Jag älskar att arbeta i sidengarn. Passande beskrivningar är det tyvärr ont om i Sverige och bra garn också förresten. Så därför har jag tvingats använda fel sorts beskrivningar och göra om dem litet. Man kan byta garn även om garntypen är helt annorlunda, bara man tänker sig för litet. Om man hittat en beskrivning som man verkligen gillar, eller vill göra en till av helt annan sorts garn, så kan man förutom masktätheten fundera på muddar och andra ställen som behöver hålla formen.
* Bomull, lin, soja osv är mindre stretchiga garner.
* Ull, silke, syntetfibrer mm är stretchiga garner.
* Silke är ett mellanting, det är bara något stretchigt men töjer sig med användning och kroppsvärme och förblir uttänjt sedan och behöver stadga. Finns även icke-stretchiga typer i stickgarn, även dessa utvidgar sig och förblir utvidgade.
Är en beskrivning gjord för "ullgruppen" men du vill sticka med bomull eller bomullsblandningar, kan du utan vidare minska maskantalet i muddarna med några procent. Om beskrivningen är utan muddar eller har raka kanter kan du även då minska litet vid uppläggningen. Där kanten eller mudden slutar kan man öka tillbaka till orginalmönstrets maskantal. Man kan också öka bredden på mudden om man föredrar detta. Bomull blir sladdrigare även efter tvätt, inte bara vid användning eller om man kavlar upp armarna ofta tex.
Om man stickar med siden kan man minska hela plaggets maskantal med kanske 6% och höjderna med 10% eller mer. Detta beror på att stickade sidenplagg töjer sig särskilt på längden. Denna töjning går inte tillbaka utan är kvar plaggets hela livstid. Man märker det först efter tvätt eller efter att det utsatts för kroppsvärmen ett tag. Det går inte att krympa tillbaka det genom tvätt, då förstör man silkesproteinet och plagget blir glanslöst och strävt och till slut ganska slappt. Det blir bara större med tiden. Gummitrådar är inget vidare ihop med silke, gör hellre resåren tajtare eller tag mindre stickgrovlekar. Insvängda modeller bör stickas i ett ½-nummer mindre stickor en decimeter i det insvängda stället. I undantagsfall kan det behövas ett helnummer mindre stickor. Detta trick kan man använda på andra garner också, för att betona midjan! Håll koll på urringningar och deras bredd. Minska gärna en storlek i hål och urringningar.
Siden blir bäst med bomullsmodeller men bara man tänker på mått-minskningen vid stickningen eller virkningen så går nästan alla bra.
Om man stickar en sak i ull med en beskrivning avsedd för bomull/lin brukar det i allmänhet inte vara något problem. Man kan ofta öka grovleken på stickorna i muddarna (särskilt på litet äldre beskrivningar). Mönster med hål eller spetsar kan bli litet mindre tydliga beroende på garnets luddighet och spänst. Det kan dock bli väldigt fint ändå. Tänk på att ett tufft bomullsmönster kan se tamt ut i ull. Färgerna kan också vara av betydelse för att intrycket skall bli helt annorlunda.
Exempel:
http://www.garnstudio.com/lang/se/visoppskrift.php?d_nr=89&d_id=15&lang=seDen här koftan har jag virkat 5 gånger i olika garner. En beigerosa i ull blev litet "prydligt mormoraktig", en mörklila i glansig bomull blev stentuff, en petrolgrön i alpacka till mig själv blev finvacker o varm och en i svart matt råsiden blev helt annorlunda, litet "goth". Har gjort den i melerat garn också, men den var snyggare i helt enfärgat. Just nu håller jag på med en till mig själv igen i restgarner i pastellfärger och har förlängt den litet. Den kommer att få metalltrådar i några delar. Virkningen har jag istället för sjukgymnastik - har cykeltumme efter att ha gått på kryckor för länge =)
Jag köper ibland ekologiskt silkegarn från Tyskland, det finns både färgat och sånt man kan färga in själv, superfint. Både glansiga och matta sorter. Finns även ett svenskt ställe, men deras lager är för små för min storlek :-(
