat och då mycket lätt, går asp att elda med. Men per kubikmeter är brännvärdet lågt. Sen har det att göra med om man varvar det med annat träslag, med högre densitet. Kanske vad man eldar i också. Så vill man inte ha samma förbränning i början av eldningen som vid läggdax.

Lärkkärna är nog mer härdigt än asp i en spilta, mot slitage. Argumentet jag fått lära är att asp är det enda träslaget som inte blir halt, varken som blött eller polerat.

Förmodligen var det likadant förr som nu, att "man tager vad man haver".....tillgång och efterfrågan. Förutom då, olika uppfattningar.

[Vurre]

De grövsta är ungefär 5-6 centimeter grova längs ned.
...

Kan påpeka att stammarna är lite för grova för att använda röjsåg och att tidigare avverkning av aspar ligger kvar huller om buller, känner mig som en tvättäkta pionjär!

Om din klinga inte kan ta 5-6 cm grov asp är det fel på klingan. Aspsly i den dimensionen är en barnlek jämfört med t ex ene som det iofs inte heller är nåt problem att ta med röjsåg även när de när betydligt grövre. Håll bara klingan vass och rätt skränkt.

[Ulric Eriksson]

Här finns också en och annan aspstolpe, de äldsta är väl 4 år. Till senaste hagen användes dock tryckta stolpar, det är självklart mycket bättre men har man inte råd så har man inte.

[anders50]

anders50;
Jo det var just det...att väl torkat och då mycket lätt, går asp att elda med. Men per kubikmeter är brännvärdet lågt. Sen har det att göra med om man varvar det med annat träslag, med högre densitet. Kanske vad man eldar i också. Så vill man inte ha samma förbränning i början av eldningen som vid läggdax.

Jag talar om ren aspved, som blir hård som sten (tog väl i lite nu) när den har legat några år. Och lika gamla aspstolpar håller lätt 4-5 år.  Jag har väl en västligare variant av asp kanske?    
Men naturligtvis finns det betydligt bättre träslag för ved och stängselstolpar än asp.

[TiB]

Påminner mig om en gång.....jag skulle hugga upp lite ved åt en som var utan. Satte sågen till något slags fruktträ som legat i v-bon sen länge. Snacka om hårt som sten! Det blev ett gnistregn och den kedjan var förbrukad!

vet vad det var &  ingen vet om det skulle brinna. Eländet gick ju inte att sönderdela!
Men så var det i v-götland också.


Uschäckta, men har vi inte spårat ur här nu? Ska vi återgå till aspsly?

[Henrik Uddemar]

Om din klinga inte kan ta 5-6 cm grov asp är det fel på klingan. Aspsly i den dimensionen är en barnlek jämfört med t ex ene som det iofs inte heller är nåt problem att ta med röjsåg även när de när betydligt grövre. Håll bara klingan vass och rätt skränkt.

Om du tycker att det är en barnlek att såga ner 4-5 meter långa träd/buskar med röjsåg så är du välkommen hit.

Jag vet vad för grejor jag ska använda och vad som fungerar.
Släpp den diskussionen nu!